Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn pÄ skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvÀrvande och absorberande av oÀndligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt pÄ bekrÀftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jÀmkas till den egna vÀrldsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd pÄ ofullstÀndiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan kÀnner sig utanför ellermobbade dÄ ett annat sprÄk Àn svenska talas. Ytterligareett syfte med studien Àr att se pÄ vilket sÀtt man kan skapaett sprÄkförbud som passar in pÄ en skola för alla. För attuppnÄ syftet anvÀnds en kvantitativ metod, i form avenkÀter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolÄr nio samt tvÄ rektorer pÄ tvÄ olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer Àn ett sprÄk anvÀnder det i skolan och att deandra eleverna kÀnner sig utanför dÄ de inte förstÄr. Detvisar Àven att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakÀnna sig utanför pÄ grund av detta problem.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt hur skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrĂ„gade eleverna kĂ€nner att förĂ€ldrarna Ă€r engagerade i deras skolgĂ„ng, men att ansvaret ska ligga hos dem sjĂ€lva..

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Utomhuspedagogik i förskolan ur ett hÀlsoperspektiv. En jÀmförande studie mellan en kommunal förskola och en enskild I Ur och Skur förskola..

Det hÀr examensarbetet handlar om personer som av olika anledningar har valt samma yrke, lÀraryrket och varför. I mitt arbete framtrÀder sex lÀrare som jag har intervjuat. En gemensam nÀmnare för dem Àr att alla arbetar pÄ samma skola. Det som skiljer dem Ät Àr att de alla har olika bakgrund, erfarenhet, Älder, kön och anledning till att de valde lÀraryrket. I mitt arbete framkommer ocksÄ svar frÄn en enkÀt stÀlld till alla grundskollÀrare som arbetar pÄ samma skola.

I denna uppsats tas problematiken i lÀrares upplevelse av lÀrande och de olika tillvÀgagÄngssÀtt de anvÀnder sig av i det mÄngkulturella klassrummet. Undersökningen Àr gjord pÄ en skola i Malmö dÀrmed handlar vÄr uppsats endast om den skolan. De frÄgestÀllningar som stÀlls Àr: Hur upplever pedagoger elevers lÀrande pÄ skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning pÄ skola A? Syftet med uppsatsen Àr att studera hur lÀrare upplever lÀrandesituationen i samband med elevers lÀrande. Undersökningen Àr en kvalitativ undersökning som bygger pÄ intervjuer.

Bildens och dramats betydelse för barn/elever i behov av sÀrskilt stöd i förskola/skola/sÀrskola..

Abstract Denna uppsats handlar om att undersöka hur andrasprÄkselever som misstÀnks ha lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utreds pÄ en skola. I en empirisk studie intervjuas sex stycken pedagoger som arbetar med att göra de inledande testerna/kartlÀggningarna pÄ elever med misstÀnkt dyslexi/lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna i undersökningen arbetar inom samma upptagningsomrÄde som speciallÀrare/pedagoger. Uppsatsens resultat visar pÄ att tillÀngliga diagnosverktyg pÄ undersökt skola inte Àr anpassade för att kunna sÀkerstÀlla en eventuell diagnos hos elever med ett annat modersmÄl Àn svenska..

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en e-butik fo?r egenkomponerade askar med chokladpraliner, Pralinbutiken, utifra?n den agila utvecklingsmetodiken Scrum. Arbetet har utfo?rts av ett team besta?ende av a?tta studenter vid Linko?pings Universitet som en del i ett kandidatarbete inom Civilingenjo?rsprogrammet i industriell ekonomi.Teamet kom fram med ide? och koncept till Pralinbutiken. Rapporten tar upp erfarenheter kring utvecklingsprocessen, arbetsmetodiken och teamet.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Sveriges förbud mot köp av sexuella tjÀnster respektive Danmarks mer tillÄtande instÀllning, upplevs av kvinnor som sÀljer sex i vardera land. Vi har valt att fokusera pÄ de faktorer som rör risk- och skyddsaspekter, rÀttigheter - och skyldigheter, rÄdande attityder i samhÀllet samt hur dessa kan tÀnkas pÄverka kvinnornas privatliv. Genom kvalitativa intervjuer med fyra sexsÀljande kvinnor och sex professionella pÄ omrÄdet framkommer det en tydlig distinktion mellan de som sÀljer sex pÄ gatan och de som sÀljer sex inomhus. Med hjÀlp av stigmateorin, empowerment samt ett specifikt synsÀtt pÄ sexualitet har vi kunnat analysera deras polariserade upplevelser och erfarenheter. UtifrÄn en tematisk analys framkommer det att kvinnorna i Sverige upplever lagstiftningen som paradoxal i avseende pÄ risk- och skyddsfaktorer.

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).