I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas. Vi fann flera olika utvärderingsmodeller i användning, och byggde ett system där förfrågningsunderlag kan byggas upp med ett flertal olika modeller. Leverantörer kan ge sina svar i ett webbgränssnitt, och beroende på hur väl man utformat förfrågningsunderlaget kan svaren utvärderas automatiskt. Systemet testades sedan genom att återskapa en riktigt upphandling, och lämna svar med fiktiva leverantörer. Vi diskuterar hur väl det fungerade..

Uppsatsen tar upp frågan huruvida upphandlande enheter kan ställa krav på svenska kollektivavtal vid offentliga upphandlingar utifrån både nationella och gemenskapsrättsliga regler. Ämnet är aktuellt och har genom blockaden i Vaxholms kommun väckt stor diskussion i media då ärendet i nuläget ligger hos EG-domstolen.De juridiska områden som berörs är europeisk integrationsrätt, arbetsrätt och upphandlingsjuridik. För att besvara frågan har vi utrett vad är gällande rätt på området genom att undersöka relevanta rättsfall samt tagit upp hur frågan diskuteras i den svenska samhällsdebatten. Utifrån detta har vi svarat på frågeställningen och diskuterat kring en framtida lösning på problemet. I nuläget kan den upphandlande enheten inte ställa dessa krav men vi ser en eventuell förändring i framtiden..

In Europe, the central governments are the ones to coordinate the international standards and strategies regarding GPP; Green Public Procurement. However in Spain a GPP program was introduced late and only applied to the Central Government Institutions, (AGEA) (BOE nr. 027, 2008). These means that smaller administrations, such as, Autonomous Regions, Municipalities and Town Councils were not included in the program. The absence of a national program which excludes those governments made them introduce their own criteria for GPP, and the difference in criteria varies from one government to the other.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

Byggnadsbranschen både i Sverige och internationellt sett har under en längre tid tampats med problem gällande bristande kvalitet avseende produkter och sviktande förtroende mellan branschens olika parter. För att råda bot på dessa problem har ett nytt sätt för att genomföra byggentreprenader tagits fram: partnering. Medans de privata byggherrarna är fria att upphandla byggentreprenader efter eget skön styrs de offentliga byggherrarna av Lag (2007:1091) om offentlig upphandlings(LOU) regler och principer. Uppsatsen utreder huruvida det är förenligt med LOU att genomföra byggentreprenader med hjälp av partnering. Som ett led i detta utreder uppsatsen även vad partnering innebär samt utreder vilka regler och principer som en offentlig byggherre har att följa enligt LOU då den upphandlar byggentreprenader över gällande tröskelvärde..

Denna uppsats behandlar ämnet OPS och de kringliggande områden som har varit av intresse för att studera valda delar, av upphandlingen och konstruktionen av samarbetet mellan kommunen och privata aktörer, kring Uppsala Arena. De ämnesområden som aktualiseras i huvudsak är; den kommunala kompetensen, statstöd och formerna för olika typer av upphandling inom EU. Resultatet visar att Arenaprojektet i Uppsala är att betrakta som en byggkoncession. Dessutom har konstaterats att kommunen kan ha agerat utanför den kommunala kompetensen och att stödet mycket väl kan utgöra ett otillbörligt statstöd. Faktumet att Uppsala kommun inte ansökte om godkännande från EU kommissionen för sitt stöd till Arenaprojektet kan ses som en lärdom för andra kommuner som planerar att genomföra liknande projekt, då detta agerande med största sannolikhet avskräcker privata aktörer, med den ökade risk det medför..

I och med den ökade globaliseringen och att företag blir allt större har de fått ett ökat ansvar för hela sin försörjningskedja och en större fokus på hållbar utveckling. Uppstår det någon typ av skandal i kedjan är det oftast huvudföretaget som får stå för skulden, därmed har företag börjat införa så kallade uppförandekoder. Koderna är dokument med riktlinjer och krav inom hållbar utveckling som företagen vill att deras leverantörer ska följa. De införs vid upphandlingen med leverantörerna och kan antingen vara ett muntligt eller skriftligt avtal som medföljs i kontraktet. Många företag har arbetat med hållbar utveckling länge men uppförandekoder är något de har börjat införa då det är något som har blivit allt mer populärt under den senaste tiden.

