Problembakgrund: Organisationer upplever stÀndigt tvister nÀr de agerar i en konkurrensutsatt miljö. Tvister kan behandlas pÄ en mÀngd olika sÀtt, till exempel kan parterna ta hjÀlp av nÄgon utomstÄende, de kan lösa tvisten pÄ egen hand eller gÄ till domstol. I Sverige tenderar vi att lösa konflikter pÄ likartade sÀtt oavsett tvistens karaktÀr. Alternativa tvistelösningsmetoder sÄsom medling anvÀnds endast i begrÀnsad omfattning. Jag anser att tvistelösning blir mer ÀndamÄlsenlig om den anpassas efter den ifrÄgavarande tvisten.

Arbetet tar upp BGP-multihoming för mindre organisationer. Den jÀmför ett kommersiell alternativ mot open source-alternativ. Detta Àr för att se vad som krÀvs en av open source-lösning för ge konkurrens pÄ routermarknaden, samt besparingar för organisationer som ska anvÀnda denna lösning.Praktiska och teoretiska jÀmförelser görs dÀr Cisco-lösningar jÀmförs med OpenBGPD. Datan utifrÄn dessa tester anvÀnds för att svara pÄ problemfrÄgan. Sammanfattningsvis har open source produkter en fördel hÄrdvarumÀssigt pÄ grund av lÀgre kostnader medan kommersiella har stora fördelar dÄ de förlitar sig pÄ nyare standarder..

Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehÄllet i den förhÄllandevis okÀnda kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag Àr en vanligt förekommande transaktion gör det bÄde möjligt och angelÀget att fÄnga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar ocksÄ att lÄngt ifrÄn alla som begagnar sig av outsourcing Àr nöjda med det avtal som reglerar deras affÀr. Den rÀttsvetenskapliga ansatsen Àr dÀrför att belysa denna avtalstyp pÄ samma sÀtt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men ocksÄ mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen..

NÀr det gÀller marknadsföring genom TV sÄ har tittartiden ökat markant bland den yngre generationen i takt med utbyggnaden av kanaler och sÀndningstider. Samtidigt blir marknadsföringens etik och moral allt mer bortsÄllad nÀr företag allt mer riktar sina kommunikationskanaler mot denna mÄlgrupp som har svÄrt att sÄlla bort mediebruset. Lagstiftningens svaghet gÀllande marknadsföring resulterar i att den tolkas fritt och kringgÄs av marknadskommunikatörer, medan debatten kring detta pÄgÄr sÄ drabbas den yngre generationen av det kommersiella budskapet. FrÄgan kvarstÄr dock, marknadsföring utformas för att nÄ den slutliga anvÀndaren av en produkt, hur ska denna problematik belysas och ÄskÄdliggöras?.

AbstractElin Heidenberg: Vem blir artist? En studie av hur svenska skivbolag vÀljer ut blivande artister inom populÀrmusikgenren. - Uppsala: Musikvetenskao 2000. 60 p.Uppsatsens syfte Àr att studera skivbolagens artisturvalsprocess inom populÀrmusikgenren, att undersöka vilka kriterier/faktorer som pÄverkar deras val, vilka av dessa som Àr av störst betydelse samt om urvalsprocessen skiljer sig mellan skivbolag av olika storlek.Uppsatsen bygger frÀmst pÄ intervjuer med fyra A&R-anstÀllda pÄ fyra olika skivbolag. Branschlitteratur och tidningsartiklar med liknande intervjuer, samt artiklar ur tidskrifter har anvÀnts för att undersöka vilka faktorer som pÄverkar skivbolagens val.

