Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Mitt syfte var att undersöka vad som kan påverka elevers betyg i idrott och hälsa? För att avgränsa ytterligare hade jag 3 frågeställningar som handlade om vilken påverkan genus har, hur olika orsaker kan skilja sig beroende på vilket kön man tillhör och vilken påverkan elevens habitus har? För att svara på mitt syfte och mina frågeställningar använde jag mig utav en kvantitativ metod. Jag gjorde en enkätundersökning på en skola i Upplands Väsby där totalt 175 elever deltog. Utifrån resultatet från min undersökning kan jag konstatera att olika saker påverkar pojkars och flickors betyg mera respektive mindre i idrott och hälsa. Genus spelar roll och det är flera pojkar som når de högre betygen än flickor.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket.

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på högstadiet ser på dans och hur dans gestaltas under lektionerna.1. Hur arbetar lärarna med dans under lektionerna?2. Vilka hinder och möjligheter till att förstärka dansen inom ämnet idrott och hälsa uppfattar lärarna att det finns?MetodTill studien har jag använt en halvstrukturerad kvalitativ intervju som metod.

Skador i idrottssammanhang är en av de mest förekommande anledningarna för uppsökande av akutsjukvård. Knä- och fotledsskador är de två vanligaste idrottsskadorna. Att behandla idrottsskador är ofta kostsamt och tidskrävande. En längre tids bortavaro från idrott är en stor psykosocial faktor och för en professionell idrottsutövare kan det resultera i sämre lön och påverka en framtida karriär. Det förekommer en hel del olika preventiva åtgärder för att förebygga skador, exempelvis träning, tejpning och ortoser.

I detta examensarbete beskriver jag utifrån olika teorier arbetet på Kunskapsskolan i relation till hur man där arbetar med och ser på elevernas motivation till skolarbetet. Jag jämför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever då det gäller deras syn på betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan påverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet är att beskriva och analysera arbetet på Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jämföra olika skolors elevsyn på olika faktorer i skolan som kan påverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkät på de båda skolorna och gör elev- och lärarintervjuer på Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmånga av de åtgärder man använder sig av påKunskapsskolanär i linje med olika motivationsteorier.

Syfte: Vi ämnar beskriva och analysera svensk kommunal miljöredovisningspraxis samt identifiera målgrupper och förklaringar till varför svenska kommuner väljer att publicera en offentlig miljöredovisning. Metod: Vårt syfte besvaras dels genom en surveystudie och dels genom en dokumentstudie. Surveystudien bestod av en enkät som ställdes till samtliga Sveriges kommuner och denna erhöll 156 svar. Enkäten utformades utifrån teorier och tänkbara förklaringar till fenomenet kommunal miljöredovisning som beskrivs i uppsatsen. Dokumentstudien bestod av att undersöka 91 kommunala miljöredovisningar och deras innehåll på en övergripande nivå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken syn lärare i Idrott och hälsa på gymnasiet har på genus i förhållande till undervisningen samt hur de väljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i ämnesplanen för Idrott och hälsa kravet på att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsättningar att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster och jämställdhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rådande styrdokument lägger stor vikt på jämställdhetsfrågor är tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lärarna de nya direktiven? För att få en inblick i hur lärare resonerar kring förändringarna i ämnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lärare i Idrott och hälsa om hur implementeringen av de nya direktiven gått till. För att få en inblick i hur styrdokumenten behandlar jämställdhet och genus, samt för att visa på de förändringar som genomförts har vi granskat tidigare läroplaner och kursplaner och jämfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lärarna som intervjuats väljer att fokusera undervisningens innehåll på de delar som är betygsgrundande och väljer snarast att behandla målen i syftet som övergripande mål som ska genomsyrar undervisningen.

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att, i ett inledande skede, undersöka hur läroplansskiftet 2011 påverkar ämnet idrott och hälsas uppdrag och innehåll i grundskolans årskurs 7-9. Frågeställningarna är "Vilka förändringar framträder vid en jämförelse mellan kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011?" och "Hur uppfattar lärare den nya kursplanen i idrott och hälsa, och vad lyfter de fram i relation till sin undervisning?".MetodDe metoder som har använts har varit en komparativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen har behandlat kursplanen i idrott och hälsa från 1994 respektive 2011. Kontakt med respondenter togs vid ett seminarium om den genomförda skolreformen i början av hösten 2011 på GIH.

Fysisk aktivitet är viktigt för alla och våra kroppar är skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att äta rätt och att motionera tillräckligt för att kropp och själ ska må bra. Att leva sunt på olika sätt är något som många människor strävar efter idag, men tyvärr finns det många i samhället som äter fel och rör på sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa arbetar för att få med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill säga de elever som är mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte närvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, där åtta enskilda intervjuer med lärare i Idrott och hälsa har genomförts.

Syfte: Syftet med vår studie är att, genom att genomföra en utvärdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvärdering, som är en fallstudie, har vi använt oss av både intervjuer och enkätundersökningar. För att få en så bred utvärdering som möjligt har vi valt att intervjua tjänstemän på två kommunala förvaltningar. Två enkätundersökningar har också genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nämnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvärderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvärderingsmodell utifrån de teorier vi läst.

Denna uppsats har fo?r avsikt att underso?ka om hur elever la?r sig pa? ba?sta sa?tt inom idrott och ha?lsa. A?tta elever i a?ldrarna tolv till tretton a?r har intervjuats och de a?r alla eniga om att det kra?vs olika inla?rningssa?tt beroende pa? vad som ska la?ras ut, de go?r a?ven till viss del skillnad pa? teoretiska och praktiska a?mnens sa?tt att la?ra. De framkommer att de intervjuade personerna sja?lva fo?redrar helt skilda arbetssa?tt fo?r att optimera sin egen inla?rning.