Inom den kommunala hemsjukvÄrden delegeras flera hÀlso- och sjukvÄrdande vÄrduppgifter till bÄde utbildad och outbildad vÄrd- och omsorgspersonal. Bakgrund HemsjukvÄrd innebÀr hÀlso- och sjukvÄrd nÀr den ges i patienters bostad, eller motsvarande, och dÀr ansvaret för de medicinska ÄtgÀrderna Àr sammanhÀngande över tid. De lagar och författningar som reglerar delegering Àr tydliga vad gÀller skyldigheter och gÀllande ansvarsfrÄgan. Den som tillhör hÀlso- och sjukvÄrdspersonal fÄr delegera en arbetsuppgift till nÄgon annan endast nÀr det Àr förenligt med kravet pÄ en god och sÀker vÄrd. Delegering Àr inte till för att lösa brist pÄ personal eller av ekonomiska skÀl.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen pĂ„ arbetet med skola och hem sĂ„som det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar frĂ„n skolor i Örebro kommun. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur arbetet med förĂ€ldrar och skola karaktĂ€riseras och vĂ€rderas. Metoden vi anvĂ€nt oss av i vĂ„r undersökning Ă€r kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsomrĂ„det FörĂ€ldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktĂ€riseras. DĂ€refter har vi analyserat kvalitetsredovisningar frĂ„n 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om förĂ€ldrar kommer till uttryck.

Background: The main purpose of our study is to try to give an idea of what a multicultural school is and what difficulties girls find with Swedish as a second language. We are at the end of our teacher education, which means that in a few months, we will be responsible for creating environments that are conducive to the students and to ensure that opportunities that allow the students to develop exist. We are aware that in a multicultural school that we no have in Sweden there has been some discussion regarding the Swedish language, which can be interpreted as the Swedish language being at a disadvantage with the students because of all the integration that occurs in schools and the lack of knowledge regarding the different cultural backgrounds. To get this knowledge we had to seek more knowledge on the subject.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Uppsatsen granskar systemet för utjÀmning mellan kommunerna ur political economy- och tillvÀxtperspektiv. Political economy-analysen undersöker i vilken utstrÀckning systemets utformning möjliggör politiskt motiverad taktisk omfördelning. Av denna analys framgÄr att det rÄdande statsbidrags- och utjÀmningssystemet ger ett mycket begrÀnsat utrymme för diskretionÀra bidrag. Den övergripande slutsatsen av political economy-analysen Àr att det finns en pÄtaglig kontrast mellan ansatserna i de akademiska studierna och de offentliga utredningarna. Analysen ur tillvÀxtperspektiv granskar vilka effekter lÄngtgÄende kommunutjÀmning kan tÀnkas ha pÄ arbetskraftsrörligheten, samt vilka konsekvenser detta kan tÀnkas ha för den lÄngsiktiga ekonomiska tillvÀxten.

Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn hermeneutikens kvalitativa metod, dÀr vÄr förhoppning har varit att uppnÄ en ökad förstÄelse kring pedagogernas förhÄllningssÀtt till integration i skolan. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare pÄ de besökta skolorna har för förhÄllningssÀtt till integration i skolan utifrÄn tvÄ perspektiv svenskhet kontra mÄngfald. Studien genomfördes men hjÀlp av intervjufrÄgor eftersom respondenterna dÄ ges möjlighet att med egna ord presentera sina tankar kring Àmnet för studien. Det vi kom fram till i denna studie Àr att sprÄket Àr en viktig bestÄndsdel i integrering avelever oavsett om det Àr en mÄngkulturell skola, en skola med kulturella olikheter, eller en svensk skola, en skola med elever med fÄ kulturella olikheter. Elevernas bakgrund ska inte ha nÄgon betydelse nÀr det gÀller bemötandet eller bedömningen utan den ska vara likvÀrdig oavsett om det Àr en elev med annan bakgrund Àn svensk eller en elev med svensk bakgrund.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lÀrmiljön avseende pedagogiska arbetssÀtt, examinationsformer och lÀrare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lÀrmiljön med hjÀlp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med Ätta vuxenstuderande som lÀst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas tvÄ mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestÄende av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lÀrmiljön utifrÄn de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kÀnnetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kÀnnetecknad av essentiell filosofi.UtifrÄn resultatet diskuterades lÀrarnas roll och ansvar för rÄdande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Syftet med vÄrt arbete var att studera vilka övningar och arbetsmetoder en amerikansk skola anvÀnder för att förbÀttra elevers muntliga framstÀllning. Den empiriska delen av vÄr undersökning genomfördes i en amerikansk skola med 20 elever i Äldrarna 12-13. Observationerna genomfördes i Àmnena performance, council samt speech. Studien var av kvalitativ karaktÀr och genomfördes med ostrukturerade observationer. Vi kÀnde snabbt stor skillnad mellan de svenska skolor vi besökt tidigare under vÄr utbildning och den amerikanska skolan betrÀffande elevernas vilja att tala.

Bakgrund: Sjuksköterskan i kommunens ÀldrevÄrd befinner sig i en allt mer pressad arbetssituation. Det beror pÄ minskade resurser och en allt Àldre befolkning med komplexa och olika behov av omvÄrdnads- och sjukvÄrdande insatser i kommunerna. Det Àr viktigt med en god arbetssituation för att kunna vara trygg i sin yrkesroll, utföra omvÄrdnadsarbete med hög kvalitet och bibehÄllen hÀlsa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans arbetssituation inom kommunal ÀldrevÄrd i Sverige frÄn ett sjuksköterskeperspektiv.Metod: En systematisk litteraturstudie. Valda artiklar var: fem kvalitativa studier och fem kvantitativa studier.Resultat: Presenteras inom tvÄ huvudkategorier; Organisationens betydelse för arbetssituationen och Sjuksköterskans upplevelser av betydelse för arbetssituationen. Sjuksköterskorna kÀnde sig pressade pÄ grund av otydlig organisation, att stÀndigt vara tillgÀnglig, ha dÄligt samvete för att inte rÀcka till, vara ifrÄgasatt och brist pÄ handledning och komptetensutveckling.Slutsatser: Sjuksköterskorna upplever att de inte kan pÄverka sin arbetssituation, de kÀnner sig inte uppskattade eller vÀrdefulla.

Bakgrund: S?mre v?rdkvalitet, bristande omv?rdnadsinsatser och on?diga sjukhusinl?ggningar ?r konsekvenser av brister i samverkan f?r ?ldre personer med komplexa v?rd- och omsorgsbehov. F?r samh?llet inneb?r brister i samverkan felaktig f?rdelning av v?rdresurser och h?ga ekonomiska kostnader. H?lso- och sjukv?rd st?r inf?r stora utmaningar i att tillgodose v?rdbehovet hos den ?ldrande befolkningen d?r multisjuklighet ?kar och h?lso- och sjukv?rdsresurser minskar.

Syftet med denna studie var att beskriva hur gymnasielÀrare arbetar för att gymnasieskolan ska vara en skola för alla, med fokus pÄ arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord pÄ livsvÀrldsfenomenologisk grund. Resultatet baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare, varav tre undervisade pÄ studieförberedande/yrkesinriktade program och tre pÄ individuella programmet. Intervjuresultaten varierade mellan de olika grupperna. Gemensamt för de intervjuade lÀrarna Àr dock att de strÀvar efter att skapa en skola för alla, och Àven om skolans resurser idag Àr knappa sÄ försöker lÀrarna göra sitt bÀsta för att nÄ det mÄlet.