SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var dels att jämföra/undersöka vilken inställning normalviktiga fysiskt lågaktiva barn har till idrott och fysisk aktivitet med fysiskt aktiva normalviktiga barn, dels att undersöka barnens inställning till egen upplevd hälsa/eget hälsoläge.? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns inställning till idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur skiljer sig normalviktiga fysiskt lågaktiva barns upplevelse av/vid idrott och fysisk aktivitet sig mot normalviktiga fysiskt högaktivas?? Hur bedömer normalviktiga fysiskt lågaktiva barn sitt hälsoläge jämfört med aktiva?? Vilka omgivningsfaktorer, till exempel föräldrars och kompisars inställning till fysisk aktivitet, har betydelse för barnet?MetodBarnen i studien valdes ut från det tidigare genomförda projektet STOPP (Stockholm Obesity Prevention Project). Studiens två grupper bestod av de 20 % minst aktiva respektive 20 % mest aktiva, baserat på accelerometri. Barn i åldersintervallet 11.5 år -15 år valdes ut. Ett antal frågor från frågeformuläret som användes i Skolprojektet 2001 användes, och tillsammans med ytterligare tillägg konstruerades en ny postenkät.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande:Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen?Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet?Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsaVilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa? Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal gymnasieelever ser på hälsa i vardagen, samt hur de relaterar hälsa till undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång av olika synsätt och teorier om hälsa, där två huvudsakliga inriktningar presenteras, den biomedicinska samt den humanistiska. Vidare följer en granskning av hur idrottsämnets kursplan berör hälsa, varefter det görs en kort genomgång av tidigare forskning kring hälsa i ämnet.Studien består av sex kvalitativa intervjuer gjorda med elever som går andra året på gymnasiet. I urvalet eftersträvades dels att finna både manliga och kvinnliga intervjupersoner, dels att finna intervjupersoner med varierande idrottslig bakgrund. Till grund för analysen av resultatet ligger de hälsoteorier som redogörs för i bakgrunden.Studien visar att elevernas bild av hälsa är komplex, men att den på många sätt har en humanistisk inriktning.

May 2010 a project called drop-in sports was started to get boys and girlsin the ages of 13-20 more physically active and keep them away from  committing crime. With the slogan ?come as you are, whenever you want and do what you want for free ? spontaneous sports was organized. To evaluate the project a research of the activity was carried out, where two of the objectives were to investigate how responsibility and empowerment is taken. Twelve hours of observations studies were used to collect data about leadership decision-making and democratic values in forms of respect, everybody?s right to play and influence.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Sammanfattning Syfte med denna studie är att undersöka hur idrottslärarna tänker kring idrottsämnets möjligheter och svårigheter med individanpassad undervisning. Och vad lärarna anser krävs av dem själva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsättningar idrottslärarna anser ämnet idrott och hälsa har för att stödja elever som är i behov av särskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen är även att se hur idrottslärarnas tänker kring elever i behov av särskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslärarna. Utgångspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken funktion årsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de två syftena bakom redovisningen som angetts, både i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte används som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har påverkan på detta är flera men grundar sig i huvudsak på den särprägel som den kommunala verksamheten innebär. För att kunna få en bättre kommunal årsredovisning anser vi att man i grunden bör utgå ifrån vilka som använder den och hur den används.

De idrottsdidaktiska frågorna vad, hur och varför är något tidigare forskare intresserat sig av. Med en relativt ny skolreform att förhålla sig till krävs det att verksamma lärare i idrott och hälsa reviderar svaren på de idrottsdidaktiska frågorna för att bättre stämma överens med de nationella riktlinjerna i ämnet. Läroplansforskning kopplad till idrottsämnet är ett etablerat forskningsområde såväl nationellt som internationellt. Emellertid saknas det komparativa studier. Syftet med studien är att komparativt undersöka idrottsämnet i Sverige och USA utifrån tre teman.

Hälsa är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och det talas mycket om hälsofrågor i olika sammanhang. Hälsa i skolan har sedan Lpf 94 infördes givits ett större utrymme och då framförallt i ämnet idrott och hälsa, medan idrottsämnet tidigare var ett rent fysiskt ämne som fokuserade på prestationen. För att uppnå hälsa krävs enligt läroplanen ett fysiskt, psykiskt och socialt välmående. Studiens syfte är att studera hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet uppmärksammar hälso- och livsstilsfrågor i sin undervisning. Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod där sex verksamma idrottslärare i varierande ålder och kön har intervjuats.

Idrottsundervisning för elever med fysiska funktionshinder har i flera tidigare studier visat sig att det kan innebära svårigheter. Syftet med detta examensarbete var att erhålla en fördjupad förståelse för hur lärare och fysiskt funktionshindrade elever upplever situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan, samt vilka erfarenheter idrottslärare har kring ämnet. Genom observationer och intervjuer med elever och lärare på tre olika skolor, har ett resultat av deras upplevelser och erfarenheter kring situationen i ämnet idrott och hälsa i skolan uppkommit. Utifrån en inspiration av grounded theory som metod analyserades de transkriberade intervjuerna och observationerna från de olika skolorna. Datan som erhållits från metoderna har resulterat i olika begrepp som kan karakterisera de olika skolorna i undersökningen: Nivåanpassningar, individualisering, relation, trygghet, kommunikation och resurser.

Denna studie bygger på elevernas syn och uppfattningar kring hälsa och hur hälsa berörs i ämnet idrott och hälsa. Många studier handlar om lärarens syn på hälsobegreppet i ämnet och inte på elevens syn. Syftet med vår studie är att se hälsa ur ett elevperspektiv, för att uppnå vårt resultat har vi intervjuat trettiotvå gymnasieelever för att få reda på deras uppfattningar om hur ämnet ges i uttryck i undervisningen. Resultatet pekar på att eleverna ser hälsa ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv, men att undervisningen i ämnet mest berör den fysiska aktiviteten och aspekten. Eleverna tycker att hälsobegreppet i ämnet är viktigt och borde beröras mer än vad det gör i undervisningen.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning.