Sök:

Sökresultat:

1316 Uppsatser om Kommunal förskola - Sida 54 av 88

En studie om den psykosociala arbetsmiljön inom Àldreomsorgen i Stockholm

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom Àldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön dÀr det pÄstÄs att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de stÀndigt kÀnner sig stressade och inte kÀnner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstÀmmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som rÄder inom den offentliga sektorn pÄverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de fÄr minskat handlingsutrymme och dÀrmed försÀmrad psykosocial arbetsmiljö. VÄrt underlag för denna studie Àr baserad pÄ 176 enkÀtsvar frÄn nio verksamheter i Stockholms lÀn samt Ätta stödintervjuer.

Att organisera ett engagemang : om tillkomsten av den svenska FNL-rörelsen

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

I ögat pÄ en tonÄring : en studie om förutsÀttningar för kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektsskapande i bildpedagogiska praktiker

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

FörÀndringsarbete inom socialförvaltningen

This report is about changes in an organization. Changes is something that every organization sooner or later is bound to do. In many cases the changes leads to problems and conflicts. I have chosen to study one change process in the home help service of the municipality of BollnÀs. The change process I have chosen to study is about changes in the day-to-day work for the employees at the home help service.

Vem vÀgleder pÄ de fristÄende skolorna. Om den nya skollagen antas, kommer denna att innebÀra nÄgon förÀndring?

VÄrt syfte med detta examensarbete var att undersöka vad ledningen pÄ ett antal friskolor pÄ grundskolenivÄ har för Äsikt om den eventuellt nya skollagen avseende den nya skollagen. Det vi ocksÄ ville ha mer kunskap om Àr vad de har för instÀllning till studie- och yrkesvÀgledning och vad det Àr som gör att en del friskolor vÀljer att inte anstÀlla en utbildad studie- och yrkesvÀgledare. I det eventuellt nya skollagsförslaget angÄende studie- och yrkesvÀgledning stÄr det att elever ska ha tillgÄng till sÄdan kompetens att deras behov av vÀgledning tillgodoses. Informanterna i vÄrt examensarbete Àr eniga om att tillgÄng till sÄdan kompentens Àr det samma som en utbildad studie- och yrkesvÀgledare. VÄra informanter anser att det Àr mycket viktigt med vÀgledning samt att studie- och yrkesvÀgeldaren har relevant utbildning.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att fÄ ett större djup i vÄrt resultat.

Content Marketing : Att nÄ ut till Generation Y

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.

Scenen Àr din: upplevelseproduktion som perspektiv vid kommunal rekrytering av unga medarbetare

I dagens upplevelsesamhĂ€lle sker en generationsvĂ€xling pĂ„ svensk arbetsmarknad. En ny generation av unga medarbetare, som gĂ„r under benĂ€mningen generation Y, ska ersĂ€tta 40-talisterna som gĂ„r i pension. Arbetsgivare stĂ„r inför en utmaning gĂ€llande rekrytering av dessa unga medarbetare som skiljer sig frĂ„n tidigare generationer. (FĂŒrth, 2008). De har vĂ€xt upp i en tid dĂ„ fokus har flyttats frĂ„n materialistiska vĂ€rden till emotionella sĂ„dana och dĂ€r upplevelser har fĂ„tt en ökad betydelse (Pine & Gilmore, 1999).

Den konkurrerande förskolan : En studie om konkurrensens pÄverkan pÄ förskoleverksamheten

Syftet med den hÀr undersökningen har varit att ta reda pÄ hur förskolan har pÄverkats av den idag rÄdande konkurrensen. Under 1990-talet förÀndrades förskolans förutsÀttningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare med fokus pÄ deras syn pÄ förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och FristÄende förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda pÄ vad som skrivs om den Svenska förskolan.

Den svenska ÀldrevÄrden : Behov, konkurrens, kvalitet och valfrihet ur ett fastighetsperspektiv

In this thesis an explorative study was undertaken with the aim to study how a number of private care providers, as well as politicians and officials from councils in and around the Stockholm and Uppsala counties, think about the future of the Swedish elderly care from a property perspective, i.e. homes for the elderly. The analysis shows that there is a demand for capacity in 6 out of 16 municipalities, and that the property is an important part of this capacity, and the fulfillment of it. This was mainly due to the cost of capital, but also because of several other factors such as lack of land, a wish to guide the design, ideology, and in many cases a wish to use the property as an instrument of domination to control private health care providers.Also, the property was show to be connected to economic competition, to freedom of choice, and to quality. The problems related to the property in the market for elderly care still remains to be solved.

?Implementeringen av LSS i Hallands kommuner : En studie om policyinlÀrning och normbildning inom kommunal verksamhet

VerkstÀlligheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands lÀn karakteriseras huvudsakligen av policyinlÀrning utifrÄn ett instrumentellt synsÀtt dÀr policyns mÄluppfyllelse Àr central. I Kungsbacka kommun har policyinlÀrning till viss del ersatts med policyanpassning utifrÄn den berörda mÄlgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlÀrning kompletterats med internt upprÀttade regler. I Falkenbergs kommun hÀrleds verkstÀllighetens utfall av den spÄrbundenhet som uppstÄtt i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering dÀr politiken i realiteten utformas pÄ förvaltningsnivÄ i mötet mellan byrÄkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet dÄ utrymmet för den individuella bedömningen anses sÄ stor att det Àventyrar rÀttssÀkerheten för den enskilde.TvÄ kommuner har inte kommunalt upprÀttade riktlinjer, i dessa förekommer en grÀnsdragning mellan politik pÄ central nivÄ och förvaltning pÄ lokal nivÄ.

Politikers och tjÀnstemÀns uppfattningarom policyn Tobaksfri arbetstid

Tobaksrökning Àr ett allvarligt hot mot en god folkhÀlsa i det vÀsterlÀndska samhÀllet. GÀllande tobakssnusning Àr forskningen dock inte enig. VÀrldshÀlsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommuner att arbeta strategiskt för att uppnÄ tobaksrökfrihet bland deras anstÀllda. I Sverige har 67 kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjÀnstemÀn i tre kommuner i VÀstmanlands lÀn som har pÄbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

Valfrihet för vem? : En studie om konkurrensutsÀttning i offentlig sektor

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.

Vem styr gymnasiemarknaden? : En fallstudie om dimensioneringen av utbildningsplatser inom frisörbranschen.

I dagens samhÀlle stÄr allt fler ungdomar utan arbete och den senaste tiden har ordet anstÀllningsbarhet synts mer och mer i media. Dimensionering av utbildningsplatser regleras i Sverige genom att det Àr elevens första hands val som styr. Matchningen mellan elevernas val av utbildning och arbetsmarknadens behov stÀmmer inte överens inom frisörbranschen. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur representanter frÄn frisörbranschen ansÄg att utbildning och arbetsklimatet pÄverkats av den rÄdande dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör. Hur pÄverkas utbildningsmarknaden och företagsklimatet av de politiska besluten? De elva informanterna som intervjuades gav en bra bild hur de upplever dimensioneringen av utbildningsplatser till frisör.

Daglig verksamhet eller lönebidrag : övergÄngen skola arbetsliv

Denna uppsats handlar om hur organisationen/systemet och samarbetet mellan gymnasiesĂ€rskolan, arbetsförmedlingen och kommunen ser ut nĂ€r det gĂ€ller att förbereda eleverna inför arbetslivet. Jag har valt att jĂ€mföra Stockholm, som arbetar traditionellt gentemot arbetsförmedlingen i Göteborg som arbetar via ett EU-projekt och Östersunds arbetsmodell som arbetar via en kommunal daglig verksamhet. Syftet med studien Ă€r att finna nĂ„gra möjliga orsaker till varför 50% av gymnasiesĂ€rskoleeleverna gĂ„r direkt över till daglig verksamhet och pension inom sin hemkommun och inte till den öppna arbetsmarknaden med lönebidrag enligt Föreningen Utvecklingsstörda Barn och ungdomar (FUB) undersökning 1998. Studien Ă€r gjord i form av en explorativ undersökning i ett försök att generera frĂ„gestĂ€llningar och formuleringar av hypoteser för att dessa sedan skall kunna ligga till grund för senare mer ingĂ„ende undersökningar. Uppsatsen bygger pĂ„ litteratur, undersökningar, tidigare forskning och olika utredningar och betĂ€nkanden som omfattar Ă€mnet arbete för personer med utvecklingsstörning samt en egen undersökning.

HÄllbart medarbetarengagemang, HME ? betydelse och relevans

Medarbetarengagemang har fÄtt större betydelse i arbetslivet de senaste Ären som en konsekvens av organisationers strÀvan efter flexibilitet, marknadsanpassning samt attraktionskraft. Psykologisk forskning visar att medarbetarengagemang Àr en avgörande drivkraft för en organisations framgÄng och har samband med arbetsprestation, kundtillfredstÀllelse samt ekonomi (Bakker, Albrecht & Leiter, 2011). För att skapa bÀttre förutsÀttningar att nÄ önskade resultat samt underlag till förbÀttringsarbete anvÀnds medarbetarenkÀter som instrument. HÄllbart medarbetarengagemang (HME) Àr en enkÀt framtagen för att mÀta hur engagerade medarbetare Àr och för att visa vilka faktorer kan förbÀttras för att behÄlla och öka engagemanget i kommuner och landsting. Syftet med studien var att beskriva begreppet HME, att undersöka reliabilitet, samband mellan HME-enkÀtens delomrÄden motivation, ledarskap och styrning samt eventuell uppkomst av skillnader nÀr det gÀller Älder och kön i förhÄllande till delomrÄdena.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->