År 2002 antogs en förordning inom EU innebärande att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna från och med 1 januari 2005 måste upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IAS/IFRS. Antagandet av förordningen har inneburit en förändring av hanteringen av goodwill för svenska börsnoterade företag.Goodwill uppstår vid företagsförvärv när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Goodwill utgörs av värdedifferensen mellan vad köparen har betalat och det köpta företagets nettotillgångar. Det som köparen betalar överpris för är de immateriella tillgångar som inte finns med i det förvärvade företagets balansräkning. Dessa immateriella tillgångar förväntas ge goda framtida ekonomiska fördelar.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Mentorskap handlar om en relation där mentor och adept ingår på liknande villkor. Mentorskap kan frambringa möjligheter för ett ömsesidigt växande och tanken är att mentor och adept skall lära och utvecklas tillsammans. Syftet med denna studie var att belysa mentorskapets betydelse för enhetschefer inom kommunal omsorgsverksamhet. För att få svar på syftet användes en kvalitativ undersökningsmetod och sex enhetschefer intervjuades. Studien visar att det finns olika skäl till att man som enhetschef ingår i en mentorskapsrelation.

Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anställning på en av de s.k. Big 4-byråerna, är man med lång arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmåga att arbeta i grupp, stresstålighet och är engagerad i företaget? I så fall stämmer du bra in på beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i så fall beror på. Vi har utgått från en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), där författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig åt.

Personer med demens med aggressivt beteende är vanligt förekommande. Personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten möter dessa personer i de dagliga omvårdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bättre förstå, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vår studie var att beskriva personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal äldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

Syftet med studien var att ta reda på arbetsterapeuters erfarenheter av att främja återgång till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte är i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering från ett år upp till sjutton år. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick då berätta med egna ord om sina erfarenheter av att främja återgång till arbete, en intervjuguide användes med färdigbestämda frågor för att få struktur på intervjun samt att säkerställa att de frågor som författarna ville ha svar på blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier.

Background: From the beginning of the 60´s until the beginning of the 80´s the swedish local government has expand enourmously. The expansion didn´t lead to any discussions about how the local government should be controlled or organized. The local government should instead be organized and controlled as administrations. Lately it has became more usual to have these discussions about how local government should be controlled and organized. Nowadys it´s not unusual that local governments imitate private companies.

The aim of this Master?s thesis is to investigate the factors of children?s voluntarily reading in their spare time. We also want to know if the children choose non-fiction books for their voluntarily reading. The method as well as the empirical basis of this study is qualitative, with interviews of twenty-eight children in ages between 9 and 12 years. We conducted nine interviews with 3?4 children in each group.

Examensarbetet undersöker barn och lärares syn på skolformsbytet från ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig på kvalitativa intervjuer med 10 barn i två åldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lärare i den kommunala skolan. Undersökningen består av reflektioner från barn och vuxna vad gäller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i fråga om kunskaper, koncentrationsförmåga och inställningar till utomhusvistelse.

Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera huruvida det nuvarande nära sambandet mellan redovisning och beskattning kan fortsätta att existera om internationella redovisningsprinciper införlivas i svensk rätt. Vidare kommer olika skatte- och civilrättsliga förslag att analyseras utifrån ett statligt och företagsekonomiskt perspektiv. Våra empiriska studier utgår till stor del utifrån redan befintlig litteratur i ämnet och vår övergripande ansats är därmed deduktiv. Då våra problemformuleringar, och på dem förväntade svar, är väldigt komplexa, så har vi valt ett kvalitativt angreppssätt med personliga intervjuer som metod för insamling av empiri. Vår teoretiska referensram består av principer, lagar, normer och modeller som på något sätt behandlar sambandet mellan redovisning och beskattning.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att vi vill öka förståelsen för relationen mellan ett ämnes nationella kursplan med utformningen på lokal nivå. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt även klassrumsundervisningen på en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara på bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in på formuleringsarenan där vi främst utgått från Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. På transformeringsarenan har vi tolkat två strävansmål från den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jämfört med den lokala kursplanen och, slutligen på realiseringsarenan genom observation, undervisningen i två olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strävansmål i den nationella kursplanen går att jämföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att våra valda strävansmål inte har förankring nog på kommunal nivå men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med vår studie var att ge en förståelse för hur lärare inom vuxenutbildningen använder formativ bedömning för att främja elevers lärande. I vår studie av litteratur i ämnet såg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns många sätt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har främjat utvecklingen mot ett individbaserat lärande och att bedömning är en viktig beståndsdel i elevernas lärande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med två lärare vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter undervisar i kurser på gymnasial nivå.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

BakgrundUnder de senare åren har ett flertal länder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, så kallade koder. Bolagsskandaler har även inträffat i Sverige och 1 juli år 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbättrad styrning av bolag, stärka konkurrenskraften och främja förtroendet på kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förändrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger på kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter från ägare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft någon större effekt på roll- och ansvarsfördelningen.