Intresset för naturvetenskapen sjunker allt mer bland elever. Övergripande syfte med detta arbete är att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen genom att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa på gymnasiet. Med hjälp av intervjuer undersöktes möjligheterna av att kunna integrera ämnena och vad lärare och elever ansåg om det. Resultatet visar att eleverna anser Naturkunskap vara ganska ointressant och svårt, däremot ses Idrott och hälsa som roligt och lätt. Både lärare och elever är överlag positiva till att integrera Naturkunskap med Idrott och hälsa och ser det som ett bra sätt för att öka intresse och förståelse för naturvetenskapen.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar elever med hög frånvaro i ämnet idrott och hälsa har om detsamma. Vi som blivande lärare i idrott och hälsa vill få en ökad kunskap om hur vi som lärare ska kunna motivera de elever som har hög frånvaro i idrott och hälsa på gymnasieskolan. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från två gymnasieskolor. Skolorna är av olika storlek men båda ligger i södra Sverige. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa..

Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa. Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

Denna studie handlar om hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattade införandet av en ny läroplan i grundskolans tidigare år. Studien riktade sig mot lärares uppfattningar om den nya kursplanen Lgr 11 i ämnet idrott och hälsa samt vilka möjligheter och svårigheter lärare upplevde i samband med bedömning och betygsättning i ämnet idrott och hälsa.Studien utgick från en kvalitativ ansats, där empirin insamlades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fyra behöriga lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare år. Lärarna var verksamma i södra delar av Sverige. Resultaten analyserades med hjälp av Lindes (2012) beskrivning av läroplansteori och ramfaktorteori samt läroplansteoretiska begreppet skolkoder. Resultaten i studien visade att lärarna i ämnet idrott och hälsa tolkade formuleringsarenan genom olika skolkoder samt att fysiska ramar begränsade lärarna vid transformeringsarenan.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet framgår det att skolan i sin undervisning skall sträva efter att utveckla en positiv självbild hos eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa främjar arbetet med att skapa en positiv självbild hos elever. Undersökningen vi använt oss av är kvalitativ och utgörs av sex informanter som är yrkesverksamma lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av undersökningen tyder på att de flesta av våra informanter anser att det var viktigt att arbeta med elevernas självbild, men flertalet hade inget konkret upplägg för detta.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssättande lärare bedömer de praktiska momenten i skolämnet idrott och hälsa hos elever i åttonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda på detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsättande lärare i idrott och hälsa. I denna studie har jag inte gjort anspråk på att hitta fynd som är representativa för en population. Resultaten är således endast representativa för mitt urval.

Att delta i lektionerna i idrott och hälsa har en central roll för såväl lärande som bedömning. Men vad det egentligen innebär att delta i idrott och hälsa är inte så lätt att få ett enhetligt svar på. Inte heller hur man som lärare i idrott och hälsa kan bedöma elevernas insatser utifrån deltagandet - kan något utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det är vad denna kvalitativa intervjustudie, där sex lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda på. Resultatet visar att det oftast inte sker någon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Det finns grupper av ungdomar som varken mår fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero på stora förändringar i samhället som ställer ökade krav. Jag vill tillägga att skolämnet idrott och hälsa innehåller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat välmående bland ungdomar. Ämnet idrott och hälsa kan innehålla moment som berikar våra liv på flera olika sätt. Därför vill jag som blivande lärare i idrott och hälsa undersöka om ämnet idrott och hälsa kan påverka ungdomars hälsa, syftet med detta arbete är alltså att undersöka vilken betydelse ämnet idrott och hälsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hälsa. Arbetets problemprecisering är: Vilken betydelse kan ämnet idrott och hälsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hälsa? En enkätundersökning genomfördes på sammanlagt 65 högstadieelever från skolår 6-9.

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns samband mellan matematiksvårigheter och utvecklingen inom idrott och hälsa. För att uppnå mitt syfte har jag haft samtalsintervjuer med 5 olika lärare på en skola. Vi utforskade resultaten på 82 elever för att se efter om de har svårigheter i matematik, idrott och hälsa eller i båda ämnena. För att komma fram till resultatet finns det 5 kategorier per ämne som vi utgick från. Resultaten av undersökningen visar att det fanns 8 elever som visar problem i båda ämnen.För att underbygga studien har det tagits med logopedens åsikter, bedömningar av ämnet samt litteratur kring såväl matematik som idrott.

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Då Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) infördes övergick skolan från att vara regelstyrd till att vara mål- och resultatstyrd. Vad det gäller lärarnas arbete har det medfört att det nu är upp till lärarna själva att välja hur de vill arbeta för att uppnå de mål som finns formulerade i läro- och kursplanen. Vi ville utifrån detta nå en förståelse av idrottslärares arbete med läxor i ämnet idrott och hälsa och valde därför att ställa följande forskarfrågor: Hur uppfattar idrottslärare läxa som metod i ämnet idrott och hälsa? I vilken utsträckning är läxan nödvändig som metod i idrott och hälsa enligt idrottslärare? Vilka slags läxor använder sig idrottslärare av i ämnet idrott och hälsa? Vad påverkar idrottslärare i deras val angående läxor i ämnet idrott och hälsa?Studien består av fyra kvalitativa intervjuer med idrottslärare som jobbar i grundskolans senare år. Av den analys och bearbetning som gjordes framkom att det förekommer läxor inom ämnet idrott och hälsa, men i begränsande omfattning.

Tidigare forskning visar på att många intressenter har åsikter om ämnet idrott och hälsas innehåll och syfte, såväl ur ett samhälls- som ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Lärare i idrott och hälsa har svårt att definiera och redogöra för ämnesinnehåll, syfte och färdriktning i undervisning. Gamla ämnestraditioner lever kvar och ämnet framstår mer som ett aktivitetsämne än ett kunskapsämne. Denna studie utgörs av kvalitativa intervjuer med lärare i syfte att undersöka hur lärare reflekterar kring visioner: hur dessa skapas, hur de förmedlas till eleverna och vilket lärande som de kan stödja. I studien deltog sex lärare som undervisar i idrott och hälsa i gymnasieskolan.