Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans syn på sin yrkesroll i den kommunala äldreomsorgen. Metod: studien är en empirisk studie med kvantitativ ansats och utförd i form av en enkätstudie, speciellt utformad för denna studie. Populationen bestod av 24 sjuksköterskor i en liten kommun i mellersta Sverige. Av dessa valde 22 sjuksköterskor, 92 %, att besvara enkäten. Resultat: Flertalet av sjuksköterskorna hade arbetat många år inom kommunen och var nöjda med sitt arbete och sin arbetstid.

I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential.

Äldreomsorgen är en viktig del av välfärdssystemet och är i fokus för samhällsdebatten. De frågor som är aktuella handlar om vårdkvalitén, tillgång till vård och omsorg, ekonomiska medel samt vård i framtiden med allt det innebär. Arbetsvillkoren inom vården anses vara mer påfrestande än inom andra sektorer av arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vad som är viktigt för motivationen och arbetstillfredsställelsen i ett påfrestande arbete med äldre och huruvida de anställda motiveras av dessa faktorer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: Hur ser arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse hos anställda inom äldrevården ut? Vilka faktorer har samband med motivation och arbetstillfreds-ställelse hos personal inom äldrevården? Finns det skillnader mellan anställda i privat respektive kommunal regi? För att få en generell bild av arbetsmotivationsfaktorer och arbetstillfredsställelse inom äldrevården valdes som forskningsstrategi med en kvantitativ metod, baserad på en enkätundersökning.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt ? en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985).

This essay studies the practice of both the political and the administrative leadership at the municipal level from the point of view of the politicians and the chief officers leadership role, and the relationship between politicians and administrators. I discuss and analyse how politicians and senior officials practice leadership, differences or similarities and if their practice of leadership raises any challenges in a democratic framework at the municipal level. I conducted interviews with the municipal political leader and the head of administration at the municipal level in Karlshamn and Sölvesborg. In the analysis I discuss communication as a leadership process which highlights ?enabling elements? and potentials of the leadership process.

I denna uppsats har vi undersökt hur kommuner arbetar med kompetensutvecklingsinsatser för att skapa karriärvägar åt deras medarbetare. Kompetensutveckling är ett område som ständigt är aktuellt inom organisationer och kan bland annat syfta till att utveckla samt behålla befint-lig personal. I bakgrunden redogör vi bland annat för de statliga satsningar som varit centrala i kommuners konstruktion av de nuvarande kompetensutvecklingsinsatserna. Litteraturen inom området visar att kompetensutvecklingsinsatser är viktiga på både individ och företagsnivå. För individen kan en satsning på kompetensutveckling leda till bland annat ökad arbetstill-fredsställelse och minskad upplevelse av stress.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares upplevda arbetstillfredsställelse. Med avseende på den upplevda arbetstillfredsställelsen undersöktes skillnader mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkt är tagen ur Maccoby?s motivationsmodell. Undersökningen genomfördes på 17 olika förskolor i en svensk kommun med hjälp av en webbaserad enkät.

Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Ledarrollen kan vara svår och innebära hög arbetsbelastning eftersom det innefattar att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för omvårdnadsarbetet. Detta innebär att se till patientens bästa och samtidigt kunna prioritera, samordna och ta viktiga beslut som rör patientens omvårdnad och som skall efterföljas av hemsjukvårdspersonal. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av att leda omvårdnadsarbetet inom hemsjukvården. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner intervjuades.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

This report is about changes in an organization. Changes is something that every organization sooner or later is bound to do. In many cases the changes leads to problems and conflicts. I have chosen to study one change process in the home help service of the municipality of Bollnäs. The change process I have chosen to study is about changes in the day-to-day work for the employees at the home help service.

Vårt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen på ett antal friskolor på grundskolenivå har för åsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi också ville ha mer kunskap om är vad de har för inställning till studie- och yrkesvägledning och vad det är som gör att en del friskolor väljer att inte anställa en utbildad studie- och yrkesvägledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angående studie- och yrkesvägledning står det att elever ska ha tillgång till sådan kompetens att deras behov av vägledning tillgodoses. Informanterna i vårt examensarbete är eniga om att tillgång till sådan kompentens är det samma som en utbildad studie- och yrkesvägledare. Våra informanter anser att det är mycket viktigt med vägledning samt att studie- och yrkesvägeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att få ett större djup i vårt resultat.