Sök:

Sökresultat:

356 Uppsatser om Kollektiva varumärken - Sida 3 av 24

Tidens anda - och den kollektiva arbetsrÀtten

Denna uppsats behandlar tidens anda och dess pÄverkan pÄ den kollektiva arbetsrÀtten genom Ären. Syftet med arbetet Àr frÀmst att ge ett annorlunda perspektiv pÄ arbetsmarknadens historieutveckling genom att inte bara undersöka hÀndelsers sakliga bakgrund och utgÄng, utan Àven fokusera i högre grad pÄ de krafter som ligger bakom processen. Detta görs genom att till en början redogöra för de centrala hÀndelserna i den kollektiva arbetsrÀttens historieutveckling och sedan i följande kapitel faststÀlla vad tidens anda var under samma tidsperioder. Vidare görs en jÀmförelse mellan de bÄda historiegenomgÄngarna för att visa hur den senare pÄverkat, samt Äterspeglas i, den förstnÀmnda. Det framgÄr av denna jÀmförelse att det, under de perioder det skett omvÀlvningar pÄ den kollektiva arbetsrÀttens omrÄde, funnits en viss anda inom Sverige som antingen hjÀlpt till att initiera processen eller underlÀttat dess fortgÄng.

StjÀrnornas krig : kampen om it-kompetensen fortsÀtter

SammanfattningTitel: StjĂ€rnornas krig ? kampen om IT-kompetensen fortsĂ€tterFörfattare: Kristina Bergmark och Elias ÖmanHandledare: Agneta HugemarkLĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-06-04Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att ge en ökad insyn i vad som uppfattas som attraktivt hos en arbetsgivare av arbetskraft med IT-kompetens som arbetar inom organisationen 3. Uppsatsen Ă€mnar ocksĂ„ ge insyn i vilka krav och normer denna arbetskraft tvingas underkasta sig till följd av sitt medlemskap i denna organisation.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 6 anstĂ€llda pĂ„ företagets 3:s IT-avdelning och 2 HR-anstĂ€llda inom organisationen. Materialet analyserades och diskuterades utifrĂ„n de teoretiska begreppen kollektiva resurser och zone of indifference.

Grön förtÀtning - grönstrukturens roll i den tÀta staden

En tÀt och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses mÄnga gÄnger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtÀtning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt sÄ belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser Àr det offentliga grönomrÄdet och grönskan Àr viktig för mÀnniskan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstÄr nÀr staden blir tÀtare och grönomrÄdet riskerar att pÄverkas av den vÀxande staden. Studiens resultat bestÄr av tvÄ delar.

Kollektiva odlingar i en förÀnderlig vÀrld. Varför odlar vi tillsammans?- en studie av det kollektiva landsbygdsexemplet; Tillsammansodlingen i Bottna

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hĂ„llbara kollektiva odlingar pĂ„ landsbygd. Arbetet undersöker hĂ„llbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frĂ„gan om vad hĂ„llbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. FrĂ€mst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strĂ€var efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmĂ€rksammas dĂ„ det beskriver ett odlingsengagemang som gĂ„r bortom de enskilda kooperativen. CA innebĂ€r ett förhĂ„llningssĂ€tt och agerande som verkar för lokalt hĂ„llbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgĂ„r frĂ„n den lokala platsens behov och förutsĂ€ttningar med hĂ€nsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext dĂ€r den passiva konsumenten istĂ€llet blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att lĂ„ngsiktigt hĂ„llbarhetsarbete behöver fĂ„ utgĂ„ frĂ„n varje enskild mĂ€nniskas situation, och baseras pĂ„ lust.

Kollektiv kreativitet

En sökning efter framtida arbetsmetoder. En skogstomt i Åkersberga. Sju personligheter. Tre trĂ€ffar. Kreativa övningar.

MĂ€nskliga tigrar : En preferensutilitaristisk diskussion kring hantering av psykopater

Uppsatsen Àmnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt pÄ ett sÀtt som Àr etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mÀnskliga tigrar". Diskussionen fokuseras pÄ undergruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, dÀr psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrÄn Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nÄs att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, Àr etiskt riktig.

Individuella och kollektiva belöningssystem : En studie om hur de anstÀlldas motivationsprocess formas och byggs i respektive system

Det har blivit allt vanligare att företag inrÀttar belöningssystem. Anledningen till att företag vÀljer att anvÀnda sig av dessa system Àr pÄ grund av att konkurrensen blir allt hÄrdare. Det Àr det viktigt att försöka höja medarbetarnas motivation i arbetet, fÄ personalen att vara mer lojal och viktiga nyckelpersoner att stanna kvar. Motivationen kan ses som en process och behandlar tre begrepp. Genom att anvÀnda belöningssystem kan motivationen för att uppnÄ företagets mÄl öka.

