Abstract Pedagogisk dokumentation har blivit ett Äterkommande begrepp i förskolans vÀrld de senaste Ären. Lika sÄ har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssÀtt bÄde hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande Àr ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta Àr det pedagogerna pÄ smÄbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med smÄ barns inflytande.

Syftet med uppsatsen/examensarbetet Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger i förskolan tÀnker om och arbetar med lÀroplanens mÄl och riktlinjer gÀllande demokrati och barns inflytande. FrÄgestÀllningar: Hur förbereder förskollÀrare barn för de rÀttigheter och skyldigheter som gÀller i ett demokratiskt samhÀlle? Finns det svÄrigheter/hinder nÀr det gÀller barns möjligheter till delaktighet och inflytande? I vilka sammanhang ges barn möjlighet till inflytande och delaktighet? Kan man se nÄgon skillnad, gÀllande demokrati, mellan en förskola med profilering mot Reggio Emilia och förskolor med annan profilering? Metod: En kvalitativ undersökning med intervjuer pÄ tre förskolor. Totalt har fem förskollÀrare medverkat. Resultat: Samtliga pedagoger poÀngterade att det var viktigt att man började med den demokratiska fostran i förskolan, det Àr dÀr man formar barnen och lÀgger grunden för det livslÄnga lÀrandet. VÄr undersökning visade att barnen till viss del hade möjlighet till inflytande och delaktighet nÀr det gÀllde beslut inom de ramar som förskollÀrarna satt upp..

Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tÀnker kring den och hur stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom frÄn en diskussion om elevers behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till pÄverkan av klassrummet under sin egen skolgÄng. Syftet med denna studie Àr att se hur nÄgra klasslÀrare utformar sina klassrum samt hur stor del eleverna kan och fÄr pÄverka. Vi kommer Àven att undersöka de olika pedagogikerna, Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrÄgor och lÀrarna vi intervjuat kommer frÄn olika delar i Sverige och undervisar pÄ lÄgstadiet. Resultatet visar pÄ att eleverna inte har sÄ stort inflytande, men att lÀrarna ÀndÄ har en tanke kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lÀrarna har lÀshörna med soffor eller annan rumsindelning, en del av lÀrarna kan pÄverka detta medan i andra fall styr pedagogiken.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvÄdimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger sÀger om bildskapandet pÄ förskolan. Med utgÄngpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi fÄ förstÄelse för vad skapande innebÀr i förskolan. Med hjÀlp av intervjuer med bÄde pedagoger och barn visar vi hur tvÄ förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrÄn tre olika omrÄden; bildskapande, material och utveckling.

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten.Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin..

Föreliggande examensarbete bygger pÄ en enkÀtundersökning bland pedagoger som Àr verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i tvÄ kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrÄn förskolans lÀroplan, MontessorilÀrare samt pedagoger som arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. VÄr undersökning visar att en hel del lÀrare, som Àr verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med sÄvÀl planerade som spontana sprÄklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. FÀrre pedagoger arbetar med sprÄklekar som rör enskilda sprÄkljud i ord, vilket Àr mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jÀmförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest MontessorilÀrare arbetar med sprÄklekar som rör sprÄkljud pÄ förskolorna. FÀrst pedagoger som arbetar med dessa lekar Àr verksamma pÄ de förskolor, dÀr lÀrarna arbetar utifrÄn Reggio Emiliafilosofin. .

Detta examensarbete handlar om vad sex pedagoger har för syn pÄ och tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns lek i förskolan. Tre av pedagogerna arbetar pÄ tvÄ olika "traditionella" förskolor. TvÄ av förskolorna finns i en storstad, men Àr belÀgna i olika delar av staden och en förskola Àr belÀgen i ett mindre samhÀlle. Syftet med arbetet Àr att fÄnga pedagogernas tal om utformningen av den fysiska miljön pÄ deras förskola/avdelning. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt i frÄn under arbetets gÄng Àr följande: Hur utformar pedagogerna den fysiska miljön? Vad Àr de styrande faktorerna i utformningen av den fysiska miljön pÄ förskoleavdelningarna? Metoden som vi har anvÀnt oss av för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har varit sÄ kallade kvalitativa intervjuer.

Scheduled time for reflective work is common at many Swedish preschools. Reflection is a complex concept that is being used with many different purposes in preschools. The reflective work in Swedish preschools today has its roots in the theories from Vygotskij about how children learn by watching and cooperating with others. Also, many Swedish preschools have taken inspiration from the preschools in Reggio Emilia in Italy, who see the reflective work as something necessary in their work around children?s learning processes.

Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollÀrare arbetar med och tÀnker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill Àven ge inspiration och kunskap till andra lÀrarstudenter eller verksamma förskollÀrare till att sjÀlva starta ett sÄdant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma.Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krÀvs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar Àven att den pedagogiska dokumentationen frÀmst Àr till för att utveckla verksamheten och att reflektion i nÄgon form Àr avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tÀnkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de fÄr vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Syftet med den hÀr litteraturstudien Àr att titta pÄ livsfrÄgors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berÀttelse som SmÄtrollen och den stora översvÀmningen kan anvÀndas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika vÀl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr olika tolkningsprocesser stÄr i fokus.SmÄtrollen och den stora översvÀmningen Àr en del av ett stÀndigt pÄgÄende kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundlÀggande villkoren för livet. I texten förhÄller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje lÀsare i sin lÀsning förhÄller sig till sitt. I tolkningsprocessen Àr lÀsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Avsikten med min undersökning var att fÄ mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det Àr ett arbetsverktyg som ska tillÀmpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda pÄ vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bÀsta sÀttet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod fÄr svara pÄ frÄgorna utifrÄn deras egna erfarenheter. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hÀnvisat till och anvÀnt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten frÄn min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation Àr ett arbetsverktyg som ska anvÀndas för att synliggöra verksamheten och barnens lÀrprocesser. LÀrprocesser sker nÀr barnen utmanas i deras lÀrande, dÀr nya idéer och kunskaper vÀxer fram. PÄ sÄ sÀtt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrÄn barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

Syftet med denna essÀ Àr att undersöka den konflikt som uppkommer nÀr studenter som vi genomgÄr en erfarenhetsbaserad förskollÀrarutbildning, dÀr nya teoretiska kunskaper ska samspela med redan beprövad erfarenhet frÄn yrket. De situationer som uppstÄtt i vÄr praktik har legat till grund för de gestaltningar vi skrivit. Tvivlet, osÀkerheten och kritiken vi har burit pÄ har vÀckt en stark vilja att ta reda pÄ vad dessa kÀnslor bottnar i. VÄra gestaltningar har uppstÄtt i en verksamhet dÀr Reggio Emiliafilosofin tycks vara rÄdande dÀrför vill vi ocksÄ undersöka vad Reggio Emiliafilosofin stÄr för samt vad verktyget pedagogisk dokumentation Àr och om det finns olika sÀtt att förstÄ detta. Genom att undersöka Aristoteles olika kunskapsformer fÄr vi syn pÄ vÄrt eget kunnande och kan sÀtta det i relation till vÄr kunskapsprocess och pedagogisk dokumentation.