Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn pĂ„ sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat pĂ„verkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat Ă€r det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter lĂ€roplanens intentioner och krav. För att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av en frĂ„geenkĂ€t bland 74 elever, som gĂ„r det avslutande Ă„ret pĂ„ byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bĂ€st för karaktĂ€rsĂ€mnesperioderna.

HÀlsofrÀmjande skola Àr en skola som mÄlmedvetet och lÄngsiktigt satsar pÄ att dels,utifrÄn ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa och lÀrande, dels stÀrka och utveckla hÀlsoundervisningen.Ett stort europeiskt hÀlsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades Är 1992 och bygger pÄ en vid syn av begreppet hÀlsa. Initiativet togs av EuroparÄdet, EU ochWHO: s europakontor, dÀr det sistnÀmnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska fÄ delta i nÀtverket med hÀlsofrÀmjande skolor krÀvs att projektet förankras pÄ högsta nivÄ inom sÄvÀl skol- som hÀlsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i VÀrmland skulle avsÀtta medel för att införa konceptet miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland. Projektansvaret förladestill dÄvarande FolkhÀlsan VÀrmland samt Kommunförbundet VÀrmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nÀtverksarbetet med miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland lett till en skolutveckling i hÀlsofrÀmjande riktning. Studiengenomfördes som en enkÀtstudie omfattande kontaktpersonerna i nÀtverket.

Kommuner Àr organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven pÄ effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar pÄ förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mÄl och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnÄs krÀvs nÄgon form av styrmedel eller styrmodeller. AnvÀndning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock pÄvisat svÄrigheter dÄ en kommunal organisation bestÄr av politiker och tjÀnstemÀn vilka i grunden har skilda förestÀllningar om vad som Àr viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur politiker och tjÀnstemÀns skilda förestÀllningar, om vad som Àr viktigt med verksamheten, pÄverkar anvÀndandet av det balanserade styrkortet i LuleÄ kommun.

Denna uppsats handlar om tvÄ fritidspedagoger som arbetar pÄ tvÄ olika skolor. Uppsatsen syfte Àr att se dessa tvÄ fritidspedagogers ansvar i skolan. Vidare Àr Àven syftet att jÀmföra fritidspedagogernas ansvar i skolan med vad som Àr skrivet i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna pÄ skolorna för att se om det finns nÄgon koherens. Det resultat som framkommer i uppsatsen tyder pÄ att lite skrivs i lÀroplanen och i de lokala arbetsplanerna om vad som Àr fritidspedagogens ansvar i skolan. DÀremot skrivs att en samverkan mellan skola och fritidshem skall finnas, dock Àr det lÀrarnas och rektorernas ansvar att utforma denna samverkan och inte fritidspedagogernas.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

This paper addresses the role of homework within the home and school environments using a qualitatively approach inspired by discourse analysis method and theory. The paper considers three newspaper articles to identify current attitudes and understanding regarding homework?s role. The paper?s structure brings results and analysis together allowing the discussion to be continuously extended and deepened.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga mÀnniskors valdeltagande. Med hjÀlp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars instÀllningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att dagens unga har tappat tron pÄ demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som bestÄr utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha nÄgot större inflytande nÀr det gÀller politiska val..

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀstens betydelse för tjejerna  under studietiden och hur viktiga Naturbruksskolorna Àr för mÄnga elever och dÄ framförallt tjejer. Har hÀsten betydelse för motivationen till studierna? Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr jag valt fem elever som gÄr eller har gÄtt pÄ Naturbruksgymnasium med inriktning hÀst. Inom detta omrÄde har det varit svÄrt att finna tidigare studier och det har forskats mycket lite inom detta omrÄde. I mitt resultat har det framkommit att hÀsten har betydelse för val av skola men den har ocksÄ betydelse för att frigöra sig frÄn förÀldrarna.

Skolan Àr ansvarig för att ett fungerande samarbete mellan hem och skola upprÀtthÄlls. BÄde skolpersonal och förÀldrar vill givetvis att barnet fÄr den optimala utvecklingen under sin skoltid. Det Àr av största vikt för barnets vÀlmÄende att de bÄda parterna kÀnner förtroende för varandra. Detta förtroende kommer inte av sig sjÀlv utan Àr en process som innebÀr Äterkommande samtal och möten. Skolan har inte alltid sett ut som den gör idag och det har inte heller synen pÄ hur förÀldrakontakten skall se ut.

Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

Syftet med detta examensarbete Àr att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att motverka mobbning. Insamlandet av empiriskt material till undersökningen har skett pÄ en kommunal skola i en mellanstor skÄnsk kommun. BitrÀdande rektor samt tvÄ lÀrare pÄ skolan har medverkat som intervjupersoner. 64 elever frÄn skolÄr 3 och skolÄr 6 har medverkat genom att delta i enkÀtundersökning. Av dessa medverkade fyra elever frÄn respektive skolÄr Àven som intervjupersoner. De frÄgor som vi sökt svar pÄ i syftet att skapa kunskap om hur man i skolan kan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbing Àr: - Hur kan man i skolan arbeta för att minska risken för utanförskap och mobbning? - GÄr det att utlÀsa effekt av skolans metod i form av trivsel och god gemenskap i klasserna? - Hur uppfattar elever skolans arbete mot utanförskap och mobbning? - Hur skulle skolan, enligt eleverna, mer effektivt kunna arbeta för att frÀmja gemenskap och minska risken för utanförskap och mobbning? Genom vÄr undersökning har vi kommit i kontakt med metoderna rastvakter, kamratstödjare och kompissamtal.