En frivillig standards kvalitetsma?ssiga pa?verkan pa? redovisning av varuma?rken : ISO 10668

Title: Co-operative, prevent or complement? - An essay on the relationships between control systems. Authors: Kim Eriksson and Victoria KarlssonPurpose: The essay aims to describe the relations between control systems and how they related to each other, based on an operationalization of the control systems. Research question: What are the control systems relations to each other? With regards whether control systems co-operative, prevents and/or complement each other.Theoretical framework: The essays theoretical framework is based on Malmi and Browns (2008) description of five different control systems and control mechanisms associated with each control system.   Research methodology: The method was based on three different data collection methods. These methods were observations, documentation, and semi-structured interviews.Conclusions: It is concluded that the control systems has comprehensive relations. Control systems have more, than one, relation to each other..

TrÄdlöst bredband -bör trÄdlösa nÀtverk tillhandahÄllas kollektivt?

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Partipolitiskt deltagande : En kvalitativ studie om selektiva och kollektiva incitament för ett partipolitiskt deltagande

The purpose of this study is to analyze how university students, who are not members of a political party, experiencing existing selective and collective incentives for involvement in a political party. Furthermore, the study will highlight incentives which could help the political parties to increase their membership. The study is based on seven interviews and the respondents were selected after conducting a survey of students? political involvement. The interviews were analyzed through the theory of selective and collective incentives. The study shows that the incentives, both selective and collective, for involvement in a political party in general are weak and that the costs in terms of time, money and education are seen as too high.

Hur finansiella belöningar anvÀnds för att styra och motivera anstÀllda : En studie utförd pÄ mindre Sparbanker i Sverige

En viktig frÄga inom mÄnga organisationer Àr hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anstÀllda till att prestera. Ett sÀtt att försöka pÄverka sin personal Àr att anvÀnda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende pÄ hur företaget vÀljer att anvÀnda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan Àven baseras pÄ olika faktorer som till exempel försÀljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen pÄ mindre Sparbanker i Sverige anvÀnder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anstÀllda.

VÀgen tillbaka: En kvalitativ studie om kriminella missbrukares Äteranpassning till samhÀllet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i Äteranpassningen till samhÀllet efter frihetsberövande. Studien Àr en kvalitativ studie och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats Äteranpassa sig till samhÀllet. I enlighet med tidigare forskning sÄ kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons Äteranpassning till samhÀllet. Dessa Àr bostad, sysselsÀttning, umgÀnge samt motivation. Dock anser informanterna sjÀlva att det Àr den ekonomiska situationen som Àr det största hindret för och misslyckandet i, Äteranpassningen till samhÀllet.

Nolltariff i kollektivtrafiken ? rÀttvist och/eller effektivt?

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rÀttvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgÄngspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jÀmförs med marginalkostnadsprissÀttning och tvÄdelad tariff, som Àr tvÄ teorier om optimal prissÀttning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut vÀntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhÀllsoptimala mÀngden kollektivtrafik vara högre Àn summan av alla individers individuella efterfrÄga p.g.a.

Apple i vÀrlden : en analys och tvÀrkulturell jÀmförelse av Apples ?Get a Mac? kampanj i USA och UK

Syftet med denna studie har varit att underso?ka huruvida Apple, ett av va?rldens sto?rsta varuma?rken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. Fo?r att genomfo?ra den tva?rkulturella studien anva?ndes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Tva? niva?er anva?ndes fo?r att analysera materialet, fo?rst ett makroperspektiv o?ver samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv o?ver de a?tta filmer som hade en motsvarighet i respektive land.

KarriÀr som styrning : En studie om hur organisationer styr genom att erbjuda karriÀrmöjligheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur organisationer styr sina anstÀllda genom att erbjuda medarbetarna en möjlighet till karriÀr inom företaget. Jag har valt att fokusera pÄ anstÀllda frÄn frÀmst tvÄ företag och kan dÀrför inte generalisera mitt resultat.Datainsamlingen skedde via intervjuer, tvÄ stycken face-to-face, tvÄ stycken via telefon samt en intervju genom e-post. TvÄ av intervjupersonerna arbetade pÄ en bank, tvÄ inom en snabbmatskedja och en intervjuperson var egen företagare. Materialet frÄn intervjuerna analyserades utifrÄn Göran Ahrnes begrepp kollektiva resurser, makt och maktrelationen och tillhörighet.I resultatet fann jag ett flertal olika sÀtt som organisationers erbjudanden om karriÀr styr den anstÀllda. Att eventuellt behöva byta bostadsort för att fÄ arbeta pÄ den önskvÀrda positionen var ett krav frÄn organisationerna som framkom under intervjuerna.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->