Syftet med studien var att undersöka om elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter var inkluderade i undervisningen och om hur lÀrare uppgav sig arbeta för att upptÀcka och underlÀtta för dessa elever. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer vid tvÄ olika skolor med lÀrare och specialpedagog. Vi gjorde ett bekvÀmlighetsurval och valet föll pÄ en kommunal skola samt en friskola. Resultatet visade att lÀs- och skrivsvÄrigheter kunde yttra sig pÄ mÄnga olika sÀtt men att det var viktigt att inte förstöra elevernas lust att lÀra. Det framkom Àven att det var viktigt att eleverna bör fÄ utvecklas utifrÄn sin egen nivÄ och inte jÀmföras med andra.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ?r ett v?xande folkh?lsoproblem d?r egenv?rd har en central betydelse f?r att f?rebygga komplikationer och bevara livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att belysa vuxna personers upplevelser av egenv?rd vid DMT2. Metod: Arbetet genomf?rdes som en litteratur?versikt av nio kvalitativa originalstudier identifierade via Cinahl och PubMed.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav pÄ att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poÀngteras i dokument frÄn Skolverket och pÄ kommunal nivÄ att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar pÄ tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhÄlla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna starta och avsluta studier kontinuerligt under Äret. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG Àr hög för matematikstuderande pÄ komvux, Skolverket menar att det beror pÄ att utbildningen inte anpassas efter mÄlgruppens behov. Pedagogisk forskning slÄr fast att gruppen Àr central för lÀrandet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Denna studies huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledarnas yrkesutövning och kompensatoriska arbete pÄverkas av den kommunala styrningen i tre olika kommuner. FrÄgor som belyses Àr hur kommunernas policydokument lyfter fram vÀgledningens betydelse för kompensatorisk vÀgledning och hur vÀgledarna uppfattar styrningens pÄverkan. Metod som anvÀnts Àr tredelad, datainsamling frÄn kommunernas styrningsdokument, enkÀter till vÀgledare pÄ gymnasier och grundskolor och intervjuer med tvÄ vÀgledare i respektive kommun. Resultatet visar att skillnader förekommer mellan kommuner, att studie- och yrkesvÀgledningen inte behandlas specifikt i kommunala policydokument och att styrningen ger en stark pÄverkan av vÀgledarnas möjligheter att arbeta kompensatoriskt. I tvÄ av studiens tre kommuner har steg tagits för organisatoriska Àndringar och visade pÄ ökad fokus pÄ vÀgledningen.

Erika Sigeback (2015), Mot samma mÄl - en fallbeskrivning av hur en skola styrs i en kommun (Towards the Same Goal - a Case Study of how a School is guided in a Municipality), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: LÀrarnas kompetens, engagemang, förvÀntningar och ledarskap har betydelse för elevernas resultat. PÄ samma sÀtt spelar rektorn en viktig roll för hur framgÄngsrikt lÀrarna kan utföra sitt uppdrag (Skolinspektionen, 2010). AlltsÄ den som leder spelar en viktig roll för hur vÀl en verksamhet lyckas. Specialpedagogen ska enligt examensordningen visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper. Vidare visa förmÄga att kritiskt och sjÀlvstÀndigt identifiera, analysera och medverka i förebyggande arbete samt i arbetet med att undanröja hinder och svÄrigheter i olika lÀrmiljöer. Specialpedagogen ska visa förmÄga att analysera svÄrigheter pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ (SFS 2007:638). Tidigare forskning visar bland annat att det brister i förtroendet mellan leden i styrningen av skolan (Nihlfors och Johansson, 2013) samt att det finns en bristfÀllig kunskap om kommunal mÄlstyrning bland lÀrare (Henningsson-Yousif, 2003), varpÄ det finns ett allmÀnintresse att belysa hur styrningen av en skola kan gÄ till. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna fallbeskrivning Àr att undersöka hur en mindre kommun i södra Sverige valt att organisera styrningen av skolan.

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vÄr studietid har vi ofta funderat pÄ frÄgan om det Àr fördelaktigt för barns lÀrande att gÄ pÄ en förskola med en specifik pedagogik. DÀrför bestÀmde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom Àmnet matematik. Syfte Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur tvÄ förskolor med olika pedagogiker arbetar med att fÄ in matematiken i sin verksamhet. För att uppnÄ detta syfte utgÄr vi ifrÄn följande frÄgestÀllning: Med utgÄngspunkt i lÀroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssÀtt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola.

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Solit?rbin har med sin pollinering en essentiell roll i m?nga ekosystem och ?r dessutom viktiga f?r produktionen av m?nga matv?xter. Vissa av de solit?ra bina ?r vedlevande och anl?gger sina bon i ?vergivna skalbaggsg?ngar i d?d och solexponerad ved. Bristen p? d?d solexponerad ved i dagens landskap utg?r dock ett hot f?r dessa bin.

Detta arbete handlar om barn med funktionshinder och deras integrering i förskola, fritidshem och vardagsliv. Med integrering menar jag hur funktionshindrade fungerar och klarar sig i vÄrt samhÀlle. Syftet med denna studie Àr att se hur en dag ser ut för barn med funktionshinder.. Detta utifrÄn en tidigare uppsats om Àmnet dÀr en flicka med Downs Syndrom följdes under en dag. Jag kommer ocksÄ att undersöka nÀr och hur integreringen av funktionshindrade i samhÀllet startade i Sverige.

VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.