Syftet var att undersöka handbollsspelares generella efficacy, individuella - och kollektiva efficacy inom handbollssituationer samt nivån av utövandet. Studien bestod av två delar. Den första var kvantitativ med två frågeformulär; Schwarzers och Jerusalems Generell Self-Efficacy Scale samt Chase, Feltz och Lirggs Team Efficacy Questionnaire. Två lag från elitnivå (n=36) och två från lägre nivå (n=37) representerades. Resultatet visade att handbollsspelare på högre nivå har en högre grad av self-efficacy och kollektivt efficacy än de på lägre nivån.

Abstract The objective of our study was to get knowledge about how teachers think when they make purchases to preschool. Do they consider making environmentally conscious purchases? Do they work actively to transfer environmental consciousness to the children?We chose to interview nine preschool teachers and one cook in two different local municipalities. Our investigation showed that there was a very low engagement in these issues. The teachers said that they were very strictly bound to already existing public contracts and did not see any possibilities to influence the preschools consumption.The teachers hade no idea that not only their work could result in environmental savings in the school, but also result in attitudes changes among the children, their parents and, in the long term, society in general.

Hypotes:Ett kollektivbaserat belöningssystem fungerar ej som motivationsfaktor på ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. Syfte: Med detta kandidatarbete vill vi bidra till ökad förståelse och kunskap om den inverkan ett kollektivbaserat belöningssystem kan ha på de anställdas motivation. Metod: I studien har den kvalitativa metoden använts och problemet har studerats utifrån de anställdas perspektiv. Vi har genomfört en fallstudie och vårt fallföretag är ett stort tillverkande företag inom verkstadsindustrin. För att samla in vår empiri har vi valt att använda semistandardiserade djupintervjuer. Slutsats:Vår studie bekräftar hypotesen. Denna studie, anser vi, har medfört en ökad förståelse för de svårigheter som finns att med ett kollektivt belöningssystem motivera samtliga anställda. Följaktligen anser vi också att det ökar kunskapen om de svårigheter som finns att utforma ett belöningssystem som ger önskvärd effekt.

På grund av bristen på specialistutbildade sjuksköterskor i Norrbotten tvingas sjukhusen vända sig till bemanningsföretag runt om i landet för att klara av vårdtrycket och även i fortsättningen kunna erbjuda den vård patienter kräver och har rätt till. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisatoriskt inköpsbeteende ser ut vid inköp av tjänsten tillfällig sjukvårdspersonal. Författarna valde att studera Sunderby sjukhus och genomförde tre intervjuer. Vid dessa intervjuer framkom att lagen om offentlig upphandling innebär att köpet indelas i två delprocesser, en för avtal och den andra för beställning. Det är dock viktigt att dessa ses som delar av en helhet eftersom de bygger på varandra.

Belöningssystem kan ses som ett sätt att tillgodose de anställdas behov och är idag vanligt förekommande i alla typer av företag. Belöningens effekt på motivation och prestationer har länge varit ett omdebatterat ämne. Ett kollektivt belöningssystem införs ofta med avsikt att öka samarbete mellan anställda och få dem att gemensamt sträva efter företagets uppsatta mål.Medarbetarna på Westander Publicitet & Påverkan AB uppvisar en hög grad av motivation för sitt arbete. En viss del av den höga motivationen kan härledas till det vinstdelningssystem som de använder. Samarbete har i vår undersökning visat sig vara en faktor som leder till ökad individuell motivation.

Enligt information från Vägverket har upphandlingar av anläggningsentreprenader ofta få anbudsgivare, samtidigt som det ofta förekommer stora spridningar i anbudspriser. Vägverket ser även en ökad koncentration till de stora bygg- och anläggningsföretagen. För Vägverket som är en stor beställare inom anläggningsbranschen är det önskvärt att konkurrensen stimuleras, och att ett omvandlingstryck främjas på marknaden där mindre företag har möjligheten att växa, och där nya företag har möjligheten att etablera sig och konkurrera med de befintliga företagen inom branschen. Det finns därmed ett behov av en ökad förståelse för vilka faktorer som driver på den grundläggande strukturen inom anläggningsbranschen, och vilka faktorer som eventuellt påverkar anbudskonkurrensen i Vägverkets upphandlingar av entreprenader. Syftet med denna studie är därför att med en lämplig metod utföra en konkurrensanalys inom anläggningsbranschen.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syftet med vår undersökning har varit att se vilken bild TT förmedlar av flyktingar och vem som får komma till tals. Vi vill undersöka hur nyhetsbyrån TT:s opartiskhet ser ut. Som fallstudie har vi valt att analysera hur TT skriver om flyktingar och asylsökande. I en kvantitativ undersökning har vi undersökt 159 artiklar. Vi har kompletterat med en kvalitativ textanalys där vi har analyserat tre nyhetsartiklar och en notis.