För att kunna nå politiskt uppsatta nationella klimatmål för 2050 krävs en ökad användning av järnväg. Samtidigt belastas järnvägen mer och mer eftersom varor och människor reser mer och längre. Denna tendens och politikens ökade fokus på järnväg medför att järnvägen troligen kommer få en ökad betydelse inom stadsutveckling och eventuellt även ta mer mark i anspråk. Parallellt finns i Sverige en tendens till yteffektivisering där städer omvandlar ledig mark och övergivna tomter i en önskan att motverka urban sprawl. Problemet är att det kring järnväg skapas ytor som är svåra att använda.

Det här arbetet handlar om järnvägsnära gestaltning. I samhället harinställningen till järnvägen och dennas omgivningar växlat från attligga i fokus under slutet på 1800- och början på 1900-talet till atthamna i skymundan på 1960-talet på grund av bilens framgångar.Under denna tid sparades det in mycket på järnvägen vilket har sattsina spår ända fram tills idag. I planeringen för framtiden är järnvägenåterigen aktuell att diskutera, nu som en viktig del i uppfyllandet av Dettransportpolitiska målet .För att uppnå det nämnda målet måste tågtrafiken bli en naturligaredel av ett ökat kollektivt resande. Tågtrafiken är idag marknadsstyrdoch det är därför viktigt att sätta resenärens upplevelse i fokus, föratt kunna förbättra tågtrafiken och för att göra järnvägen till ett merattraktivt och användbart transportmedel.Målet med det här examensarbetet är att skapa ett gestaltningsförslagsom förbättrar upplevelsen av omgivningen längs med järnvägsspåreti Tyringe, beläget i norra Skåne, med fokus på ett mer detaljeratförslag till förändring av Tyringe stationsområde. Syftet är attmed hjälp av gestaltningsförslaget undersöka problematiken kringjärnvägsarkitektur, för att där kunna skapa en attraktivare upplevelseför tågresenärer, förbättra ortens kvalitéer och bidra till uppfyllandetav transportpolitiska mål.

Uppsatsens titel: Ledarskap – En studie om ledarskap inom hotellbranschen Universitet/institution: Lunds universitet, Campus Helsingborg, Institutionen för Service Management/Retail, Turism, Hälsa och Hotell & Restaurang Kurs: Kandidatuppsats, VT 2007, SMT 302, 10 poäng Författare: Malmqvist, Britta; Mujcin, Amela; Pedersén, Åsa Handledare: Heide, Mats; Kruzela, Pavla Nyckelbegrepp: Ledarskap, Roller, Ledarskapsstil, Kontext, Kommunikation Problem: Forskningen kring ledarskap är omfattande och många forskare har kommit med förslag på definitioner och teorier men ingen har lyckats fullt ut. De få som existerar är generella och tillämpas oavsett kontext. Detta sker även inom hotellbranschen vilket vi inte anser ger en rättvisande bild av ledarskapet då det är en bransch som till stor del bygger på relationer, är dynamisk samt består av komplexa system. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur ledarskap uppfattas och kommuniceras av ledare i en serviceverksamhet. Vi vill belysa ämnet för att öka intresset för fortsatt forskning inom området.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Franchising är en metod för att marknadsföra, tillverka och/eller sälja varor och tjänster när ett företag, franchisegivaren, har utvecklat ett framgångsrikt affärskoncept. Franchisegivaren erbjuder därefter en eller flera personer eller företag, franchisetagarna, att mot någon form av ersättning arbeta med konceptet på lokala marknader. Juridiskt är de båda parterna oberoende och samarbetet mellan parterna regleras i ett kontrakt, franchiseavtalet, där parternas rättigheter och skyldigheter stadgas. Franchiseföretagandet i Sverige ökar snabbt och idag finns cirka 350 franchisekedjor här. Varför allt fler företag väljer företagsformen förklaras bland annat av den lägre risk det innebär att vara nyföretagare som franchisetagare jämfört med som ?vanlig? nyföretagare.

Den här uppsatsen handlar om tjänstekoncessioner ur rättssäkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjänster, som måste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjänstekoncessioner. EU-rättens inslag på upphandlingsrättens område är också något som förklaras, vilket gör både EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det är rättssäkerheten som undersöks hos tjänstekoncessioner redogörs även vad som avses i allmänhet med rättssäkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rättsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvärdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjänstekoncessioner får inte innebära inskränkningar i etableringsfriheten FEUF art.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.

Hjuviksvägen är i dagsläget inte anpassad efter dagens trafiksituation, eftersom vägen går genom Hjuvik som är ett tättbebyggt villaområde. Detta genererar mycket och tung trafik då vägen är Öckerö kommuns och Hjuviks enda förbindelse med Göteborg. Kapacitetsbristen på Hjuviksvägen bottnar i en gammal bebyggelsestruktur i området tillsammans med en ökad bilanvändning och en expanderad befolkning. Vägens situation har en ojämn riktningsfördelning med långa köer under rusningstrafik, som på morgonen går in mot Göteborg och på eftermiddagen går åt motsatt håll ut mot färjan till Öckerö kommun. För att uppnå Västsvenska paketets mål om en långsiktig hållbar transportförsörjning på västra Hisingen krävs en ökning i kollektivtrafikens attraktivitet och en fri framkomlighet för bussarna som trafikerar Öckeröleden.Syftet med uppsatsen är att göra en holistisk belysning av förutsättningarna för att etablera ett busskörfält inom delprojektet på Hjuviksvägen.

