Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och förstÄ pedagogernas instÀllning till de estetiskauttrycksformerna som bild, drama, slöjd, musik och dans. För att fÄ svar pÄ detta har vi studerat tidigare forskning kring Àmnet, vi har observerat, dokumenterat och gjort enkÀter och intervjuer samt intervjuat tvÄ danspedagoger pÄ kulturskolan i LuleÄ kommun. Det delades sammanlagt ut 25 enkÀter i tre skolor och studien genomfördes i fyra skolor. En av dem var kulturskolan och en grundskola i LuleÄ kommun. De tvÄ andra skolorna var en skola i Kalix kommun och en skola i Pajala kommun.

Projektet tar avstamp i en vÀrld som stÀndigt förÀndras. I en förÀnderlig vÀrld krÀvs flexibilitet och anpassningsför­mÄga vilket vi ser inom allt fler omrÄden idag. Projektet har till avsikt att undersöka vad detta skulle kunna inne­bÀra nÀr det gÀller boende.FrÄgestÀllning: hur ser ett boende ut som tÄl förÀndringar, förÀndringar i familjesituation, förÀndringar i vÀrderingar kring hur ett bra boende ser ut, samt demografiska förÀnd­ringar i samhÀllet som ger Àndrade behov vad gÀller bo­ende..

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Studien undersöker vilken uppmÀrksamhet elever i behov av stöd fÄr av sina ordinarie lÀrare under vanliga lektioner. Med hjÀlp av klassrumsobservationer studerades interaktionen mellan lÀrare och elever i och utan behov av stöd. Studien Àr huvudsakligen kvantitativ och bygger pÄ strukturerade observationer av 11 lektioner i Ärskurs fem pÄ en kommunal skola. I studien ingick 23 elever och tvÄ lÀrare. Det Àr framför allt den enskilda kommunikationen mellan lÀrare och elev som studerats.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Det dör ca 90 000 mÀnniskor varje Är i Sverige. En del av dem dör i hemmet. Distriktssköterskan har omvÄrdnadsansvar för palliativ omvÄrdnad i kommunen. Den hÀr studien baseras pÄ nio intervjuer med distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvÄrd i tre olika kommuner. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenheter i kommunikation med patienter i kommunal hemsjukvÄrd.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ hur en mÄngkulturell skola bemöter mÄngfalden samt studera hur pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Det hÀr Àmnet ses som aktuellt dÄ mÄnga skolor idag har en mÄngfald. För att kunna skapa oss en bild över hur pedagogerna ser pÄ den mÄngkulturella skolan har vi Àven valt att ta reda pÄ deras syn pÄ skolan samt hur dem ser pÄ begreppet mÄngfald. Dessa frÄgor bör stÀllas för att kunna ta reda pÄ hur skolan sedan bemöter mÄngfalden och om pedagogerna tar tillvara pÄ den mÄngfald som rÄder. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som Àr i form intervjuer.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.