Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet är att studera vilka styrförutsättningar som är gäller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsättningar påverkar projektstyrningen. Jag har använt en kvalitativ metod, där jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna där. Mina slutsatser är att Gatukontoret organisationsstruktur är en viktig styrförutsättning samt det faktum att det är en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsättningar..

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig.

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Dagens storflygplatser liknar allt mer städer i miniatyr med än mer komplexa fysiska strukturer än tidigare och en mängd olika flöden och funktioner som inte alltid är kopplade till flygresandet i sig, vilket ställer krav på allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering på mastersnivå vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien är Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att läggas på terminalens utformning och gestaltning då denna har en central roll för flygplatsens primära funktion, att hjälpa människan flyga..

Det jämställda samhället grundar sig i målsättningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhället och egna liv. Ett samhälle som bjuder lika möjligheter oavsett kön är beroende av en fysisk miljö som tillåter detta. För att nå dit måste den fysiska planeringen vara medveten och ta hänsyn till människors olika erfarenheter. Planeringen måste ta ett ansvar och erkänna att det existerar ojämlikheter och jobba för att motverka dessa istället för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den här uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat där vi är för att sedan göra en översiktlig genomgång av teorier och begrepp som är viktiga för att kunna skärskåda planeringen med ett genusperspektiv.

Examensarbete/D uppsats 20 poäng programmet för fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola..

Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete är att jag som student på magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete är ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet är att studera om och hur planprocessen påverkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet är även att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som använt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, både innehåller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel där jag beskriver medborgardeltagandets förutsättningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra hur jämställdhet behandlas i trafikplaneringen i Västra Götaland på olika planeringsnivåer. Bakgrunden till valet av syfte är att jämställdhet är ett ämne som ofta glöms bort inom stadsplanering. Genom att medvetet planera och utveckla den bebyggda miljön finns möjlighet att påverka det dagliga livet för många människor, bland annat genom att möjliggöra för jämställdhet. Jämställdhetsarbete är ett demokratiskt arbete som stärker mänskliga värden och jämlika förhållanden, vilket visar vikten av att arbeta för att uppnå ett samhälle där män och kvinnor har lika värde. I trafikpolitiska mål är jämställdhet ett område som har lyfts upp starkt under senare tid och intresset för jämställdhet inom transportsektorn ökar. 2001 förstärktes jämställdhetsperspektivet i de transportpolitiska målen.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är.

Beroende på föreställningen att ett blandat boende förväntas ge människor bättre levnadsförutsättningar, råder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mångfald. De mer konkreta frågeställningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgå inom fysisk planering och på vilket sätt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och främjande av mångfald vid nybyggnation. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara frågeställningarna används fallstudie som strategi.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.