Syfte: Syftet med mitt arbete var att undersöka vad Reggio Emilia-filosofin sĂ€ger om barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter samt att fĂ„ en bild av hur Reggio Emilia-filosofin tillĂ€mpas i pedagogernas respektive verksamheter.Teori: Studien grundade sig pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen om och hur Reggio Emilia som pedagogisk filosofi lĂ€mpar sig för barn med sĂ€rskilda rĂ€ttigheter. En utgĂ„ngspunkt var att tillĂ€mpning av Reggio Emilia-filosofin bör ligga vĂ€l i linje med lĂ€roplanens vĂ€rdegrund för förskolan samt synsĂ€tt och med det sociokulturella perspektivet pĂ„ lĂ€rande och utveckling. Barsotti (1997), Jonstoj och Tolgraven (2001) samt Åberg och Lenz -Taguchi (2006) har presenterat tankar och teorier i litteratur som legat till grund för denna studie. För de mer teoretiska utgĂ„ngspunkterna har SĂ€ljö (2009) samt tolkningar av BrĂ„ten (1998) om Vygotskijs teorier varit viktiga fakta och inspirationskĂ€llor. NĂ„gra centrala begrepp som jag valde att koncentrera mig pĂ„ inom teorin var sprĂ„k och kommunikation.Metod: Jag anvĂ€nde mig av en kvalitativ intervjuundersökning för att fĂ„ en bild av tjugo aktiva pedagogers förhĂ„llningsĂ€tt runt Reggio Emilia-filosofin och hur den tar sig uttryck i den vardagliga verksamheten.

Introduktion: att lyssna pÄ barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mÄl innebÀr att alla kan kÀnna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte anvÀnda den makt som de har pÄ ett negativt sÀtt utan vÀnda den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det Àr viktigt att ta reda pÄ hur mycket barnen kan förstÄ begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer dÀr barnen fÄr en förstÄelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet.Syftet: med vÄr studie Àr att undersöka hur barns inflytande och delaktighet pÄverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang dÀr beslut tas.Metod: ett mindre antal barn frÄn tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi anvÀnde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frÄgor.Resultatet: visar att pedagogerna behöver Àndra sitt förhÄllningssÀtt för att strÀva efter uppmuntran dÀr barn medverkar till pÄverkan och inflytande.

Dagens förskolor har en rad olika krav frÄn brukare, beslutsfattare och samhÀlle. Hur kan man planera en byggnad som tillfredstÀller alla? I denna rapport försöker vi utifrÄn litteraturstudier, studiebesök, fallstudier och byggtekniska krav gestalta en förskola i den planerade stadsdelen Vega, Haninge kommun. Stadsdelen Vega Àr en del i en satsning frÄn Haninge kommun som Àmnar skapa en mer stadslik bebyggelse. Vega kommer att projekteras utifrÄn principerna för en trÀdgÄrdsstad med mycket grönska och stadslika kvarter.I vÄr rapport har vi utgÄtt ifrÄn kraven för passivhus för att skapa en energieffektiv byggnad.

Detta examensarbete handlar om hur barninflytande tar sig uttryck pÄ en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Vi vill förstÄ hur pedagogerna förhÄller sig och arbetar med barns inflytande i praktiken. FrÄgestÀllningar som besvaras Àr följande: Hur resonerar pedagogerna kring barninflytande pÄ en utvald förskola? Hur blir barninflytandet synligt i praktiken? Vad anser pedagogerna begrÀnsa barns inflytande? För att kunna svara pÄ dessa frÄgestÀllningar har intervjuer, observationer och fÀltstudier gjorts pÄ en utvald Reggio Emiliainspirerad förskola. Dessa analyseras med hjÀlp av den tidigare forskning som gjorts kring Àmnet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ en förskola i SkÄne anvÀnder sig av dokumentation och om den anvÀnds för utveckling av verksamheten. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna med dokumentation?, vad anvÀnds dokumentation till och pÄ vilket sÀtt anser pedagogerna att dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi fokuserar oss pÄ semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över dokumentation, samt en genomgÄng av Reggio Emilia- pedagogikens syn pÄ dokumentation.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka möjligheter den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken ger pedagoger för att utveckla barns kritiska tÀnkande. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en observation pÄ en förskola som arbetar Reggio Emiliainspirerat. Det jag tittade pÄ i studien var vilket huvudsyfte pedagogerna hade med sitt arbete med att utmana barnets kritiska tÀnkande, vad den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken gav för möjligheter respektive svÄrigheter i det arbetet samt hur pedagogerna anvÀnde sig av de möjligheter som uppstod. Resultat visade att det Àr viktigt att utmana barnen i deras tÀnkande för att fÄ fram det kompetenta barnet. Det framkommer ocksÄ att möjligheterna Àr vÀldigt stora med detta arbetssÀtt och att pedagogerna Àr bra pÄ att ta tillvara pÄ de möjligheterna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Vi har utgÄtt ifrÄn det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vÄr studie. VÄr studie har behandlat vilket material som finns och anvÀnds pÄ respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har Àven undersökt pÄ vilket sÀtt materialet anvÀnds av lÀrarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  pÄ  förskolorna,  och  i  sÄ  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vÄr  studie   var  att   ta   reda   pÄ   anvÀndningen   av matematikmaterialet  pÄ  förskolor  som  arbetar  utifrÄn  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har Àven tagit reda pÄ pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jÀmföra de olika pedagogikernas anvÀndning av material. VÄrt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i nÄgra svenska förskolor. I vÄr litteraturbakgrund har vi skrivit om sjÀlva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra vÀrldskrigets slut. HÀr tar vi upp vad som Àr viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer pÄ nÄgra förskolor för att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssÀtt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett sjÀlvklart verktyg i verksamheten, det blev pÄ sÄ sÀtt naturligt att vÀlja pedagoger som arbetar pÄ detta sÀtt. VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi tolkat respondenternas svar utifrÄn ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade pÄ att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion Àr och vad denna stöds av.

Arbetet belyser frĂ„gan om huruvida konstnĂ€rer som Ă€ven Ă€r pedagogiskt verksamma anvĂ€nder sig av sitt konstnĂ€rskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet Ă€r att reda ut hur personer som Ă€r bĂ„de konstnĂ€rer och pedagoger tĂ€nker kring problematiken att kombinera dessa tvĂ„ yrken, men Ă€ven att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnĂ€r diskuteras, samt om konst Ă€r en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn pĂ„ konstnĂ€rligt arbete i förskolor berörs. Metoden som anvĂ€nds i undersökningen Ă€r kvalitativa intervjuer.

Denna uppsats handlar om den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur inomhusmiljön pÄ förskolor utformas och utnyttjas. Vi har valt att göra detta genom att granska inomhusmiljön pÄ tvÄ olika förskolor, en ?traditionell? och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. I uppsatsen Àr det bÄde pedagoger och barns uppfattning om inomhusmiljön som stÄr i fokus.

Abstract Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen. Studien belyser pedagogers uppfattning kring samlingens betydelse och de förvÀntningar de har pÄ samlingen. Jag vill ocksÄ undersöka pÄ vilket sÀtt barn visar intresse för samlingen. Detta gör jag genom att intervjua pedagogerna om barns intresse för samlingen, och genom att sjÀlv observera barnen. Studien bygger Àven pÄ att se skillnader i tvÄ olika förskolor, en kommunal med Reggio Emilia-inspirerad pedagogik och en privat förskola med allmÀn inriktning. Studien kopplas till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn mina fyra frÄgestÀllningar.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund beskriver vi Reggio Emilias pedagogiskafilosofi genom litteratur, vÄr resa till Italien samt aktuellforskning inom förskolan och svenska förskolans lÀroplan.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att beskriva arbetssÀtt ochtankesÀtt hos sex pedagoger och hur fyra rektorer stödjerverksamheten utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi.METOD: Undersökningen omfattar tio kvalitativa intervjuer med sexpedagoger och fyra rektorer pÄ sex förskolor dÀr Àven sexmiljöobservationer har genomförts. Datainsamlingen harbearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat pedagogernas tankesÀtt och arbetssÀtt,vilket utgÄr ifrÄn deras barnsyn. MiljönsanvÀndningsomrÄden har framkommit genommiljöobservationer. Genom intervjuer med rektorerframkom det hur de stödjer, uppmuntrar och erbjuderpedagogerna fortbildning..