Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

En revisors uppgift är att granska företags redovisning, samt kontrollera att styrelse och VD sköter bolaget på ett korrekt sätt. En revisor måste alltid arbeta enligt god revisorssed och en aspekt i detta är deras oberoende.  En revisor har, både enligt lag och i rekommendationer tystnadsplikt. Att bryta tystnadsplikten kan leda till rättsliga konsekvenser, såsom skadestånd. Dock finns situationer då en revisor inte bara kan, utan ska kringgå tystnadsplikten.

Olika förändringsrecept har länge använts inom kommunal verksamhet i syfte att förändra och utveckla. Idag är Lean det recept som har blivit populärt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet är ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i ämnet. Det saknas även forskning på hur medarbetare skapar mening i förändringsprocesser och därför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstå hur de påverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förståelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Bakgrund: Revisorns roll går idag längre än vad den traditionella granskande rolleninnebär. Detta innebär bland annat att revisorn i samband med revision kan bidra medvärde till revisionen i syfte att skapa ett mervärde och hålla sig konkurrenskraftig påmarknaden . Sedan revisionsplikten slopades för de mindre bolagen blir revisorns rollsom mervärdeskapare ännu viktigare om än avgörande i de fall vid klienten står inför ettval av att behålla en revisor eller ej. För de bolag som genom lag måste ha en revisorblir revisorns roll som mervärdeskapare viktig då det annars finns risk för att klientenbyter revisor och revisionsbyrå.Syfte: Med bakgrund till att det är viktigt att revisorn genererar ett mervärde för attbehålla sina klienter är syftet med vår studie att identifiera och förklara vad revisorerupplever är mervärde och vad de gör för att skapa mervärde för klienten. Vi kom ävenatt undersöka hur klienten uppfattar vad mervärde är och hur det skapas för att kartläggaom det fanns skillnader mellan vad revisorerna och klienterna uppfattar som mervärde.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt tillvägagångssätt där vi valde att göra enkvalitativ studie i from av intervjuer med revisorer och företagare samt en kvantitativundersökning med hjälp av en enkätstudie riktad mot revisorer och företagare.Resultat: Studiens resultat visar indikationer på att revisorn kan bidra med flera olikaaktiviteter som upplevs som mervärde av de reviderade företagen i samband medrevisionen.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

SammanfattningTitel:Hur agerar aktiebolag, i dagsläget, inför ett möjligt val av frivillig revision?Ämne/kurs: Företagsekonomi 61-90, inriktning externredovisningFörfattare: Sofia Lorentzon & Anna-Sara LööfHandledare:Sven-Olof Yrjö Collin.Nyckelord:revisionspliktens avskaffande, ekonomiförändring, relationsförändringBakgrund:I Mars 2010 beslutade regeringen om tre gränser, var ett företag måste uppfylla minst två för att få lov till att avskaffa sin revisor. Lagförslaget som än så länge ligger som en proposition säger att från och med den 1 november 2010 ska företagen få välja om de vill ha avskaffa sin revisor eller inte.Syfte:Vårt syfte är att förklara hur aktiebolagen agerar i dagsläget, inför ett möjligt val till frivillig revision.Empirisk metod:För att undersöka hur företagen agerar i dagsläget inför valet om frivillig revision har vi utfört en enkätundersökning.Slutsatser:Genom vår undersökning har vi kommit fram till att ju mer företag agerar mot att satsa på relationsförändring desto mer tenderar de att slopa sin revisor. De variabler som påverkar företagens relationsförändring är; storlek, bransch, kassalikviditet, lönsamhet, ägare och omgivningens åsikter..

De senaste årens konkurser och ekonomiska oegentligheter har rubricerats i media som skandaler, vilket påverkat synen på revision. Som en följd av händelserna har nya lagar som reglerar revisorns oberoende införts. Syftet med uppsatsen är att kartlägga revisorns oberoende och om det överensstämmer med vad regelverket föreskriver. Uppsatsen har en positivistisk ansats och undersöker åtta revisorers syn på oberoende genom en kvalitativ metod. För att intressenterna ska kunna ha tilltro till revisionen och redovisningen är revisorns oberoende centralt och bland det viktigaste i revisorsyrket.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.