I denna uppsats undersöks huruvida ungdomar anser sig pÄverkas av sina förÀldrar nÀr de gör sina gymnasieval och dessutom om det finns nÄgra skillnader i denna eventuella pÄverkan beroende pÄ vid vilken skola eller vilken inriktning ungdomarna studerar vid. Undersökningen har gjorts med ungdomar som studerar vid Ärskurs tre vid tvÄ gymnasieskolor, en friskola samt en naturbruksskola. Den metod som anvÀndes var bÄde en kvalitativ en kvantitativ metod, detta i form av intervjuer och enkÀter, vilket innebÀr en metodtriangulering. Som teoretiskt perspektiv anvÀndes Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fÀlt för att se om det har nÄgon betydelse för hur ungdomar vÀljer, hur deras förÀldrar eventuellt pÄverkar dem och om det har nÄgon betydelse för eventuella skillnader som kan finnas mellan hur ungdomar vid olika skolor eller inriktningar vÀljer. Sedan finns Àven en förförstÄelse angÄende att det finns en skillnad i hur ungdomar har pÄverkats av sina förÀldrar beroende pÄ vid vilken skola eller inriktning de studerar.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa lÀrares uppfattning om det faktum att det Àr eleven som ska stÄ i centrum i dagens skola och hur de sÀger sig arbeta med detta. I litteraturdelen belyser vi relevanta delar frÄn styrdokumenten och olika teorier om hur man kan sÀtta individens lÀrande i centrum, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka eleverna nÀr de lÀr. I vÄrt arbete anvÀnde vi ocksÄ Skolverkets undersökningar som beskriver hur dagens skola arbetar med detta. VÄr empiriska del bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer med verksamma grundskollÀrare. VÄr resultat visar att alla tycker att det Àr bra att eleven ska stÄ i centrum, det Àr nÀstintill en sjÀlvklarhet.

Ekonomprofessionen genomgÄr ofta förÀndringar och dÀrför Àr det naturligt att ekonomens roll förÀndras över tiden. Ekonomen har tidigare varit en sÄ kallad bean-counter men har över tiden utvecklats till att vara mer delaktig i organisationen och har dÀrmed börjat anta rollen som en affÀrspartner. Offentliga verksamheter sÄsom stat, kommun och landsting Àr stora organisationer som har hand om en viktig del av Sveriges samhÀllsekonomi. Ekonomen har dÀrmed en viktig roll inom den offentliga sektorn dÄ deras verksamheter berör alla medborgare. Denna studie har genomförts i en kommunal sektor och syftar till att kartlÀgga olika typer av ekonomers arbetsuppgifter och arbetssÀtt för att dÀrigenom kunna öka förstÄelsen för vilken roll ekonomerna har inom den kommunala sektorn.

Bakgrund: LÀkemedelshantering utgör en stor del av det dagliga arbetet för sjuksköterskor. Varje Är orsakas ett stort antal patienter skador pÄ grund av brister i lÀkemedelshanteringen. Ett stÀndigt sÀkerhetsarbete dÀr avvikande hÀndelser rapporteras och utreds kan förhindra att fel upprepas. Lex Maria Àr en form av avvikelserapportering som syftar till att identifiera bakomliggande orsaker till den avvikande hÀndelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera vilka fel som begÄs i samband med lÀkemedelshanteringen inom primÀr-, kommunal- och hemsjukvÄrden och som medför, eller riskerar att medföra, skada för patienten och dÀr sjuksköterskan hade kunnat pÄverka hÀndelseförloppet.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka stöd det finns för barn med ADHD i skolan. Studien bygger pÄ intervjuer med tvÄ klasslÀrare, en speciallÀrare, tvÄ rektorer samt en observation av en elev med diagnosen ADHD. Skolorna i undersökningen har varit en kommunal f-5 skola samt en f-9 friskola. För att belysa detta Àmne ur en ny synvinkel har jag valt att undersöka lÀrarnas erfarenheter av sambanden mellan sprÄkutveckling och ADHD. Intervjuerna visar att lÀrarna underströk att barn Àr olika och att man dÀrför mÄste arbeta utifrÄn den enskilde individen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidigare Är förhÄller sig till lek och lÀrande. Jag vill ocksÄ undersöka om hur de uttrycker sig och resonerar kring lek och lÀrande som en resurs och ett redskap i undervisningen och samlingarna. Jag vill Àven se om lÀrarnas förhÄllningsÀtt till lek och lÀrande skiljer sig Ät i de olika yrkesgrupperna förskola och skola. Jag gjorde en kvalitativ intervjustudie med lÀrarna i förskolan och skolan. Forskning sÀger att lek Àr en naturlig del i barnens liv och att de genom lek för bearbeta det de har lÀrt sig. De kan ocksÄ genom leken fÄ ett ökat sjÀlvförtroende och de kan genom leken ?prova pÄ? det som kan vara svÄrt och öva utan att de kÀnner att det blir fel.

