SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Det finns idag en osÀkerhet över hur budgeten bör anvÀndas och hur den pÄverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan Àr det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och Àr ansvarig för att inte gÄ med underskott. Samtidigt mÄste rektorerna ta hÀnsyn till det uppdrag de har frÄn staten dÀr elever ska fÄ det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens anvÀndning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen sÄ förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala ÀldrevÄrden Àr en svÄr uppgift, dÄ sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt kÀnner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar pÄ grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom pÄ grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal ÀldrevÄrd. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjÀlp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Forskningen visar att förÀndringar av informationsteknologin och en ökande anskaffning av nya programvaror har lett till underliggande problem som kan drabba heterogena programvarulicensmiljöer och stora organisationer. Underliggande problem i den stora kontexten Àr mjukvaruhantering. Licenshantering av programvaror Àr just en förgrening av det stora problemet. Stora organisationer som en kommunal verksamhet Àr drabbad av det hÀr underliggande problemet pÄ grund av komplexitet hos organisationens miljö. Att tillÀmpa förÀndringar i omrÄdet programvarulicens Àr omöjligt utan att göra förÀndringar i hela den organisationsprocess som följer med det.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

SammandragSyftet med den hÀr rapporten Àr att visa hur lÀrare vid en skola i Sverige och en i Kenya tÀnker och arbetar med lÀs-och skrivinlÀrning samt beskriva hur de upplever att utomliggande faktorer kan pÄverka undervisningen. För att genomföra studien har en kombination av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer anvÀnts. Intervjuerna har utförts pÄ fyra pedagoger, tvÄ svenska och tvÄ kenyanska som undervisar mot förskolan till Ärskurs tre. Observationerna har utförts pÄ samma skolor och vid sex tillfÀllen, tre pÄ vardera skola. I resultatet kan man ta del av kontraster och likheter mellan den svenska och kenyanska skolan.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal frÄn förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsomrÄde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lÀrare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lÀrarna planerar, lÀgger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att fÄ en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett fÀrdiginspelat material, dÀr studerades det hur boksamtalen gick till i bÄde förskola och skola.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Inom den kommunala hemsjukvÄrden delegeras flera hÀlso- och sjukvÄrdande vÄrduppgifter till bÄde utbildad och outbildad vÄrd- och omsorgspersonal. Bakgrund HemsjukvÄrd innebÀr hÀlso- och sjukvÄrd nÀr den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och dÀr ansvaret för de medicinska ÄtgÀrderna Àr sammanhÀngande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering Àr tydliga vad gÀller skyldigheter och gÀllande ansvarsfrÄgan. Den som tillhör hÀlso- och sjukvÄrdspersonal fÄr delegera en arbetsuppgift till nÄgon annan endast nÀr det Àr förenligt med kravet pÄ en god och sÀker vÄrd. Delegering Àr inte till för att lösa brist pÄ personal eller av ekonomiska skÀl.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

AbstractInstitution: LUT, LÀrarutbildningenKurs: AUO3 AllmÀnt utbildningsomrÄdeTermin: Höstterminen 2007Titel: LÀrare och elevers upplevelser av mobbning pÄ en specifik skola Författare: Olof GeoSyfte: Att jÀmföra elevers och lÀrares upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ en specifik skola.Metod: Kvantitativ (enkÀtundersökning).Material: LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, tidigare forskning, rapporter frÄn skolverket.Resultat: LÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen pÄ den specifika skolan stÀmmer i vissa fall bra in pÄ den tidigare forskningen medan den i andra fall skiljer sig. BÄde den tidigare forskningen och undersökningen pÄ den specifika skolan visar att eleverna i högre grad anser att mobbning Àr ett problem pÄ deras skola Àn vad lÀrarna gör. BÄda undersökningarna visar ocksÄ att lÀrarna anser att mobbning förekommer i högre grad Àn vad eleverna gör. JÀmför man lÀrarnas och elevernas svar i enkÀtundersökningen finns det skillnader som tyder pÄ att lÀrarnas och elevernas upplevelser av mobbningssituationen bland eleverna pÄ skolan ibland Àr olika. Skillnaderna i procentsatserna av lÀrarnas och elevernas svar Àr dock pÄ vissa stÀllen relativt smÄ.