Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

SammanfattningMed bakgrund av attrevisionsplikten avskaffats för mindre aktiebolag är det aktuellt att undersökavilken nytta mindre aktiebolag ser med revision och vilka faktorer som ärbetydelsefulla vid valet av revision. Tidigare studier har främst varit riktademot större företag än de som nu undantagits ifrån revisionsplikt varför detsaknas studier angående mindre aktiebolags inställning till revision.Vår problemformulering lyder: ?Vilkafaktorer påverkar mindre aktiebolag att frivilligt välja revision??En kvantitativ forskningsstrategi har valts i studien.Utifrån ett deduktivt angreppssätt har en enkätundersökning genomförts pertelefon. Vår kunskapssyn är positivistisk där vi utgår ifrån att befintligateorier skulle kunna förklara valet av revision. Urvalet består av mindreaktiebolag i Umeå, Västerås och Östersund som faller under gränsvärdena förrevisionsplikt.Den teoretiska referensramen består främst av teorier sombehandlar agentförhållanden, behovet av kontroll och informationsasymmetri.Exempelvis agent- och intressentteorin.

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.

IntroduktionSveriges befolkning blir allt äldre och många bor kvar i sitt hem med hjälp av kommunal hemtjänst. Flera är svårt sjuka och konsumerar mycket läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar för ett stort antal vårdtagare och delegerar läkemedelshantering till undersköterskan. Det finns få kvalitativa studier om hur undersköterskan själv upplever läkemedelshantering i hemmen, inom kommunal hemtjänst.SyfteStudiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter och deras kompetens av läkemedelshantering med en personlig delegering inom kommunal hemtjänst.MetodTvå undersköterskor med minst femårs erfarenhet av personlig läkemedelsdelegering inom kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Uppsatsen har till syfte att undersöka huruvida skillnader föreligger mellan den av granskade företag upplevda nyttan av revision och revisionsbyråernas åsikt om vad de tillför företag. Frågeställningen blir således vad företagen känner att de får ut av revision, kontra vad revisionsbyråerna känner att de tillför och om det finns en skillnad.Metod: En huvudsakligt kvalitativ studie har genomförts med intervjuer. Representanter från tre stora revisionsbyråer har intervjuats om sina åsikter, fyra mindre bolag har också tillfrågats.Teori: Materialet som insamlades under intervjuerna har analyserats utifrån främst förväntningsteori.Empiri: Materialet presenteras uppdelat på respondent och ämnesområde.Slutsats: Den mest framträdande gemensamma nämnaren för nyttan av revision visar sig vara rådgivningen gällande skatte- och momsfrågor. Trots revisionsbyråernas framhållande av bredden på de tjänster de kan erbjuda och allt de kan hjälpa företagen med i dess dagliga verksamhet finner vi att de mindre bolagen vi har intervjuat mest är intresserade av rådgivningsdelen. För de mindre bolag som har stora externa intressenter, exempelvis statliga uppdragsgivare och finansiärer, var den påskrivna revisionsberättelsen även värdefull.Att revision är nödvändigt var de mindre bolagen ense om, dock upplevdes den vara alltför dyr.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning inom kommunal verksamhet. Undersökningsgruppen bestod av 10 undersköterskor eller vårdbiträden yrkesverksamma inom kommunal verksamhet i Norrbottens län. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier benämda "Initiera handledning", "Erhålla handledning", "Tillämpa handledning". Resultatet visade att vårdpersonalens erfarenheter av arbetsterapeutisk handledning är att handledningen i stort sker inom ett avgränsat område.

Bakgrund: God ekonomisk hushållning är ett lagstadgat mål som kommunerna ska uppnå i sin verksamhet. Detta mål står uttryckt i kommunallagen och är därmed ett krav på den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte närmare vad god ekonomisk hushållning innebär. Begreppet upplevs därför som otydligt och svårt att tolka och använda. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda hur det lagstadgade målet om god ekonomisk hushållning i kommunal verksamhet hanteras och används i styrningen.

Revisionsplikten avskaffades i Sverige den 31 oktober 2010 där cirka 250 000 företag berördes. Bakgrunden till avskaffandet är bland annat att företag ska besluta om revision är en nödvändighet eller inte.Syftet med denna studie är att analysera bakomliggande faktorer till varför små företag har valt att behålla revisionen trots avskaffandet samt revisorns roll inom dessa företag. Utifrån studiens primärdata framkom det att företagen belyste olika faktorer till upprätthållandet av revision, vilket har presenterats som interna respektive externa faktorer samt som revisorns roll inom dessa företag genom att undersöka dennes arbetsuppgifter. Vidare analyserades detta tillsammans med tidigare forskning kring ämnet samt de teoretiska resonemang som vi har presenterat. Dessa avser revision som försäkran, förbättring, försäkring, komfort respektive legitimering. .

Denna uppsats behandlar ämnesområdet kommunal miljökommunikation utifrån ett mottagarperspektiv. Det är uttalanden från invånare i Höganäs kommun angående miljöenhetens miljökommunikation som analyseras i relation till teori i uppsatsen. Uppsatsens syfte är att belysa hur kommuner kan kommunicera miljöinformation gentemot sina invånare för att nå en riktning mot hållbar utveckling. En kvalitativ metod har legat till grund för arbetets genomförande genom användandet av fokusgrupper. För effektiv miljökommunikation måste individens olika egenskaper beaktas.

Revisionsplikten för de allra minsta företagen i Sverige avskaffades 2010. De gränsvärden för omsättning, balansomslutning och antal anställda som valdes för frivillig revision är emellertid mycket lägre än de maximala som tillåts av EU:s direktiv. Efter undantagen infördes gick det knappt tre år innan regeringen uttalade sig om vad som ska hända härnäst med revisionsplikten, alltså om trösklarna ska höjas eller inte. I slutet av augusti år 2013 meddelade regeringen att en ny utredning är beställd, den ska utvärdera den slopade revisionsplikten samt undersöka om ytterligare lättnader kan göras. Utredningen ska inledas 2015.Den här studien uppdaterar kunskapen kring inställningen till revision.

Justitiedepartementet har lagt fram en promemoria i vilken ett förslag om utökat byråjäv tas upp. Om förslaget går igenom innebär det att de, i småföretag, vanliga kombiuppdragen förbjuds. Många småföretag skulle därmed behöva anlita ytterligare en revisionsbyrå med ökade kostnader som följd. För att underlätta för småföretagen har det föreslagits att revisionsplikten för dessa ska slopas. Syftet med uppsatsen är att kartlägga ett antal småföretagares inställning till revisionsplikt vid ett eventuellt förbud mot kombiuppdrag.

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.