Datorkommunikation Àr nÄgot som breder ut sig i allt större omfattning i dagens samhÀlle. Fler och fler organisationer antar denna form som har en mÀngd fördelar. Vi har i denna uppsats undersökt om datorkommunikation skulle kunna införas som en kommunikation mellan hemmet och skolan för att förstÀrka denna viktiga kontakt. Det vi kom fram till var att den övervÀgande delen av förÀldrarna ser positivt pÄ denna form av kommunikation, dÄ som ett komplement till dagens traditionella kontaktsÀtt. Vidare undersökte vi om ett införande av denna kommunikationsform skulle medföra ett ökat förÀldraengagemang.

Föreliggande uppsats har utgÄtt frÄn en socialkonstruktivistisk vetenskapsansats. Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att undersöka relationen mellan muslimer och svensk skola. Detta har gjorts genom att söka svar pÄ tre tematiska frÄgor: 1 Vilka utmaningar eller konflikter kan uppstÄ mellan muslimer och svenska skolor? 2 I vad mÄn bidrar religionsundervisning om islam och muslimer till att utveckla elevernas förstÄelse och kÀnsla för tolerans i anslutning till muslimer? 3 Vilket förhÄllningssÀtt finns till en skolavslutning i kyrkan bland elever med olika trosÄskÄdning? Metoden har varit kvalitativ och kvantitativ och praktiserats pÄ tvÄ högstadieskolor. MÀtinstrumenten har varit en enkÀt och semistrukturerade intervjuer.

Enligt styrdokumenten Àr det pedagogens ansvar att se till att eleverna, som individer, ska nÄ de nationella mÄlen. De som kÀnner barnen bÀst Àr elevernas förÀldrar och ett samarbete mellan hem och skola Àr en förutsÀttning för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen. Huvudsyftet med IUP (Individuella Utvecklings Planen) Àr att förbÀttra detta samarbete och att pedagog, förÀldrar och eleven tillsammans gör upp en plan över elevens skolutveckling. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogerna och förÀldrarna upplever detta samarbetet samt hur samarbetet kring IUP ser ut pÄ en F-5 skola. Eftersom vi ville ha en djupgÄende undersökning har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsstrategi dÀr vi anvÀnde semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer som forskningsmetoder.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Bakgrund: Patienter som tidigare vÄrdades pÄ sjukhus vÄrdas nu hemma.Att vara  sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd Àr ett arbete med mÄnga olika arbetsuppgifter sÄsom lÀkemedelshantering, sÄrvÄrd och rÄdgivning. Dessutom har sjuksköterskan ett övergripande ansvar för patientens totala omvÄrdnadsinsatser. Arbetsplatsen Àr patientens hem. Oftast Àr det Àldre över 65 Är som Àr i behov av hemsjukvÄrd men patienterna kan vara berÀttigade till hemsjukvÄrd oavsett Älder.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska i kommunal hemsjukvÄrd.Metod: En systematisk litteraturstudie utifrÄn tio artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Denna studies resultat utmynnade i tvÄ teman; OmvÄrdnadsrelation och Professionell utövning. Resultatet visar att sjuksköterskor i hemsjukvÄrden till stor del arbetar med att ge patienter stöd pÄ olika sÀtt.