Jordens befolkning o?kar i snabb takt och stadsodlingar kan vara ett sa?tt att fo?rse den o?kande populationen med mat. Hur byggnadsintegrerade stadsodlingar, med fokus pa? tak, kan kopplas till ha?llbarhet underso?ks i denna rapport. Den nuvarande situationen i Afrika och Nordamerika underso?ks och fra?gesta?llningen som besvaras a?r: Hur skiljer sig prioriteringen av olika dimensioner av ha?llbarhet vid olika fo?rutsa?ttningar fo?r urbana byggnadsintegrerade odlingar i Afrika och Nordamerika?Vilka aspekter av ha?llbarhet som kopplas till byggnadsintegrerade stadsodlingar besta?ms till ekologiska, sociala och ekonomiska.

Vid utveckling av luckor till mikrovÄgsugnar behöver mÀtningar göras över ett visst frekvensomrÄde, för att kunna bestÀmma luckans karaktÀristik. MÄlet med det hÀr examensarbetet var att ta fram en lÀmplig antenn för att mÀta mikrovÄgslÀckage i frekvensomr Ädet 2,35-2,60 GHz. Antennen ska anslutas till ett bentligt mÀtsystem för mikrovÄgseekt. De antenner som utvÀrderas Àr dels kommersiella antenner med linj Àr polarisation och dels en egendesignad mikrostripantenn med cirkulÀr polarisation.I rapporten beskrivs bland annat designprocessen för den egentillverkade antennen och de simuleringsresultat som erhÄllits. De simuleringsmjukvaror som anvÀndes vid designen var Advanced Design System frÄn Agilent och QuickWave-3D frÄn QWED.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en kvalitativ och komparativ studie genom att nÀrlÀsa nÄgra appar pÄ ett givet tema. Detta har jag gjort med stöd av bilderboksforskning. Jag har valt att se nÀrmare pÄ ABC-appar utifrÄn att de Àr designade med en pedagogisk intention.Jag visar genom studien, pÄ ett av mÄnga sÀtt, att se pÄ och förhÄlla sig till appar. UtifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belyser jag det estetiska begreppet smak, vilket jag ser som en betydelsefull fond till min studie, eftersom jag anser att smak pÄverkar förvÀntningen och dÀrmed upplevelsen. Min strÀvan Àr att hÄlla ett kritiskt barnperspektiv, det vill sÀga att genomlysa de förestÀllningar om barndom som tas för giv, eftersom barn Àr en mÄlgrupp för kommersiella intressen..

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Examensarbetet utforskar möjligheten av en integration mellan OP5 Monitor och NilexPlus, och utfördes under en femveckorsperiod hos Data Ductus i Uppsala.Syftet med projektet var att ta reda pÄ om det fanns ett sÀtt att fÄ larm i OP5 Monitor att komma in som Àrenden i Nilex Plus och om man kunde bekrÀfta lammen direkt frÄn Àrendet i Nilex Plus.OP5 Monitor Àr en utveckling av Nagios Core skapat av OP5 AB, som Àr ett svenskbaserat företag som Àven under en period erbjöd den enda kommersiella supporten av Nagios.NilexPlus Àr ett ITIL-kompatibelt program för Àrendehantering samt incident- och problemrapportering skapat av Nilex AB.Rapporten innehÄller detaljer om vÄr inlÀrningsperiod med OP5 Monitor och NilexPlus och resultatet av examensarbetet Àr en nÀstintill fullt lyckad implementation i testmiljön och Àven dokumentation av hur den nya integrationen mellan OP5 och NilexPlus ska utföras..

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affÀrsmÀssig verksamhet har ocksÄ kraven pÄ och behoven hos elitidrottsföreningar förÀndrats. I föreningar pÄ toppnivÄ inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta Àr dessa föreningar mÄlstyrda. Balanced scorecard Àr en styrform som strÀvar efter att uppnÄ balans mellan mÄlsÀttningar vad gÀller mÄtt, tid och organisation. Parallellt med den affÀrsmÀssiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra mÄlsÀttningar Àn de affÀrsmÀssiga.

