Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans Kommun och Stekenjokk i Vilhelmina Kommun.Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans Kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina Kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av riksintressen..

I platsannonser med Kommuner som avsändare finns en kortare Kommunbeskrivning. Syftet med den här undersökningen är att se vad som tas upp i dessa Kommunbeskrivningar. För att få fram det har textanalys gjorts av sammanlagt 245 platsannonser. Platsannonserna har hämtats från platsbanken på www.arbetsformedlingen.se och ur dagstidningen Dagens Nyheter. Platsannonserna är insamlade under september och oktober 2014.

Problem: Problemet för de Kommunala verksamheterna är hur de ska få de tilldelade resurserna att räcka till för att tillfredsställa Kommuninvånarnas behov. Under senare tid har man infört nya styrverktyg inom den Kommunala verksamheten, ett av dessa är ABC-kalkylering. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför Uppsala Kommun inte fortsatte med ABC-kalkyleringen efter pilotstudien. Vi vill även reda ut om skolverksamheten skulle kunna använda sig av en ABC-kalkylering för att få en mer produktiv resursfördelning. Metod: Vi har valt att arbeta med skolverksamheten inom Uppsala Kommun och ABC-kalkylering inom grundskolan.

Rapporten tar upp hur jag har gått tillväga vid upprättandet av en underhållsplan för gång- och cykelvägarna i Söderköping. När, var och hur skall underhållet göras samt till vilken kostnad är faktorer som tas upp. Hur man kan tillståndsbedöma gång- och cykelvägar visas samt hur skador och defekter definieras. Kontakter har upprättats med Skanska Anläggning och anställda på Söderköpings Kommun för att kunna ta fram kostnadsförslag. Rapporten tar också upp hur informationen lades in i ett GISbaserat dataprogram.Resultatet visar att med en genomförbar budget och en underhållsplan som vägvisare kan Söderköpings Kommun klara av att rusta upp sina uttjänta gång- och cykelvägar, vilket kommer att skapa en långsiktig god standard..

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse angående chefers stress, återhämtning, gränsdragning samt krav på anträffbarhet utanför ordinarie arbetstid. Utgångspunkten var tidigare forskning samt teori kring studiens syfte. Semi-strukturerade intervjuer på åtta chefer genomfördes. Den metod för analys som användes var tematisk tolkning. Resultatet visade att cheferna stundtals upplevde sig stressade och kände krav på att arbeta utanför ordinarie arbetstid.

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en Kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs Kommun, en relativt stor Kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i Kommunen har intervjuats kring dessa frågor. Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det Kommunen strävar efter, inte kan utlovas av Kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas..

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda Kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten Kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att förklara huruvida den lokala Kommunens internredovisning uppfyller styrkraven. Kostnadsfördelning är ett omdiskuterat ämne och inom Bodens Kommun har man valt att inte ha de indirekta kostnaderna synliga i bokföringen. Kostnadsfördelning anses öka kostnadsinformationen, vilket ger en bredare kostnads- och riskmedvetenhet bland de anställda samt ett bättre underlag för beslutsfattande. För att få en uppfattning om problemområdet genomfördes intervjuer med tre ekonomer inom Bodens Kommun. Åsikterna gällande hur väl internredovisningen möter styrkraven går isär bland aktörerna.

Sveriges Kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många Kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor Kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras.

Luleå Kommun hade som vision runt millenniumskiftet att 2010 skulle invånarantalet i Kommunen vara 80 000 personer. Den befolkningstillväxt de hoppats på uteblev, då dagens befolkning är drygt 73 000. Många av dem som flyttar till Luleå är studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet. Denna grupp är av stor vikt i det totala inflyttningsnettot i Luleå. Samtidigt kan den uteblivande befolkningstillväxten bero på att många studenter som studerar vid Luleå tekniska universitet lämnar staden när de är klara med sina utbildningar.

I skollagen (SFS 2010:800) finns beskrivet ?Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag? (8§). Likvärdigheten i svensk skola har fallit sedan slutet av 1980-talet och en betydande andel elever går ut grundskolan utan att klara de grundläggande nationella målen. Skillnaderna mellan elevernas resultat i svenska Kommuner är märkbart stora. Forskning visar att det finns många faktorer, såväl interna som externa, vilka påverkar elevernas skolresultat.

Bygglov handlar om att väga enskilda intressen mot allmänna intressen i hur vår omvärld skase ut. Tolkningen av hur lagen ska efter levas faller på bygglovshandläggaren, dennes chefoch däröver nämnden. Att handlägga ett bygglov kräver kunskaper i både PBL (plan- ochbygglagen) och BBR (boverkets byggregler), rätt instanser ska kontaktas samt remisser ochgrannhöranden skickas i de fall de behövs. En handläggare måste kunna läsa och tolkalagtexter, kartor och detaljplaner som ibland är av äldre datum och svårtydda.Det här arbetet tar upp hur Kommunerna arbetar med bygglovshandläggningen och hurkunderna upplever Kommunernas arbete. Vilka uppgifter en bygglovshandläggare utför underen dag undersöks.

Uppsala Kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt näringsliv 2011). Ett sätt för Kommunen att påverka leverantörer och företags miljöstandard är att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att ställa höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala Kommun bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Kommunen har som målsättning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning är det väsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats är en analys av transportsektorn i Uppsala Kommun med fokus på tyngre fordon över 3,5 ton.

Tidigare forskning visar att kvinnor oftare reser kollektivt och att män kör mer bil till och från arbetet. Det framgår att vanor och miljömedvetenhet förklarar en del av människors resmönster. Studier visar också att kvinnor värderar bilens symbolvärde lägre än män. I samarbete med Eskilstuna Kommun genomfördes en enkätundersökning med 2299 anställda vid Eskilstuna Kommun, varav 491 män. Syftet med studien var att närmare undersöka motiv bakom bilanvändning och om dessa motiv skiljer sig åt mellan män och kvinnor i Eskilstuna Kommun.