Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vad barn i en förskoleklass har för tankar om skolan. FrÄgestÀllningen lyder: Vilka tankar har tio barn i en förskoleklass om skolan? Anledningen till att undersöka detta Àr, att barns tankar Àr unika och det Àr av stor vikt att ta reda pÄ vilka tankar de har om skolan. Barn befinner sig i skolan under mÄnga Är och att dÄ fÄ sÀtta ord pÄ sina tankar kan vara en god start för dem inför deras framtida skolgÄng. Pedagogen kan genom att aktivt lyssna till barnen ta del av deras livsvÀrld som denne kan bÀra med sig som en viktig kunskap i den pedagogiska verksamheten.

Ambitionen i denna studie Àr att synliggöra hur en lokal kvinnojour i Malmö arbetar med ett barnperspektiv samt vilka faktorer som kan ha försvÄrat respektive frÀmjat implementeringen av det. Detta dÄ kvinnojouren under tre Är haft ett barnprojekt, vilket syftat till att implementera ett barnperspektiv i jourens verksamhet. Denna kvalitativa studie Àr inspirerad av processutvÀrdering som metod och baseras pÄ intervjuer med socialsekreterare, anstÀllda pÄ jouren och en representant frÄn RÀdda Barnen. För att analysera hur de arbetar med ett barnperspektiv har jag utgÄtt frÄn delaktighetsperspektivet och omsorgsperspektivet, bÄda centrala begrepp i Barnkonventionen. För att analysera vilka faktorer som kan ha frÀmjat respektive försvÄrat implementeringen av ett barnperspektiv har jag bland annat utgÄtt frÄn organisations- och implementeringsteorier.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

SammandragSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

Bakgrund: Alkoholism Àr en sjukdom som orsakar tvÄ och en halv miljon dödsfall varje Är runtom vÀrlden. Alkohol skadar sjÀlen och kroppen frÄn topp till tÄ. Bra bemötande av patienter med alkoholproblem Àr en av förutsÀttningar för att stödja patient i hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att belysa hur bemötande till patienter med alkoholproblem Àr bland personal inom primÀr vÄrd och inom somatiska vÄrdavdelningar. Metoden var en litteraturöversikt med viss systematik inspirerad av Willman et al (2011) sju steg. Tio vetenskapliga artiklar var utvalde i studien efter sökningar i databas CINAHL, PubMed och PsychInfo.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

NĂ€r EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) antogs 2000 fick medlemsstaterna ett ansvar att uppnĂ„ god ekologisk och kemisk status i alla vatten 2015 med vissa undantag. Vattendirektivet införlivades i Sverige genom förordningen om förvaltning av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön (2004:660) 2004, dĂ€r det stod att det, för varje vattendistrikt, ska finnas en lĂ€nsstyrelse som ska utgöra vattenmyndighet för distriktet. De fem vattenmyndigheterna har, pĂ„ grund av föreskrifter i Miljöbalken och förordningen om förvaltningen av kvaliteten pĂ„ vattenmiljön, utfĂ€rdat Ă„tgĂ€rdsprogram. I Ă„tgĂ€rdsprogrammen finns 7 punkter av 38 riktade Ă„t kommuner, varav punkt 37 lyder: ?Kommunerna behöver, i samverkan med lĂ€nsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, sĂ€rskilt i omrĂ„den med vattenförekomster som inte uppnĂ„r, eller riskerar att inte uppnĂ„, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status? Även om kommuner ska fĂ„ stöd av lĂ€nsstyrelser, vattenmyndigheter och Havs- och vattenmyndigheten nĂ€r det gĂ€ller vattenfrĂ„gor har handledning och riktlinjer för att utforma kommunala vattenplaner inte funnits.

Bakgrund: SvÄrlÀkta venösa bensÄr har inverkan pÄ den Àldres hela levda kropp. För mÄnga Àldre som drabbas av sjukdom innebÀr detta ett mer begrÀnsat fortsatt liv. BegrÀsningarna pÄverkar individen bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur Àldres livsvÀrld pÄverkas av venösa bensÄr. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

Syftet med detta arbete Àr att belysa förekomsten och genomförandet av kartlÀggningar av skriftsprÄkliga svÄrigheter inom sfi samt dess innehÄll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, Àr inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjÀlp av webbaserad enkÀt dÀr data insamlades frÄn 29 lÀrare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt dÀr forskning gÀllande kartlÀggning pÄ svenska och andrasprÄk presenteras. PÄ grund av det lÄga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram.

Denna undersökning syftar till att fÄ reda pÄ hur lÀrarna agerar vid fusk och hur fusket pÄverkar dem. Fuskhanterning och möjliga förÀndringar samt förebyggande ÄtgÀrder för att motverkar fusk i skolan Àr ocksÄ aktuella i denna studie. Svaren fÄs genom intervjuer med lÀrarna pÄ en kommunal grundskola och Komvux i Södra Sverige. Undersökningen visar att lÀrarnas agerande och fuskhantering varierar och att det inte finns nÄgon officiell fuskpolicy pÄ grundskolarna. MÄnga lÀrare pÄverkas personligt vid fusk och de Àr osÀkra pÄ sin fuskhantering, men tycker inte fusk Àr ett stort problem i skolan.

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

Uppsatsen behandlar anvĂ€ndandet av öppen kĂ€llkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som pĂ„verkar samhĂ€llsdebatten, gör frĂ„gan om anvĂ€ndning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en frĂ„ga som Ă€r relevant för alla samhĂ€llsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att kĂ€llkoden Ă€r tillgĂ€nglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte Ă€r möjlig med slutna program, dĂ€r kĂ€llkoden inte Ă€r tillgĂ€nglig.Öppen programvara eller öppen kĂ€llkod har genomgĂ„tt en snabb utveckling under de senaste Ă„ren, frĂ„n att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affĂ€rsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Under senare Är har ett flertal reformer gjorts för att öka pressen pÄ kommunerna att sköta sin ekonomiska hantering. Budgetuppföljning har hamnat i fokus för att hÄlla nere avvikelsen mellan resultat och budget. Syftet i uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för vad det Àr som pÄverkar budgetavvikelserna i de svenska kommunerna. I uppatsen anvÀnds statistiska analyser av dels eget insamlat datamaterial för att hitta samband och förklaringar till hur budgetavvikelserna skiljer sig utifrÄn a) partiblocktillhörigheten hos de styrande i kommunen, b) hur stark den politiska makten Àr hos de styrande i kommunen, c) storleken pÄ kommunen. Undersökningens resultat visar frÀmst att en större folkmÀngd i kommunen generellt leder till ökade problem att följa budgeten och dÀrmed Àr det dessa kommuner vi ska akta oss för att lita pÄ nÀr det gÀller budgeten..

Syftet med studien Àr att synliggöra barns uppfattningar av förskolegÄrden med utgÄngspunkt i forskningsfrÄgorna: Finns det omrÄden pÄ förskolegÄrden som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara pÄ? Samt Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader pÄ en förskola dÀr barn i fyra till fem Ärs Älder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanstÀllts utifrÄn de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgÄ ifrÄn begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgÄngspunkt och anvÀnda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, dÄ fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegÄrden vilket sammanstÀlldes med hjÀlp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden, Mindre attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden samt Avskilda platser pÄ förskolegÄrden.