Internationell handel Àr snarare en regel Àn undantag i dagens globala samhÀlle, och en del av denna handel genomförs dagligen genom landsöverskridande kredittransaktioner. Som konsekvens av detta har standardavtal utvecklats pÄ kreditrÀttens omrÄde, med syfte att kunna anvÀndas av parter oavsett land. Dessa standardavtal Àr författade pÄ engelska och utgÄr ifrÄn anglosaxisk rÀtt.Emedan kreditavtal, utformade enligt anglosaxisk standardavtalsmodell, Àr mycket omfattande Àr uppsatsens syfte att utreda i vilken mÄn dessa avtal kan förkortas och göras mer lÀtthanterliga. Syftet Àr Àven att ge parter som anvÀnder sig av kreditavtal, utformade efter nÀmnd standardavtalsmodell, en anvisning om hur utvalda delar i dessa avtal överensstÀmmer med svensk lag. Med ett förenklat avtal skulle berörda parter vinna tid och dÀrmed göra ekonomisk vinning.

Uppsatsen Àr en studie baserad pÄ litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med svenskafotbollssupportrar. Studien skildrar hur nyliberalismen har pÄverkat fotbollens vÀrld och desssupportrar. Hur det kommersiella racet efter framgÄng kan hamna i konflikt med supportrarnasstrÀvan och upplevelser av community/gemenskap. Men ocksÄ hur dessa tvÄ motpoler pÄ enrimlig nivÄ kan fÄ varandra att vÀxa. Uppsatsen skildrar ocksÄ vad som sker nÀr den nyliberalautvecklingen gÄtt för lÄngt och supportrarna kÀnner sig undantrÀngda.

Kombinerat bostadshus, kontor samt kommersiella lokaler lÀngs Hornsbruksgatan, Södermalm. Den bÀrande, stadstypologiska idén Àr att möta respektive typologier frÄn Hornsbruksgatan och Högalidsparken. PÄ sÄ vis bildas ett gÄng-/butiksstrÄk pÄ södra sidan av byggnaden samt ett parkstrÄk mot norr. Arkitektoniskt vill byggnaden lyfta fram en Àrlig och massiv materialitet, samt en rumslig rörelse som kretsar kring denna. Sturkturellt Àr bjÀlklagen förskjutna ett halvplan mellan de bÀrande vÀggarna, sÄ att denna rumsliga rörelse Àven sker vertikalt inom lÀgenheterna..

Syftet med detta arbete Àr att finna svar pÄ hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan Ästadkomma optimalt hÄllbara, trivsamma och vÀlfungerande miljöer och bostadsomrÄden för alla oberoende av kön, Älder, bakgrund och samhÀllsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frÄgestÀllningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, dÄ blandstaden sÀgs vara vÄr tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För nÀrmare undersökning av begreppet valdes tvÄ olika stadsdelar i Stockholm som bÄda Àr planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel Àr driven av kommersiella övervÀganden och en styrs av kommunen. TvÄ yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frÄgestÀllningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet Àr att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade stÀder som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förÀndringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella övervÀganden var inte sÄ stora som jag förvÀntat mig, dÄ Àven kommunen i praktiken Àr driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. StrÀvan efter socialt blandade stÀder bottnar i en strÀvan efter en mÄngfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). PÄ lÄng sikt Àr arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsÀttningar mellan olika grupper i samhÀllet. Fördelarna med en social blandning Àr dock mer komplexa Àn vad man kan tro, dÄ konsekvenserna av att göra nedgÄngna omrÄden mer attraktiva kanske inte nödvÀndigtvis gynnar de boende utan i vÀrsta fall tvingar dem att flytta ifrÄn sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemÀrkelsen att man kan frÀmja funktionsblandning som i sig Àr en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det Àr dock inte lika sÀkert att blandstaden Àr det mest effektiva verktyget för att Ästadkomma en social blandning. DÀrför Àr mitt förslag pÄ fortsatt kunskapsutveckling inom omrÄdet att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att frÀmja social mÄngfald som ?Social Housing?..