Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhÀlle och inflytande, trygghet, hÀlsa, arbete, information och framtid. Avsikten Àr ocksÄ studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhÄller sig till nationella mÄl för ungdomspolitik. Kommunens arbete stÀlls i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp stÄr för ?lokal uppföljning av ungdomspolitiken?.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Examensarbetet belyser problematiken kring den offentliga konsten och hur den offentliga konsten bÀttre kan integreras i den kommunala planeringens beslutsprocess med hjÀlp utav en analys- och samarbetsmetod. Delar av analys- och samarbetsmetoden genomförs i fyra fallstudier i Eskilstuna och Uddevalla..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur Monroes idéer (Monroe, 1997) om en framgÄngsrik skola fungerar pÄ en svensk skola. För att fÄ reda pÄ mer om framgÄngsrika skolor, har jag studerat aktuell forskning i Àmnet. Jag har Àven besökt en skola i Sverige dÀr man anvÀnder sig av denna skolmodell. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ forskning, dÀr jag har anvÀnt intervjuer, samt observation för att samla in data. Bland resultaten kan nÀmnas att Monroes modell som innebÀr en stark ledare och tydligare regler ungerar bra pÄ HjÀllboskolan som jag har studerat nÀrmare.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förĂ€ndringsarbete för ett ökat brukarinflytande gĂ€llande sociala omsorgsinsatser och servicetjĂ€nster i ordinĂ€rt boende, det vill sĂ€ga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. VĂ„rt teoretiska fundament har bestĂ„tt av socialtjĂ€nstlagen, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahĂ„lla servicetjĂ€nster Ă„t Ă€ldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsĂ€tt, Kasam och empowerment. VĂ„rt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa Ă€r: förĂ€ndrad bistĂ„ndshandlĂ€ggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahĂ„lla servicetjĂ€nster Ă„t Ă€ldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Sammanfattning VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ för- och nackdelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt utifrÄn yrkeserfarna pedagogers uppfattningar. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt frÄn Àr: Vilka olika aspekter anser pedagogerna pÄverkar utomhuspedagogik? Hur kan olika gruppkonstellationer enligt pedagogerna pÄverkas vid utomhuspedagogisk verksamhet? Vad blir utomhuspedagogikens roll i vÀxelverkan mellan teori och praktik? VÄr utgÄngspunkt Àr tvÄ skolor, en kommunal och en privat skola. Insamlandet av empiri gjordes med hjÀlp av kvalitativa enkÀter och intervjuer. I vÄr studie har vi bland annat tagit del av Anders Szczepanski, Patrik Grahn och Lars Owe Dahlgrens teorier om utomhuspedagogik dÀr de till exempel tar upp vikten av sinnesstimulans i undervisningen och hur utemiljön kan bidra till detta. Resultatet av vÄr studie visar att rÀtt utrustning sÄ som klÀder Àr en viktig faktor för att kunna bedriva utomhuspedagogik pÄ ett fullgott sÀtt.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslÄnga lÀrandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, förÀldrars och pedagogers kÀnslor och tankar kring inskolningen. Barn och förÀldrars rÀtt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet Àr att vi vill skaffa oss den kunskap som krÀvs för att kunna ge barn och förÀldrar den start i förskola och skola som de har rÀtt till.