English title: Parents? expectations of municipal school of music and of arts.Thesis in Music Education by Jonathan Lilliedahl. Part of the work for the master®s degree. Studies from School of Music, University of Örebro, 2007. Available from School of Music, Örebro University, SE-701 82 Örebro, Sweden.

Arbetet inom ÀldrevÄrd och omsorg mÄste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver ocksÄ lösas och vÄrdyrket mÄste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkÀt skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanstÀlla en aktuell lÀgesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal ÀldrevÄrd och omsorg, samt till vad stödet anvÀnds, vem det Àr till för och vilka det Àr som anvÀnder IT-stödet.StationÀr dator, mobiltelefon och digitalkamera Àr de IT-stöd som flest respondenter svarade anvÀnds i verksamheten.StationÀr dator anvÀnds frÀmst för att hÀmta och registrera vÄrdtagardokumentation, men Àven för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sÀgas vara till för. IT-stödet anvÀnds framför allt av enhetschefer, vÄrdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon anvÀnds givetvis frÀmst för att ringa och skicka SMS, men Àven för att ta emot larm frÄn vÄrdtagare samt tillkalla hjÀlp. Inte heller för detta IT-stöd finns det nÄgon specifik som stödet kan sÀgas vara till för.

Offentlig upphandling Àr reglerat av Lagen om offentlig upphandling (LOU), för att frÀmja konkurrensen och affÀrsmÀssigheten. Om offentlig upphandling fungerar bra eller inte, Àr en viktig samhÀllsfrÄga eftersom kommunerna finansieras av skattemedel. Rapporter och undersökningar visar att upphandlingen inte fungerar optimalt. Vart i upphandlingsprocessen finns problemen, och vilka möjliga förbÀttringsÄtgÀrder kan appliceras?.

Mot bakgrund av att jag har ett stort intresse för religionsĂ€mnet och dess breda innehĂ„ll, samt att jag hösten 1998 gjorde en undersökning baserad pĂ„ intervjuer av mellanstadielĂ€rare om hur religionsĂ€mnet ser ut i dagens skola och hur det borde vara, har jag valt att göra en liknande undersökning hos ett antal elever för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ skolans religionsundervisning. Detta mycket för att fĂ„ en helhetssyn pĂ„ saken och kunna knyta ihop pĂ„sen.TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet för denna undersökning har jag försökt att göra sĂ„ likartad den tidigare som möjligt för att fĂ„ en nĂ„got sĂ„ nĂ€r rĂ€ttvis jĂ€mförelse och bedömning. De intervjuade gĂ„r i tre olika skolor i en och samma kommun. Intervjuerna har varierat tidsmĂ€ssigt, men genomsnittet Ă€r ca 15 minuter. Dessa har jag sedan sammanstĂ€llt efter bĂ€sta förmĂ„ga, oftast ordagrant men Ă€ven sammanfattande beroende pĂ„ elevernas olika förmĂ„ga att uttrycka sig.Även genom denna undersökning har jag fĂ„tt bekrĂ€ftelse pĂ„ att det Ă€r dĂ„ligt stĂ€llt med religionsundervisningen i dagens skola.

Vilhelmina Àr en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vÀnda trenden krÀvs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att ÄtervÀnda till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnÀra boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhÀlsan och trivseln i alla Äldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjÀlp av en innehÄllsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som Àr viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen pÄ ett hÄllbart sÀtt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjÀlp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv pÄ skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har anvÀnts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mÄngbruk.DÀrefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan Ästadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig mÄlgrupp och i konkret planering satsa pÄ attraktivt boende med beaktande av skogsskötselÄtgÀrder för estetiska och sociala vÀrden i naturmiljöerna, samt förbÀttrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger upplever implementeringen och villkoren att arbeta med den digital skrivtavlan. Det har Àven varit av intresse att se vilka förvÀntningar det finns pÄ anvÀndningen av Smartboarden. Metoden som anvÀndes för att ta fram svaren var kvalitativa intervjuer som genomfördes pÄ en skola och en förskola. Det Àr tidigare forskning som ligger till grund för denna studies frÄgestÀllningar. Enligt flera forskare har Smartboarden ett brett anvÀndningsomrÄde.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Bakgrunden till studien bygger pÄ ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet pÄ MÀlardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands lÀns landsting. Syftet var att utvÀrdera om behandling bestÄende av fyra veckors KOL-skola haft effekt pÄ patienternas hÀlsa, vÀlbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfÀllen under vilka olika vÄrdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompÄverkan, kÀnslomÀssiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium tvÄ till fyra som deltog i interventionen.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att fÄ förstÄelse för hur lÀrare respektive specialpedagoger ser pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter, dels att undersöka om socioemotionella svÄrigheter kan leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen. Vi ville ocksÄ belysa om samverkan mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att komma till rÀtta med elevens problem.För att kunna nÄ denna förstÄelse har vi anvÀnt oss av kvalitativ intervju. Vi intervjuade tre lÀrare respektive tre specialpedagoger pÄ tvÄ skolor. ForskningsfrÄgorna i uppsatsen Àr:Hur ser lÀrare respektive specialpedagoger pÄ elever i socioemotionella svÄrigheter?Kan elevers socioemotionella svÄrigheter leda till problem i interaktionen med den övriga barngruppen? Hur ser samverkan ut mellan hem och skola avseende elever i socioemotionella svÄrigheter?VÄrt resultat visar att synen som lÀrare respektive specialpedagoger har pÄ barn i socioemotionella svÄrigheter Àr att det i första hand handlar om utagerande beteende.VÄr undersökning visar ocksÄ att barn i socioemotionella svÄrigheter har avsevÀrda problem i sin kommunikation och i samspelet med barn och vuxna.Intervjuresultatet visar vidare pÄ hur viktigt det Àr med en god samverkan mellan hem och skola för att kunna komma till rÀtta med en elevs problem..

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Strandskyddsproblematiken Àr startskottet för detta examensarbete. Det Àr en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst vÀckt en rad kÀnslor, den Àr bÄde omdiskuterad och omstridd. PÄ senare Är har diskussionen om strandskydd blommat upp pÄ nytt, det i takt med att kraven pÄ strandnÀra boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag stÄr inför en förÀndring.

Den kommunala folkstyrelsen och sjÀlvstyrelsen har utsatts för stÀndiga förÀndringar under 1990-talet. Dessa förÀndringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och tvÄ utmaningar fokuserar uppsatsen pÄ, nÀrmare bestÀmt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras ocksÄ New Public Management. Resultaten visar att vÀrden frÄn de nya styrningsmodellerna krockar med vÀrden som Àr relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Vi har gjort en undersökning dÀr vi studerat vÀrdegrundsbegreppet. Syftet var att undersöka hur en skola arbetar för att uppnÄ en god vÀrdegrund hos eleverna. De frÄgor vi ville fÄ besvarade var, vilket innehÄll ger pedagogerna begreppet vÀrdegrund samt hur och nÀr pedagogerna arbetar med vÀrdegrunden. I arbetets bakgrund har vi studerat litteratur som behandlar vÀrdegrundsbegreppet. Som undersökningsmetod valde vi kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, pÄ en specifik skola, om bakgrundsmusik pÄ lektioner i idrott och hÀlsa. Vi ville Àven se om valet av musik har nÄgon betydelse för elevernas instÀllning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lÀrarna anvÀnder sig den musikanlÀggning som fanns i idrottssalen. Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkÀter, som delades ut till samtliga elever i Ärskurs nio pÄ en skola i Uppsala. Med enkÀterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan pÄverka under en lektion i idrott och hÀlsa.