Den hÀr uppsatsen handlar om förutsÀttningar för skapande verksamhet för barn i Ärskurs 1 och 2 samt pÄ fritidshem i Stockholmstrakten. NÀr och hur anvÀnds skapande verksamhet? Bilder i skolan tillverkas exempelvis med olika syften, dels för att illustrera berÀttelser eller som hjÀlp att lÀttare förstÄ basÀmnen. Eget skapande, mest i form av teckning anvÀnds som nÄgot att göra i vÀntan pÄ att lÀrare ska komma eller för att vÀnta in kamrater som ska bli klara med skoluppgifter. Vilka möjligheter finns det för skapande verksamhet under dagen i skola och fritidshem? Min frÄgestÀllning har varit vilka förutsÀttningar som finns för bild- och formverksamhet i barngrupperna.

PÄ senare Är har tekniker för 3D-visualisering fÄtt ett allt mer utbrett anvÀndande inom kommunal fysisk planering. Detta, plus att jag sjÀlv anvÀnder tekniken i mitt dagliga arbete som planarkitekt, vÀckte frÄgor kring skÀlet till införandet av tekniken, vilka beslut och förvÀntningar som legat till grund för införandet och vilket forskningsstöd tekniken har, vad gÀller visualisering, tydlighet och kommunicerbarhet i planarbetet. Detta examensarbete i Fysisk planering vid BTH, vill belysa dessa frÄgor. Arbetet bestÄr av litteratursökning efter adekvat forskning i Àmnet, en enkÀt stÀlld till ett litet urval av anstÀllda och politiker i fyra kommuner som Àr medlemmar i ett 3D nÀtverk, en dokumentsökning pÄ samma kommuners hemsidor samt en kompletterande enkÀtundersökning bland planarkitekter i fem andra kommuner som inte Àr medlemmar i ovan nÀmnda nÀtverk. Forskningsstöd för effektiviteten i eller för- och nackdelar med att anvÀnda 3D-modeller för ökad förstÄelse och kommunikation mellan tjÀnstemÀn och politiker samt med allmÀnheten, i samband med kommunal fysisk planering, saknas.

Denna undersökning syftar till att med hjÀlp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvÀrdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssÀtt pÄverkar kvalitet och likvÀrdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mÄl, framgÄngsfaktorer och nyckelmÄtt pÄ pedagogisk utveckling Äterkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det rÀcker inte att tala om kvalitet för att kunna mÀta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen Àr att det saknas en gemensam syn pÄ kvalitet och vad kvalitet konkret innebÀr i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och sÀkerstÀlla kvalitet och likvÀrdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande..

Syftet med arbetet Àr att utifrÄn beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende pÄ tre skolor Ärskurs 7-9 kunna faststÀlla elevernas trivsel och hÀlsa.Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen pÄ 1960-och 1970 talet. För att ge en sÄ grundlig bild av elevens hÀlsa och trivsel bestÄr studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkÀtundersökning för att faststÀlla den nuvarande upplevelsen av rummen det vill sÀga den kvantitativa. Intervjuerna Àr gjorda för att ge en bild av elevens hÀlsa och vÀlbefinnande i de olika rummen. Den sista delen Àr en del för personal som dÀr beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien Àr att den ska kunna anvÀndas som verktyg för att kunna pÄvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt angÄende ungdomar som Àr arbetslösa och kartlÀgga ansvarsfördelningen mellan kommuner, myndigheter, skola och förÀldrar. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr traditionell rÀttsdogmatisk, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten, doktrin samt informationssökning via Internet. Jag har Àven intervjuat personal som arbetar inom skola, kommun, arbetsförmedling och socialförvaltningen. Uppsatsen behandlar kommunernas och myndigheters ansvar för arbetslösa ungdomar och aktuella lagregler. Det jag kom fram till var att det Àr viktigt att kommunerna tar ett fullstÀndigt ansvar för skolan.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.

Den lÀroplan vi har idag (Lpo 94) betonar att förÀldrar har förhÄllandevis stor möjlighet att pÄverka sina barns skolgÄng. LÀroplanen lyfter ocksÄ fram att elevens utveckling ska ske i samarbete mellan hem och skola. FrÄgan som fokuseras i den hÀr examensarbetet Àr hur förÀldrar till barn i de högre skolÄren i grundskolan upplever att detta samarbete fungerar. Examensarbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie och en kvantitativ enkÀtundersökning. För att fördjupa och vidga perspektivet en aning har jag Àven kompletterat med ett kvalitativt inslag i form av tvÄ förÀldraintervjuer.

Undersökningen behandlarimplementeringsprocessen av IT i undervisningen. Syftet Àr att undersöka möjligheterna och förutsÀttningarna för lÀrarna vid implementering av ITi undervisningen. För att kunna svara pÄfrÄgestÀllningarna riktades undersökningen till lÀrarna pÄ en skola ur ettbekvÀmlighetsurval. Metodvalet Àr baserat pÄ undersökningens kvalitativakaraktÀr och genomförs av intervjuer och observationer. Resultatet iintervjuerna formas av fyra informanter och observationerna utav tvÄ avinformanter.

I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

Syfte: UtifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv Àr syftet med studien att ta reda pÄ hur förskollÀrare i förskola respektive skola upplever och beskriver övergÄngen mellan de tvÄ verksamheterna, nÀr det gÀller samverkan kring de barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd. Forskningsfokus ligger pÄ de formella och informella möten som sker inför skolstarten. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn Àr:? Hur upplever förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan att samverkan och informationen inför övergÄngen mellan förskola och skola fungerar idag?? Vad upplever förskollÀrarna som viktiga faktorer för att informationsutbytet skall fungera som ett stöd för arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd i nulÀget?? Finns det nÄgot förskollÀrarna frÄn förskolan respektive skolan upplever sig vilja utveckla eller förÀndra i samverkan, i sÄ fall vad och varför?Teori: Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn fenomenologin dÀr förskollÀrarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergÄngen mellan förskola respektive skola fungerar, nÀr det gÀller samverkan kring barn som anses vara i behov av sÀrskilt stöd, studeras.Metod: Studien Àr en kvalitativ undersökning, dÀr self-report anvÀnds som teknik för att göra undersökningen. Self-report bestÄr i en öppen frÄga, som kompletteras med studiens tre frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt.

This study is about what teachers in primary schools say that they are doing to create a school for all.The purpose of this study is to find out what teachers in primary schools say that they do on their mission to create a school for everyone and how they organize teaching to achieve this. The study was conducted as an interview of five teachers from elementary school of different gender and with a qualitative method because it provides a great opportunity to problematize, interpret and understand the responses of the interviewees.The results show that all the teachers think that their mission is to teach so that they can give each student what they need to achieve the goals. This may not be every day but over time, they hope that all students feel that they get so much of the teacher's time that they need..

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.

A variety of demands have to be considered in the design of a new opera house in GalÀrvarvet. All possible viewpoints are important to be aware of, as is the need for the new building to be a contrast to the already existing opera house in Stockholm. The restricted site also makes a multitude of demands on the building's design.By rationalizing the layout and structure and also by making the footprint smaller, the complex building of over 30 000 square meters can be fitted and blended into the existing physical context. Unlike the existing opera house in Stockholm, the new opera house shows the rationality and the advanced technology that lies behind the scenes and becomes the character of the entire building. Through the dynamic façade, the new opera can convey any character it so desires, just like scenes do through different settings.