Uppsatsen handlar om att det går att urskilja en lokal identitet på fyra skånska museer ochäven se om det finns någon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pårespektive museum och sedan en beskrivning av utställningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utställningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen är att jag enkelt kunnat se en lokal identitet på varje museums utställning men jaghar inte lyckats hitta en skånsk regional identitet..

Multietniska individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.

This bachelor thesis aim to explore in what way the Euro crisis have affected the reciprocal relationship between European identity and the attitudes towards the euro, and how it differs between the members in the Eurozone and members that have not yet introduced the euro. This thesis is grounded in a theoretical view that the euro is a symbol through which European identity is created, but also that European identity is a factor for the attitudes towards the euro as a single currency. By statistical analysis of empirical data collected through the Eurobarometer, I discover that there is a difference between how the relationship between the European identity and the attitudes towards the euro changes during the Euro crisis. Members without the euro seems to be more affected than members with the euro, as the correlation between European identity and attitudes towards the euro weakens for members without the euro, which do not seem to be the case in member countries within the Eurozone..

Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

AbstractUppsatsen syftar till att belysa korrelationen mellan åtnjutandet av mänskliga rättigheter, individens identitetsformande och grundläggande mänskliga behov utifrån ett beteendevetenskapligt perspektiv.Min forskningsstrategi utgörs av en kvalitativ bibliografisk litteraturanalys som vilar på sociologiska och psykologiska teorier. Detta vävs sedan samman med mänskliga rättigheters paradigm och en diskussion kring dess universalism och allmängiltighet.Det individuella identitetsskapandet får mindre utrymme i ett samhälle vars medborgares rättigheter är begränsade. Vidare präglas de mänskliga rättigheterna av västerländska och individualistiska ideal som framhäver individens autonomi. Detta sätts i motsats till de kollektivistiska värderingar som ofta präglar traditionella samhällen vilket i sin tur ofta leder till en identitetskris på både individuell och samhällelig nivå. Vidare förs en diskussion kring identitet som ett grundläggande mänskligt behov och därmed mänsklig rättighet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder före detta kriminella missbrukare upplevt i återanpassningen till samhället efter frihetsberövande. Studien är en kvalitativ studie och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med före detta kriminella missbrukare som har lyckats återanpassa sig till samhället. I enlighet med tidigare forskning så kan fyra hörnstenar identifieras som har en central betydelse i en persons återanpassning till samhället. Dessa är bostad, sysselsättning, umgänge samt motivation. Dock anser informanterna själva att det är den ekonomiska situationen som är det största hindret för och misslyckandet i, återanpassningen till samhället.

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den växande identitetsrörelsens mål och diskursiva tillvägagångssätt. Resultatet som presenteras bygger i första hand på en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand på två kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat på det empirirska materialet görs en analys av skapandet av två parallella identiteter och med dem två egentligt olika platser, en vardagligt självupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgångspunkt i begreppen traditionellt i förhållande till modernt, ruralt i förhållande till urbant och kvinnligt i förhållande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Syftet med arbetet är att ta reda på om det går att bygga fram identitet. Även att ta fram ett förslag som uttrycker identitet.Två aspekter som är viktiga för att skapa ett välmående bostadsområde är identitet och karaktär. Områdens identitet handlar om struktur och strukturen behöver vara unik och igenkännbar. Identitet ska spegla något som är minnesvärt för platsen. De faktorer som påverkar skapelsen av positiv identitet tas upp i teorikapitlet.

Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är.

Dumpstring är en handling som innebär att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa.Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse.

Sverige har senaste året drabbats av två händelser som delvis omformat den politiska diskursen kring politiskt motiverat våld. Olika aktörer har använt sig av olika metoder för att ta kontroll över meningstillskrivningen kopplad till dessa händelser. Det som är intressant och som går igenom alla dessa metoder är språkets roll och funktion att göra sådana fält meningsfulla, det vill säga representera det sociala, politiska, kulturella och ekonomiska. Genom en diskursteoretisk metod har den nuvarande studien försökt besvara frågor om hur social och politisk identitet formuleras i en diskursiv ram i det virtuella rummet. Viktiga analytiska frågor har bland annat varit hur det virtuella rummet konstitueras genom diskursiva praktiker och vilka diskursiva strategier som används för att producera Kollektiv identitet.

Studien syftar till att undersöka sambandet mellan tonårsflickans identitet och kroppsuppfattningen. Även roller i kompisgruppen kommer att tas upp och då framförallt rollen som den tyste i gruppen. Genom en enkätstudie undersöktes 37 elever från högstadiet och 68 elever från gymnasiet. Sambandet mellan positiv personlig identitet och en normal kroppsuppfattning undersöktes. Resultatet visade att personer med positiv (M=1,20, SD=0,41) eller neutral (M=1,15,SD=0,36) personlig identitet hade en bra kroppsuppfattning medanpersoner med negativ (M=1,55, SD=0,51) personlig identitet hade en mindre bra kroppsuppfattning.

Resande, globalt engagemang och arbete utomlands av olika former är företeelser som förändrar människors syn på världen. Dessa tillhör samtiden och de blir därmed aktuella och relevanta att diskutera. Att vi lever i en global värld påverkar våra livsvillkor och innebär i sin tur nya möjligheter och förutsättningar för individen. Begrepp som är centrala att diskutera blir därmed livsstil, engagemang, svenskhet och världsmedborgarskap..