Bakgrund: Lessebo kommun undertecknade år 2012 en avsiktsförklaring om att gå med i samordnad varudistribution tillsammans med kommunerna i Kronobergs län. År 2014 gjorde Camilla Thure, utvecklingsstrateg, Lessebo kommun, en utredning om kostnaderna för att gå med i samarbetet. Thures uträkningar baserades på uppskattade kostnader för samordnad varudistribution. År 2015 har avtalet för samordnad varudistribution tecknats mellan de kommuner i Kronobergs län som ingår och kostnaderna kan i nuläget mer exakt beräknas. Det är tre kommuner som i nuläget inte ingår och det är Lessebo, Uppvidinge och Markaryd (Thure 2015 s.4).

Livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i Sverige och konsumtionen av livsmedel har under en längre tid kontinuerligt ökat. Under en tioårsperiod från 2002- 2012 har konsumtionsvolymen av varor och tjänster ökat med 25 % där livsmedel utgör den tredje största konsumtionsutgiften inom hushållen. Konkurrensen mellan butiker är således hög och enbart i Umeå finns det arton butiker som slåss om de tillgängliga konsumenterna.På Ålidhem Centrum som har en relativt liten yta finns det idag tre livsmedelsbutiker; ICA- supermarket, Coop Konsum och Lidl. På grund av denna konkurrens var det intressant att undersöka vad som avgör när en person väljer att handla på en av dessa butiker. Vi bestämde oss för att vi ville undersöka faktorer som påverkar konsumenter vid val av livsmedelsbutik och efter att ha sökt efter tidigare forskning inom området kunde vi inte finna några studier som var inriktade på hur studenter gör detta val.

Som väl det flesta känner till är datoranvändningen i Sverige och i övriga världen ett ständigt växande fenomen. Många ting som förut varit manuella ersätts av elektronsik data och kan nu användas och appliceras på ett väldigt effektivt vis. Elektronisk handel även kallat e-handel brukar beskrivas som skedet där man som konsument eller företag köper eller säljer varor via en internetbaseradbutik vilken är en utav otaliga grenar inom denna genre som haft stor genomslagskraft på nätet och är för det flesta ett väldigt smart, bekvämt och tidsbesparande köpalternativ. Denna rapport behandlar just e-handel och vad man som e-handlare bör tänka på vid design utav e-shopar. Eftersom man inte kan ge sina kunder samma support som i en traditionell markbutik finns det vissa aspekter att ta hänsyn till för att fånga sina kunders förtroende och intresse.

Internet har gett konsumenten en ökad marknadsöverblick, detta har gjort det möjligt för konsumenten att tidseffektivt jämföra varor och priser. Detta innebär att dagens konsument är betydligt mer välinformerad. Medvetenheten om en stor och komplex marknad innebär ett högt engagemang och upplevda risker med köpet som följd. Det höga engagemanget innebär att man som konsument bland annat söker information för att reducera sina upplevda risker.Syftet med denna uppsats är att minska luckan i teorin om konsumenters riskreducerande informationsbeteende då de genomgår köpprocessen i ett högengagemangsköp. Ett annat syfte blir att se vilka faktorer kring informationssökning som är viktiga i ett högengagemangsköp på en högteknologisk marknad 2006.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare, franchisegivaren och franchisetagaren, där franchisegivaren upplåter åt en eller flera franchisetagare rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under ett visst namn eller ett visst kännetecken som tillhandahålls av franchisegivaren. Det har förekommit (främst i USA) flera fall där människor (franchisetagare) har förts bakom ljuset och förlorat hela sina besparingar i satsningar på egna franchiseföretag. Detta har uppmärksammats av myndigheterna i USA och det infördes då en speciell lagstiftning för att stärka franchisetagarens ställning. I Sverige finns i dagsläget ingen lagstiftning som behandlar franchising i sin helhet, utan endast en lag som behandlar franchisegivarens informationsskyldighet innan avtal ingås med en potentiell franchisetagare. Denna lag trädde i kraft 2006 och bygger på en av UNIDROIT upprättad modellag från 2002.

Syfte: Beskriva och analysera vilka belöningar som har betydelse vid rekrytering och fortsatt anställning för ekonomistudenter, samt analysera om dessa belöningar stödjer företagets strategiska mål. Metod: Vi valde att använda oss av dels sekundärdata och dels av att inhämta egen primärinformation genom en enkät. För att teoretiskt fördjupa oss i ämnet belöningssystem genomförde vi litteratursökning, delvis på Lunds universitetsbibliotek och delvis på stadsbiblioteken i Helsingborg och Malmö. Vi studerade också tidigare skrivna avhandlingar och uppsatser samt artiklar för att få tips på litteratur som skulle vara relevant för vår undersökning. Urvalet för enkäten har bestått av en population på 100 studenter vid Ekonomihögskolan i Lund.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.