Osteoartrit (OA) är ett mycket vanligt problem hos hästar och har i många fall sitt ursprung från felaktig belastning av leden, blir ofta kroniska och omfattar inflammation i ledens samtliga ingående delar. Resultatet är bland annat nedbrytning av ledbrosk och matrixkomponeneter. Idag baseras diagnostik och framtida prognos mestadels på den kliniska bilden och/eller bilddiagnostiska hjälpmedel. I denna studie har två inflammationsmediatorer; interleukin 1? (IL-1?), high mobility group box protein 1 (HMGB-1), och ett enzym; matrixmetallopeptidas 13 (MMP-13) mätts i ledvätska och serum med hjälp av kommersiell enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA)-teknik. Hypotesen är att dessa är förhöjda i ledvätska från leder med konstaterad hälta. Tjugonio ledvätskeprov och 11 serumprov från 11 hästar som sökt till Universitetsdjursjukhuset i Uppsala för hälta analyserades i denna studie.

Offentliga platser i städer är viktiga för att människor ska kunna mötas men även av demokratiska skäl. Det offentliga livet har utspelat sig på olika sätt under historien och i dag präglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling är att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar på hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrån ett planerings- och maktperspektiv. Syftet är att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken påverkan omgestaltning får över det offentliga livet på platsen.

Det finns en innovativ, grön grundläggningsteknik kallad energigrundläggning. Principen är att integrera redan erforderliga, strukturella element såsom pålar med en värmeväxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt används i Norden. Tekniken visar på stor potential då man kan uppnå synergi genom utvinning av värme under vinterhalvåret och kyla under sommarhalvåret.I detta arbete redogörs för grundläggande principer och mekanismer bakom energigrundläggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom området. Det finns få exempel i litteraturen på problematiken med förändrade geotekniska egenskaper hos jorden på grund av energiutvinningen och än färre exempel på knäckningsproblematiken hos slagna, slanka stålrörspålar.

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

Dagens huvudrubrik: Den nya trädgårdstrenden är här! Medietrenden är tydlig; trädgården har blivit populärkultur och via tidningarnas löpsedlar, tv, inredningsmässor etc. letar den sig ut till en allt bredare publik. Trädgården framställs i populärpressen som ny och modern med en tydlig trendfokus där utseende och form framhålls, något som ofta baserar sig på marknadsekonomiska incitament. Trädgården som ?trendig? är en bild som inte sällan bekräftar den allmänna uppfattningen, eller förutfattade meningen om man så vill, om trädgården som en förlegad eller gammaldags företeelse.

Sammanfattning Detta examensarbete är ett planeringsprojekt i Helsingfors. Planområdet är ett verkstadsområde för de statliga järnvägarna i Finland, VR. Här har man byggt och reparerat tåg under ett sekel. Planområdet är aktuellt som förnyelseområde då de ursprungliga verksamheterna successivt minskat. De har lämnat en rad byggnader efter sig som varierar i storlek, material och ålder.

I studien ställs frågan hur den historiska förordningen ?produktplakatet? från 1700-talet ska tolkas i ett modernt juridiskt perspektiv. Produktplakatet reglerar än idag ett förbud för utländska redare att bedriva sjöfart på svenska vatten. En sådan aktivitet kallas för cabotage, vilket är franska och betyder ?kustfart?.Produktplakatets lydelse och den praktiska tillämpningen av förordningen genom behörig myndighet skiljer sig åt på olika sätt.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Det finns en innovativ, grön grundläggningsteknik kallad energigrundläggning. Principen är att integrera redan erforderliga, strukturella element såsom pålar med en värmeväxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt används i Norden. Tekniken visar på stor potential då man kan uppnå synergi genom utvinning av värme under vinterhalvåret och kyla under sommarhalvåret.I detta arbete redogörs för grundläggande principer och mekanismer bakom energigrundläggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom området. Det finns få exempel i litteraturen på problematiken med förändrade geotekniska egenskaper hos jorden på grund av energiutvinningen och än färre exempel på knäckningsproblematiken hos slagna, slanka stålrörspålar.

Användningen av personbilar har ökat stadigt i Sverige och världen i stort de senasteåren, vilket lett till ökade utsläpp av koldioxid. Samtidigt har oljepriset nåttrekordnivåer, och många menar att utvinningen av olja redan har nått sin topp. EU hardessutom satt som mål att medeltemperaturen på jorden inte får stiga med mer än maxtvå grader Celsius, och att till år 2050 reducera koldioxidutsläppen med 80 %. Detta ärenbart möjligt om nya, gröna drivmedel och drivlinor fortsätter utvecklas ochframförallt kommersialiseras. Användningen av förnyelsebara energikällor har ökatkraftigt, vilket skapat förutsättningar för bilar drivna av el.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Det pågår ständigt förändringar i samhällsstrukturen som får effekter på många olika nivåer. Det har skett en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle och till kunskapssamhälle. Industriarbetarnas andel av befolkningen minskar till förmån för kunskaps- och servicebaserad verksamhet. Parallellt med denna utveckling har industrin lämnat efter sig stora landsarealer som är välförsedd med infrastruktur. På många platser runt om är det idag vanligt att mark i staden blir tillgänglig på grund av industrins strukturomvandlingar.

Mitt examensarbete har avhandlat reflektioner som: - Vad innebär yrket? Ur min synvinkel får man se vad yrket innebär och hur det kan vara att vara resande videoreporter. - Vad betyder yrket för mig? För mig betyder yrket stor kreativitet och frihet, jag förmedlar hur unika vissa stunder kan vara i mitt jobb och visar även vad som händer då jag inte håller i kameran. - Hur bör man vara som person för att jobba som videoreporter? Utifrån mina egna upplevelser och utifrån de videoreportrar som jag har tittat på så berättar jag i dokumentationen hur man bör vara som person för att ha yrket videoreporter.

Det pågår idag en diskussion om klimatfrågor i världen. Ett uttryck för detta är målsättningarna inom EU inom ramen för teknologiplattformarna för skogsindustrier och deras Strategiska forskningsagenda, samt den motsvarande svenska Nationella forskningsagendan. Dessa är båda dokument som understryker att man bör arbeta för att utveckla fler nya material som är förnyelsebara för att kunna ersätta gamla materialtyper. Denna rapport ämnar belysa vilka faktorer som påverkar möjligheten till lyckade innovations-projekt inom skogsindustrin för förnyelsebara material. Studien genomfördes som en fallstudie av innovationsarbetet i samband med materialet som är kommersiellt känt som Durapulp och ägs av skogsföretaget Södra. I korthet är materialet en cellulosabaserad massa med en inblandning av bioplast vilket ger materialet goda beständighetsegenskaper samt innebär att materialet är förnyelsebart.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.