Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gång har haft samt hur de motiverar sina anställda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebär att främja och motivera de anställda att arbeta mot gemensamma mål. Idag använder sig företaget av fast månadslön och tänker inte införa något bonussystem på väldigt länge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anställda. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nämns i förbifarten.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot..

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Arbetet berör konflikten mellan rättigheten att vidta kollektiva stridsåtgärder och EU-rättens regler om friheten att tillhandahålla tjänster. EU-domstolen har i Lavaldomen underkänt Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet, som innehåller bestämmelser om minimikrav som en medlemsstat måste garantera utstationerade arbetstagare. Domstolens tolkning av utstationeringsdirektivet har kritiserats och menats leda till social dumpning, då domstolen bestämmer att de garanterade villkoren inte bara utgör minimikrav utan även maximikrav. En stridsåtgärd får således inte vidtas i syfte att åstadkomma kollektivavtalsförhandlingar för villkor som är mer förmånliga än de som garanteras enligt direktivet.I analysen konstateras först att EU-domstolen har underordnat arbetsrätten utan något ordentligt lagstöd för detta och att avvägningen därför tycks vara motiverad av rättspolitiska skäl snarare än juridiska. Detta, enligt mig, olyckliga rättsläget kvarstår än idag trots Lissabonfördragets ikraftträdande.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus på den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat våld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka präglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremål för hedersrelaterat våld och således har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning används medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvåldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet på att de unga kvinnorna porträtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. Rädslan för att uppfattas som oppositionell delas av många i kollektivet, däribland de som utfärdat hedersvåldshandlingar mot respondenterna och således tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemärkelsen att de förtryckande och hedersvåldshandlande individerna även de är förtryckta.

Undersökningen anknyter till Skånes danska förflutna. Riksdagen år 1720 bildar en bas för undersökningen, där de skånska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrån en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, där jag är intresserad av att undersöka om det finns något i de skånska representanternas sätt att uttrycka sig som går att härleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Med den här studien har jag velat undersöka förutsättningar för att realisera gällande styrdokuments skrivningar om kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensätta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i år 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsättningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvårar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frågor, elevers förväntningar, bildämnets traditioner och en brist på en samsyn mellan pedagoger angående människo- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har också vidgats ut från den egna praktiken, till att omfatta hur några andra aktörer tolkar och realiserar våra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts på två friskolor; med en pedagogista på en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anställd bildlärare i en annan kommun. Där fann jag en stor samsyn beträffande hur man såg på förutsättningar för att främja kollektiva lärprocesser och elevers subjektskapande.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Åldrandet medför sociala förändringar för äldre människor. Förluster av roller och viktiga personer i den äldres liv samt fysiska förändringar inverkar på hur den äldre upplever sin sociala tillvaro. Samhället har en skyldighet att erbjuda den äldre de verktyg som behövs för att uppnå välbefinnande i åldrandet. För den äldre som bor kvar hemma erbjuder hemtjänsten kollektiva eller individuella möjligheter till ett aktivt socialt liv. Den socialgerontologiska forskningen visar att de faktorer som påverkar den äldres upplevelser kring det sociala åldrandet inte innefattar några kollektiva upplevelser.