TV och Radio är två olika medier med många skillnader, men också många likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa två medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosändningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivå och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsställer både en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsändningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krävs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjälp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krävs det att publiken i de båda medierna får en så likvärdigupplevelse, av innehållet, som möjligt.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

I studien har undersökts vilka kunskaper och färdigheter som elever i årskurs 9 värdesätter och anser som mest väsentliga att bedöma inom sång och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mål och kriterier som har fastställts för ämnet musik. Jag har använt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begränsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik på en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgår från ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet belyses också utifrån formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att använda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förväntas lära sig. Resultatet visar att en gemensam syn på bedömning är viktig för att eleverna ska veta på vilken kunskapsnivå de befinner sig på men även för att de ska veta vad de behöver förbättra.

Syftet med studien är att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i ämnet improvisation på eftergymnasial nivå. Mitt intresse för ämnet ligger i de positiva möjligheter improvisationen erbjuder vår undervisning och är utgångspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig på improvisationsundervisningens didaktik för ensemble på högre nivå med fördel kan utökas från vad vi idag har att tillgå, därav utgår studien från ett didaktiskt perspektiv på undervisning. För att söka svar på mina frågor har jag använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklärarna har alla undervisat improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklärarna som visar på vikten av ett personligt och ärligt musikutövande där den instrumentaltekniska färdigheten först får liv och mening då studenten har en konstnärlig åsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lärarnas kompetens som improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgångspunkter, samt ämnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Syftet med studien är att studera populärmusikens påverkan och dess betydelse för elevers identitetsskapande och hur pedagoger kan främja elevernas intresse för musik i en fritidsverksamhet. Metoden bygger på gruppintervjuer och de har bearbetats kvalitativt. Gruppintervjuerna genomfördes med sammanlagt 12 elever som fördelades på två grupper, med sex deltagare i varje grupp. Eleverna tillhörde samma fritidshem och de gick i årskurs 3. De resultat som visade sig i undersökningen är att eleverna var mycket medvetna om vad som är populärt och inte populärt.

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

Den snabba och växande utvecklingen inom såväl sociala medier som musikstreamingsajter ger användarna helt nya förutsättningar. Musik som tidigare kan ha varit svår att få tag på har aldrig varit mer lättillgänglig eller billigare. Sociala medier har blivit människans verktyg att smidigt promota sig själv, ett företag eller att enkelt kommunicera med varandra. Dessa i en kombination skapar en process som ska gynna användaren såväl som upphovsmakarna. Denna studie applicerar primärt Uses & Gratifications-teorin som tillvägagångsätt för att förstå användarnas motivering av musikstreamingsajten Spotify i relation till sociala mediejätten Facebook.

    Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande.

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna.

Denna studie handlar om vilken sorts matematiska begrepp som barnen i förskolan möter i sångtexter. Den har även analyserat vilken kunskap förskollärarna säger att de tror sångtexterna förmedlar och hur mycket de använder sig av sången i den dagligaverksamheten. I studien har tre kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts på olika förskolor, och analyser av nio sångtexter har gjorts.Frågeställningarna var:Vilka matematiska begrepp finns i de sångtexter barnen möter på förskolan? Vilka kunskaper säger pedagogerna i förskolan sig tro att sångtexterna ger barnen? Hur mycket använder sig pedagogerna av musik och sång i verksamheten?För att få reda på vilken sorts matematik och vilka begrepp som fanns i sångerna så analyserades sångtexterna och olika ?kategorier? undersöktes. De som hittades var: rumsuppfattning, tid, vikt och längd, form och räkneord.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

 Den digitala revolutionen möjliggjorde fildelning av musik via Mp3?formatet på en global nivå till miljontals användare. För musikindustrin resulterade detta i att musik inte ansågs vara en produkt utan en tjänst eller service. Det hävdas att denna förändring är anledningen till att musikindustrin har i princip halverat sin omsättning på en global nivå sen 1999. Den digitala revolutionen har kommit att utmana och ifrågasätta den traditionella musikindustrins strukturer och tillvägagångssätt.Vår rapport belyser den digitala revolutionens inverkan på dagens musikbolag.

Syftet med denna undersökning var att se om och hur lärare arbetar med uttrycksformerna rörelse, dans, musik, bild, drama och rim och ramsor i den första läs- och skrivinlärningen i förskoleklass och årskurs ett. Jämförelser gjordes mellan två skolor, en privat skola med ur och skur pedagogik samt en kommunal skola, för att se om de arbetade olika med dessa uttrycksformer i elevernas läs- och skrivinlärning. Observationer genomfördes på båda skolorna, i en förskoleklass och en årskurs ett på vardera skolan. Enkäter lämnades ut till de lärare i vars klasser observationerna utfördes. Genom observationerna, inklusive samtal med lärarna i samband med observationerna och enkäterna gavs en bra överblick på hur dessa klasser/skolor arbetade med de olika uttrycksformerna.

Syftet med detta arbete är att utifrån intervju- och enkätsvar från pedagoger i förskola och skola få kunskap om hur de definierar estetiska uttrycksformer och hur de använder sig av dessa i skolan respektive förskolan. Vi vill ta reda på vilka önskningar och visioner våra informanter har om att arbeta med estetiska uttrycksformer i sin verksamhet. Vad betyder bild, drama och musik för dessa pedagoger? Vår metod är att genomföra kvantitativa enkätundersökningar för att sedan gå vidare med dessa svar till kvalitativa intervjuer. I vårt arbete har vi utifrån litteratur och teorier kommit fram till att det kan finnas en rädsla hos pedagoger i att arbeta på nya sätt som man inte behärskar eller är van vid.