Den kommunala revisionen skiljer sig frÄn den privata revisionen pÄ flera sÀtt. En viktig skillnad Àr att kommunernas revisorer vÀljs pÄ politiska grunder. Till sin hjÀlp anlitar de kommunala revisorerna sakkunniga bitrÀden som Àr yrkesrevisorer. De kommer frÄn privata revisionsbyrÄer eller i vissa fall frÄn egna kommunala revisionskontor. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar den kommunala revisionskostnaden i Sveriges kommuner.

I ett samhÀlle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suverÀnt. Stats­makten Àr bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir pÄverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser Àr dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frÄgor gÀllande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnÄ gemen­samma mÄl. Denna samverkan antar olika karaktÀr frÄn fall till fall och innebÀr att sÄvÀl mÄl som resurser förÀndras under pro­cessens gÄng.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Det hĂ€r examensarbetet Ă€r utfört pĂ„ uppdrag av Visualiseringscentrum i UmeĂ„. Syftet med studien har framför allt varit att fĂ„ svar pĂ„ tre frĂ„gor: • Finns det intresse och behov av att anvĂ€nda 3D visualisering vid kommunal planering och vĂ€gprojektering? • Finns det nĂ„gon teknik som, om det finns intresse och behov, kan anvĂ€ndas för att tillgodose de behoven? • Finns det nĂ„gra andra branscher dĂ€r 3D visualisering skulle vara intressant att anvĂ€nda? För att fĂ„ svar pĂ„ den första frĂ„gan har ett antal intervjuer av nyckelpersoner pĂ„ stadsbyggnadskontor, VĂ€gverket samt konsulter i bygg- och planeringsbranschen genomförts. Resultatet av dessa intervjuer visar att det finns ett intresse och ett antal tĂ€nkbara tillĂ€mpningar för 3D visualisering. Ett tĂ€nkbart anvĂ€ndningsomrĂ„de Ă€r i samband med offentliga visningar av planerade byggprojekt, vĂ€gar eller byggnader.

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förÀndrats genom Ären. Syftet Àr ocksÄ att visa pÄ hur pedagoger och förÀldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra förÀldrar med barn mellan sju och tolv Är, samt fyra pedagoger med olika lÄng erfarenhet inom lÀraryrket. I intervjuundersökningen framgÄr det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende pÄ vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. BÄde lÀrare och förÀldrar upplever att utvecklingssamtalet Àr en samverkan mellan hemmet och skolan, dÀr elevens utveckling kommer frÀmst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÀnsyn tas till de sÀrskilda förutsÀttningar i den fysiska miljön som elever med diagnosen ADHD gynnas av gÀllande sin koncentrationsförmÄga, vid nybyggnation av en skola. PÄ vilket sÀtt mÀrks dessa hÀnsyn i plankonstruktionen? Vilka möjligheter finns att anpassa miljön för enskilda individer? Arbetet ger en överblick över tidigare forskning kring skolhusets utveckling samt över vilka miljöfaktorer som gynnar respektive missgynnar elever med ADHD. Genom att göra en fallstudie, dÀr vi observerade miljön och intervjuade utvalda personer ur olika yrkeskategorier pÄ en nybyggd skola, ville vi se hur man tÀnker nÀr man ska utforma en lÀrandemiljö som ska fungera i en skola för alla, Àven för elever med koncentrationssvÄrigheter. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att inga speciella hÀnsyn tas till denna grupp av elever, utan fokus ligger pÄ att skapa en flexibel skola som ska gÄ att anpassa efter enskilda elevers behov. I byggnationen av den skola vi har studerat var ambitionen att skapa ett naturligt samarbete spÄrvis frÄn Ärskurs F till Ärskurs 9, alltsÄ en organisationsförÀndring, vilken har överskuggat en inkluderingstanke som fanns med frÄn början.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka förutsÀttningarna för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa i skolan, sett ur ett lÀrarperspektiv. I vÄr studie utgÄr vi frÄn pedagogers egna erfarenheter och deras syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsÀttningar för att utöva Àmnet idrott och hÀlsa, i dagens skola. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, dÀr alla arbetade som pedagoger i idrott och hÀlsa. Vidare utfördes studien pÄ tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien Àr inte att upplysa om vikten av Àmnet, utan att gÄ in pÄ djupet kring villkoren för att utöva idrott och hÀlsa i skolan.   Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hÀlsa ser olika ut beroende pÄ vilka förutsÀttningar som varje enskild skola har.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Staten har sedan Är 2000 i ökande grad kompletterat styrningen av kommuner och landsting med hjÀlp av öronmÀrkta stimulansmedel riktade till specifika omrÄden. FrÄn 2010 och fram till och med 2014 har Socialdepartementet tecknat Ärliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om ett omfattande reformarbete riktat till landstingens och kommunernas hÀlso- och sjukvÄrd samt kommunernas socialtjÀnst. Reformen benÀmnsBÀttre liv för sjuka Àldre, dÀr en viktig ingrediens har varit ekonomiska incitament i form av prestationsersÀttning.Syfte med denna studie Àr att belysa vilken pÄverkan styrsÀttet med förbestÀmda kvalitetskriterier och prestationsbaserad ersÀttning fÄr pÄ personalen i kommunal Àldreomsorg. Studien Àr en fallstudie av implementering, dÀr Arvika och Kristinehamns kommuner exemplifierar fallet. Det Àr en kvantitativ undersökning som bygger pÄ 574 enkÀtsvar frÄn olika personalgrupper inom kommunernas Àldre-omsorg.Styrning med prestationsersÀttning sker inom mÄnga omrÄden, men denna studie avgrÀnsas till att un-dersöka ett nytt sÀtt att arbeta förebyggande inom Àldreomsorg.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen pÄ en skola för alla och dels att ta reda pÄ olika uppfattningar om fungerande arbetssÀtt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie Àr att det Àr av stor vikt att rektorer, lÀrare och specialpedagoger har kunskaper gÀllande vilket pedagogiskt förhÄllningssÀtt som lÀmpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssÀtt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att fÄ till ett fungerande arbetssÀtt mot eleverna.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag Àr syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnÄs genom att diskutera kulturell representativitet utifrÄn nÄgra elevers utsagor om skolans praktiker gÀllande traditioner, med fokus pÄ jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhÄllande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmÀrksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska pÄ deras skola, nÄgot som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.