Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

BakgrundI bakgrunden beskrivs Waldorfskolans och den kommunala skolans historia samt nÄgra grundlÀggande punkter i Waldorfpedagogiken. Begreppen kunskap och lÀrande tas upp samt lÀroplanen Lpo -94 och de nationella proven i Är 3. Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet för kunskap och lÀrande.SyfteSyftet Àr att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i Waldorfskolan och den kommunala skolan för att se eventuella likheter och olikheter.MetodJag har anvÀnt mig av en hermeneutisk utgÄngspunkt i val av metod. Denna utgÄngspunkt har sin grund i att det inte finns nÄgon definitiv sanning utan sanningen Àr relativ utifrÄn det subjektiva jaget. Detta ligger till grund för ett kvalitativt undersökningssÀtt dÀr jag har valt att undersöka med hjÀlp av intervjuer.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid implementeringen.

Detta examensarbete handlar bl.a. om hur man kan gÄ tillvÀga om man vill starta en fristÄende skola. Arbetet tar ocksÄ upp nÄgra olika inriktningar en friskola kan ha, (t.ex. Waldorf och Montessori) och beskriver lite av deras bakgrund och pedagogik. Eftersom friskolor idag Àr ett hett debatteringsÀmne i bÄde tidningar och tv finns Àven ett avsnitt med dÀr lite olika inslag i debatten finns representerade.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Intervjuer med elever i tioÄrsÄldern pÄ en kommunal skola och en friskola i SkÄne om vad de vet om elevdemokrati samt vad de vill vara med och pÄverka i skolan..

SammanfattningSyftet med den hÀr studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom kommunal Àldreomsorg ser pÄ sin profession med tyngdpunkt pÄ eget yrkesval, vad som fÄr dem att stanna kvar, synen pÄ yrkesrollen och vad som förvÀntas befrÀmjaStudien har genomförts som en kvalitativ beskrivande intervjustudie. Materialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultatet visade att yttre omstÀndigheter gjorde att sjuksköterskorna valde att arbeta med Àldreomsorg..

Uppsatsen hade som syfte att belysa om kommunal fritid behövs. Undersökningen bestod av samtal med fyra fritidschefer pÄ deras fritidskontor. Samtalen tolkades hermeneutiskt och analyserades med Faircloughs kritiska diskursanalys (Winter JÞrgensen & Philipps, 2000). Som teori utgicks frÄn Habermas diskursteori (Habermas, 1995). Analysen visar att kommunal fritid Àr stadd under stark förÀndring och har gÄtt frÄn "inte" till att "vara".

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angÄende villkor och förutsÀttningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska pÄ grundskolans senare Är mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville fÄ en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar pÄ skolor med olika huvudmÀn. För att kunna undersöka detta anvÀnde vi oss av intervjuer med lÄg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua tvÄ lÀrare som arbetar som engelsklÀrare pÄ skolor med liknande upptagningsomrÄde och med ungefÀr lika mÄnga elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssÀtt skiljde sig Ät och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i sÄ fall berodde pÄ.

Uppsatsen syftar till att jÀmföra hur förbunden Kommunal och Metall har debatterat och agerat kring arbetstidsförkortning mellan 1988 och 2003. BÄda förbunden har haft Landsorganisationens (LO) mÄl om trettiotimmarsvecka som vision. Kommunal bestÄr till största delen av deltidsarbetande kvinnor, medan Metalls medlemmar domineras av heltidsarbetande mÀn. Medlemmarnas argument för arbetstidsförkortning att det skapar fler jobb, förbÀttrar hÀlsan, samt ökar jÀmstÀlldheten har analyserats. Förbunden har valt att agera olika i frÄgan om arbetstidsförkortning, dÀr Metall har infört arbetstidsförkortning i form av en arbetstidsbank, medan Kommunal under vÄren 2006 slopade kravet pÄ sextimmarsdag..

För att möta de effektiviseringskrav som stÀlls pÄ kommunal sektor ser kommuner till alternativa driftsformer för delar av organisationen. Bolagisering av kommunal verksamhet Àr nÄgot som har ökat de senaste Ären för att möta kommunernas ökade krav. Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för bolagisering av kommunal verksamhet. Detta genom att identifiera centrala faktorer samt positiva och negativa aspekter med bolagisering av kommunal verksamhet. För att besvara syftet utfördes kvalitativa intervjuer med aktörer inom förvaltningar och kommunalÀgda bolag, detta för att belysa aktörernas egna upplevelser av bolagisering.

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.