Traditionella styrmetoder har under en lÀngre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mÀta prestationer inom sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet Àr en metod som vuxit fram och som till skillnad frÄn den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till lÄngsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för nÀringslivet men har Àven börjat anvÀndas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv pÄverkan pÄ styrningen inom kommunal verksamhet rÄder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bÀttre förstÄelse för hur införandet av det balanserade styrkortet pÄverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofÀrdighet i idog strÀvan mot stÀndigt nya fÀrdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, lÀraren och pedagogiken..

En skola för alla Àr ett begrepp som Àr vÀl kÀnt inom skolans vÀrld. Salamancadeklarationen, FNs barnkonvention och styrdokumenten pÄvisar vikten av att skolan ska vara en plats dÀr alla barn vistas pÄ lika villkor och fÄr en likvÀrdig utbildning, oavsett förutsÀttningar och behov. Syftet med undersökningen Àr att studera hur pedagoger arbetar för att uppnÄ visionen om En skola för alla. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande som tar stöd i pedagogernas tolkningar av lÀroplanen för grundskolan, Lgr 11 (Skolverket, 2011). Med hjÀlp av semistrukturerade surveyintervjuer har syfte och frÄgestÀllningar besvarats samt vidare bearbetats och diskuterats.

Syftet med vÄr studie, som har genomförts via kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger, har varit att undersöka om och hur utomhusmiljön anvÀnds pÄ förskola och skola i ett lÀrandesyfte och för att se om det finns nÄgon skillnad mellan förskola-förskola, skola-skola och förskola-skola, men Àven att undersöka vilka tankar pedagogerna i de olika verksamheterna har om hur utomhusmiljön pÄverkar barns lÀrande. Vi har anvÀnt oss av Ätta pedagoger, fyra inom förskolan och fyra inom skolan. Fyra av dem har sin arbetsplats i centrum och fyra av dem har sin arbetsplats utanför centrum. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av vÄr undersökning blev att utomhusmiljön anvÀnds bÄde pÄ förskola och pÄ skola i ett lÀrandesyfte och dÀr var inga skillnader mellan förskola-förskola, skola-skola eller förskola-skola.

De senaste 20 Ären har det svenska vÀlfÀrdsmonopolet genomgÄtt ett systemskifte genom att flera aktörer har tillÄtits komma in pÄ den offentliga marknaden. NÀra en femtedel av alla anstÀllda inom vÀlfÀrdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter pÄ verksamheters innehÄll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerÄdgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse nÄgra familjerÄdgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerÄdgivningsarbetet.Studien baseras pÄ intervjuer med sex familjerÄdgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerÄdgivningsarbete bÄde som direkt kommunalt anstÀllda och som anstÀllda i nÄgon form av privat företag.I resultatet framtrÀder skillnader mellan familjerÄdgivningsarbetet i de olika organisations­formerna. TillgÀngligheten i form av kortare vÀntetider Àr bÀttre i privat regi. DÀr Àr ett större fokus pÄ inkomstbringande samtal men sÀmre möjligheter att bedriva förebyggande och utÄtriktat arbete Àn i kommunal regi.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fiolpedagoger pÄ en kommunal musikskola undervisar i Àmnet rytm och puls. Det saknas mer omfattande forskning inom omrÄdet och vi ville dÀrför göra en fördjupande studie som behandlar denna frÄgestÀllning. Det didaktiska perspektivet Àr vÄr teoretiska utgÄngspunkt och studien har sitt fokus pÄ vilka hjÀlpmedel och metoder pedagogerna anvÀnder sig av nÀr de lÀr ut.De metoder vi anvÀnde för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor var den kvalitativa intervjun samt videoobservation. De bÄda informanterna som medverkar i studien arbetar och verkar idag som fiolpedagoger pÄ en kommunal musikskola. Resultaten visar pÄ vilka olika sÀtt de bÄda informanterna undervisar i Àmnet rytm och puls.

Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska sjÀlvkÀnsla beroende pÄ om de lÀser i en kommunal innerstadsskola eller pÄ en kommunal gymnasieskola i ett omrÄde med andra socioekonomiska förutsÀttningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig pÄ en enkÀt som bestÄr av tvÄ delar. Den första sidan innehÄller fyra övergripande frÄgor som vi utformade eftersom vi ville fÄ reda pÄ fakta om eleven. Resterande sidor av enkÀten Àr ifrÄn CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och Àr reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mÀta fysisk sjÀlvkÀnsla.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

Bakgrund: N?r ett barn ?r d?ende skapas en komplex situation f?r f?r?ldrar och specialistsjuksk?terskor inom intensivv?rden. N?r kurativ behandling ?verg?r till v?rd i livets slutskede s?tts stor press p? s?v?l personal som f?r?ldrar. V?rden kring d?ende barn och deras f?r?ldrar b?r utg? fr?n ett familjecentrerat f?rh?llningss?tt med barnets r?ttigheter i fokus.

Bakgrund: Palliativ v?rd handlar om att lindra lidande och fr?mja livskvalitet hos patienter med obotlig sjukdom, samtidigt som n?rst?ende f?r st?d under hela sjukdomsf?rloppet. V?rden bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt d?r patientens individuella behov, v?rderingar och ?nskem?l styr v?rdens inneh?ll. Sjuksk?terskor har en nyckelroll i att etablera f?rtroendefulla relationer, skapa trygghet, s?kerst?lla tydlig kommunikation och inkludera n?rst?ende som en integrerad del av v?rdprocessen.

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

Vi avser att i denna uppsats jÀmföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, mÄlgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som mÄlsÀttning att diskutera eventuella förbÀttringar av dagens svenska system med utgÄngspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vÄrt problemomrÄde genom en kvalitativ undersökning baserad pÄ en jÀmförande studie mellan tvÄ kommuner. Vi utgÄr frÄn att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jÀmföra detta med en empirisk undersökning byggd pÄ intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta Àr nÄgot som bör förÀndras, dÄ en oberoende position borde stÀrka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte Àr att det finns en revision med politiska representanter, dÄ de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.