Revision är ett omdebatterat ämne och förändringar inom revision är vanligt. Det är viktigt att revisionen utförs på ett korrekt sätt men då det är en service är det även viktigt att kunderna är nöjda. I detta examensarbete undersöks vad som påverkar revisionen och hur dess upplevda värde kan öka. Detta studeras genom en modell som separerar den sociala konstruktionen av en revisor från revisionsprocessen. Med bland annat teori har fyra potentiellt förstärkande faktorer tagits fram, dessa är information, kommunikation, kunskap och språk.

FrågeställningarTre frågor avser uppsatsen att besvara. Vilka delar av revision är av störst alternativt minst betydelse för småföretag i Västerbotten och hur kommer dessa faktorer att påverka valet om fortsatt revision? Existerar ett förväntningsgap bland småföretag i Västerbotten och, hur påverkar det valet om fortsatt revision? Finns det något samband mellan hur småföretag i denna studie väljer vid frivillig revision och hur företagen i Finland och Danmark valde första året efter revisionspliktens borttagande?SyfteUppsatsens teoretiska syfte är att ge ett bidrag till forskning inom val av revision. Ett teoretiskt delsyfte är att jämföra företagen i uppsatsen med hur småföretagen i Danmark och Finland valde ett år efter revisionspliktens borttagande. Uppsatsens praktiska syfte är att ta reda på vilka delar av revision som har störst alternativt minst betydelse för småföretag samt om ett förväntningsgap existerar.

Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur stor andel av de små och medelstora aktiebolagen som kommer att välja att genomföra en revision efter det att de nya reglerna har trätt i kraft. Vidare vill vi analysera vilka konsekvenser som detta kommer att ha för revisionsbranschen.Kvantitativ metodVår undersökning tyder på de flesta företag även i fortsättningen kommer att välja att genomföra revision i sina företag även efter slopandet av revisionsplikten. Men att revisorerna måste anpassa sina tjänster mer efter företagens önskemål eftersom de kommer att konkurrera på en helt ny marknad..

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

Background: The statutory audit in Sweden was implemented in 1983 and the purpose was to improve the owners ability to control and to mitigate economic fraud. The present debate is concentrated about the high costs of audit in small companies. The major concern is whether the statutory audit should be mandatory for the smallest companies. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to explain the value of auditing in small companies defined as 10/24-companies by identify and analyze possible factors that affects the attitudes towards auditing and reflects the value of a statutory audit. Research method: Our study is deductive and based on a quantitative research method which includes both a survey and the companies annual reports.

Studiens syfte är att förklara hur småföretagaren uppfattar nyttan med revision och revisionsnära tjänster. Vidare syftar studien till att förklara hur relationen med den revisor småföretagaren har idag påverkar framtida beslut om att behålla revisionen när revisionsplikten slopas. Studien bygger på tidigare forskning över nyttan med revision i småföretag. Samt behov ? och relationsattribut som påverkar valet av fortsatt revision. I studien används en kvantitativ metod med en hypotetisk-deduktiv ansats, där empirin insamlats via en enkätundersökning till 180 små ägarledda aktiebolag inom Östersunds Kommun.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. Utifrån detta argument frågade vi oss vad revision tillfredställer för behov hos intressenten eller det vill säga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jämföra nyttan med kostnaden måste nyttan preciseras med ett värde, revisionens värde. Först då man vet vilka behov som, genom revision, tillfredställs hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omständigheter som leder till att detta behov förändras. Syftet med undersökningen är att förklara revisionens värde genom att identifiera de faktorer som påverkar revisionens värde och därmed kunna granska fenomen såsom förväntningsgap och revisionsplikt.

Revision är ett yrke som präglats av sin trista image och revisionsbyråerna har haft svårt att attrahera nyutexaminerade studenter. Denna bild gäller inte längre då många studenter utbildar sig till revisorer och redovisningsinriktningen är ett populärt val. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad ekonomistudenter anser om yrket revision samt hur de stora revisionsbyråerna kommunicerar med studenterna. Detta har vi tagit reda på med en enkätundersökning gjord bland studenter på ekonomlinjen, Stockholms Universitet, samt med intervjuer av respondenter från revisionsbyråer och Svenska Revisionsakademin. Flera faktorer har i kombination med varandra påverkat yrkets image.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Det står skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar målen ska ett åtgärdsprogram upprättas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om åtgärdsprogram när det först introducerades i SIA-utredningen och hur det används i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkätundersökning, och har skickat ut enkätfrågor till tio fristående grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har även frågat om åtgärdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville också undersöka och jämföra om användningsområdet är olika i fristående grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet är att det tycks användas lika mycket inom båda skolformerna och är ett pedagogiskt arbetsverktyg. Åtgärdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite på vilka som utarbetat det men trots det tycks innehållet vara relativt lika..

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision? Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader gällande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse mellan kommunal och privatanställda gymnasielärare. Enkätundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanställda lärare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsställelse med arbetskamrater och tillfredsställelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu även börjat användas i den offentliga. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnågot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sätter gränser för användandet av det samt ge ett omdöme över tillämpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bättre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört är tydligare struktur, högre medvetenhet, bättre redovisning och utåtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för små aktiebolag i Sverige. Sverige var det näst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta är något som EU gjort möjligt och gränserna för borttagande av revisionsplikt är betydligt högre än de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten är bra eller inte är omdiskuterat och många studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ändå väljer att behålla revision. I denna studie forskas det därför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att välja bort revision, då det ska finnas så många fördelar av att ha kvar den. Detta är en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssätt tar sig an uppgiften att undersöka frågeställningen ?Vilka konsekvenser upplever små aktiebolag som inte längre har revision?? och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision.