Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar pÄ sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning pÄ barn. Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr data insamlades med hjÀlp av nio intervjuer för att fÄ svar pÄ studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nÀra anslutning till intervjutillfÀllet. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) dÀr tre kategorier och Ätta subkategorier arbetades fram. Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde pÄverkas av olika aspekter i bÄde positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, dÀribland personliga erfarenheter samt att ta hjÀlp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll bÄde i vilket blodprovstagningssÀtt som valdes och i blodprovstagningens utgÄng.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

Bakgrund: Antalet personer som fÄr nÄgon form av demenssjukdom ökar som en följd av att mÀnniskor lever lÀngre och att sjukdomen ökar med stigande Älder. Den vanligaste formen Àr Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fÄtt sjukdomen fokuseras det sÀllan pÄ. Det Àr en kronisk sjukdom och tillhör en av vÄra folksjukdomar med dödlig utgÄng. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att fÄ och leva med Alzheimers sjukdom.

I början av 1900-talet slÀngde svensken i genomsnitt 25 kg hushÄllsavfall per Är. Idag Àr siffran 500 kg. Trender pekar pÄ att avfallsmÀngderna kommer att fortsÀtta öka. 95 % av det genererade avfallet i Sverige kommer frÄn verksamheter. PÄ nationell nivÄ finns riktlinjer och miljömÄl kring avfall, men för att implementera mÄnga av dessa styrmedel krÀvs lokala incitament.

Sömnstörningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen sjÀlv kan göra för att förbÀttra sin sömn, med sÄ kallad egenvÄrd. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas blir Internet, för alla Äldersgrupper, en allt viktigare kÀlla för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvÄrd vid sömnbesvÀr framstÀlls för allmÀnheten pÄ olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa fÄr för lÀsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvÄrd vid sömnstörningar.

Syftet med studien var att beskriva mÀns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex mÀn 45-65 Är, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förvÀntad men chockerade, att möta olika professioner i vÄrden, att lÀra sig förstÄ sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begrÀnsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svÄrigheter över kravet pÄ förÀndrade levnadsvanor.

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .

Denna studie handlar om barns tankar och medvetenhet kring lÀsinlÀrning. Den behandlar Àven skillnader angÄende lÀsinlÀrning utifrÄn ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse hos pedagoger om hur barn tÀnker om att lÀra sig lÀsa och vilken medvetenhet barn har med sig nÀr de lÀr sig lÀsa. I litteraturbakgrunden fokuseras lÀrande i allmÀnhet, förestÀllningar om lÀsning, lÀsinlÀrningstraditioner samt viss genusforskning. Studien Àr en kvalitativ undersökningen som Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer av tolv barn jÀmnt fördelade mellan könen.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Sjuksköterskor har flera arbetsuppgifter som innebÀr en möjlig kontakt med patienters blod och risk för en blodsmitta. Enligt föreskrifter frÄn Arbetsstyrelsen ska handskar anvÀndas av vÄrdpersonal för att förebygga smitta. Trots dessa föreskrifter varierar anvÀndningen av handskar bland sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till att anvÀnda handskar i vÄrden dÀr risk för blodsmitta kan förekomma. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild av skolgÄrden som förmedlas till verksamma lÀrare och pÄ vilket sÀtt skolgÄrden beskrivs som en bra plats för barn. Studien baserar sig pÄ en analys av artiklar om skolgÄrden frÄn LÀrarnas tidning och tidningen Fritidspedagogen Ären 1993-2012.Resultatet visar att skolgÄrden i tidningarna beskrivs som en plats med mÄnga möjligheter och att hÀngivna eldsjÀlar driver olika slags skolgÄrdsprojekt runtom i landet. Den renodlat positiva bild av skolgÄrden som mÄlas upp i texterna kan tolkas som en slags motbild mot en mer allmÀn problematiserande bild av skolgÄrden.De kvalitéer som tillskrivs skolgÄrdsrummet Àr bland annat att barnen fÄr möjlighet att sjÀlva vara med och forma sin plats, att de kan hitta en egen plats utan vuxnas regler och att de fÄr möjlighet att möta vÀrlden med hela sin kropp. Kvalitéerna gÄr ocksÄ att förstÄ som en definition av vad inomhusrummet inte möjliggör.Talet om skolgÄrdens lÀrande tyder pÄ att skolgÄrdes lek inte inkluderas i lÀrandebegreppet, trots att bÄde den gÀllande lÀroplanen och aktuell forskning tyder pÄ att lek och lÀrande Àr oskiljaktiga i barnets vÀrld..

Detta arbete syftar till att kartlÀgga vad lÀrare i grundskolans senare del, Ärskurs6-9, och gymnasiet i VÀsterÄs stad anser om Àmnesintegration. Den metod somanvÀndes var en enkÀtundersökning som riktade sig till samtliga lÀrare ipopulationen. Genom att statistiskt undersöka de inkomna svaren har ett antalresultat hittats. De flesta lÀrare Àr positiva till Àmnesintegration. De skulle ocksÄvilja arbeta mer Àmnesintegrerat.