Syftet med den hÀr studien Àr att förbÀttra informationsflödet frÄn projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att vÀcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen frÄn projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom omrÄdet BIM visar att stor fokus lÀggs pÄ projektering och produktion men det Àr ett vÀldigt litet fokus pÄ förvaltningen nÀr man talar om BIM.MÄlet Àr att konkret kunna visa vad informationen Àr vÀrd och att visa vilken information förvaltare anvÀnder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger pÄ en litteraturstudie, intervjuer och berÀkningar. Förvaltare har blivit tillfrÄgade vilken information de anvÀnder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrÄgad ifall denna information finns att tillgÄ i projekteringen och produktionen. VÀrderingen av informationen har sedan gÄtt till pÄ tvÄ sÀtt. Det ena sÀttet Àr att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information pÄ nytt.

Abstract One of the essential conditions of the co-operating within the EU is that homogeneous conditions of competition prevail within the entire common market. The competition policy in the EU should guarantee that the competition is not distorted in a way that would prevent or create difficulties for the free mobility of goods and services between the member countries. The policy of competition should also guarantee that no new protectionistic obstacles will be formed, regardless of if it is being done by actions taken by member countries or as a result of actions taken by companies in order to set limits to the competition. Companies putting to an abuse their dominant position on the common market, or on a substantial part of it, is irreconcilable with the idea of the common market in case it could interfere with the trading between member countries, and is thus prohibited. The purpose of this dissertation is to describe the collective dominance from the view of the commission's interpretation of the practice of article 82 in the EG - treaty.

This essay seeks to analyze the consequences of modern information and communication technology for collective action within the framework of social movements. With references to the protests in Seattle 1999, the essay argues that the emergence of distributed collective action is closely related to the use of technology, for example cell phones and Internet. This distributed collective action can be characterized by its decentralized and self-organizing features, forming a global pattern emerging from local interactions. Whereas contemporary theories of collective action can be ÂŽstretchedÂŽ to fit these aspects, they lack analytical tools to describe and analyze such systems. Further, their rejection of classical crowd theory is problematic, since it contains valuable insights.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Fo?reningen Sportfiskarna samlar in statistik o?ver fisket i Sverige fo?r anva?ndning inom forskning och fo?rvaltning. I och med lanseringen av applikationer fo?r smarta telefoner har antalet inrapporterade fa?ngster o?kat och ett behov av att hantera data ba?de till och fra?n dessa applikationer har uppsta?tt. Denna uppsats beskriver skapandet av Sportfiskarnas webbplats Fa?ngstDataBanken.

Uppsatsen Àmnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt pÄ ett sÀtt som Àr etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mÀnskliga tigrar". Diskussionen fokuseras pÄ undergruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, dÀr psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrÄn Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nÄs att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mÀnskliga tigrar, Àr etiskt riktig.

Den hÀr kvalitativa textanalysstudien syftar till att undersöka vad det finns för ideal i samhÀllet och vilka normer som motiverar dessa. Ur debatter pÄ internet blottlÀgger jag samhÀllsideal om makt och politik och de normativa grÀnser som finns mellan privatliv, arbetsliv och svensk partipolitik. PÄ sÄ vis lyfter jag upp vad det Àr som upprör mÀnniskor i Maxgate. Genom att visa vad som skapar den kollektiva upprördheten kommer det som tidigare var osynliga samhÀllsideal och normer i öppen dager. Studien syftar ocksÄ till att visa pÄ spÀnningar inom samhÀllsidealen och hur normer tolkas olika, men Àndock beskrivs pÄ samma sÀtt.

Denna uppsats utgÄr frÄn tre texter av Torbjörn TÀnnsjö och tittar pÄ huruvida kollektiv kan sÀgas vara ansvariga för handlingar som de utför, samt om det ens finns nÄgot sÄdant som kollektiva handlingar..

ABSTRACT  I den hÀr uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjÀlp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?FÀrjans? sista sÀsong. Syftet var att visa hur det finns andra sÀtt att analysera serien pÄ Àn enbart med hjÀlp av medieteoretiker som Àr kritiska till genre reality-tv som sÄdan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord pÄ bÄten kan ses som karnevaleska. Jag utgick frÄn antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjÀlp av frÀmst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur webbplatsen Newsmill pÄverkat det svenska debattklimatet pÄ internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera Àr det i debattforum pÄ nÀtet de offentliga samtalen Àger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nÀra anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill.

Author: Jonathan Wanér HedbergTitle: AngÄende Individualismen ? Facebook: Individualistens KollektivYear: 2014/2015Abstract: This essay seeks to understand how the expression of individualism can be seen in different ways in people?s use of the social network Facebook. Ten interviews with Facebook users have been performed. The analysis of these has been able to illustrate how Facebook users through Erving GoffmanŽs impression management prepares and presents their individualism to a collective, i. e.

SÀttet pÄ vilket vi tar oss frÄn en plats till en annan i staden har effekter pÄ den lokala miljön samt i förlÀngningen Àven pÄ det globala klimatet. För att vÄra system för persontransport ska gynna en hÄllbar samhÀllsutveckling stÄr vardagliga resemönster, sÄsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende pÄ var i staden en individ Àr bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgÀnglighet till kollektiva infrastrukturnÀtverk sÄsom strÀckan till nÀrmaste hÄllplats för tunnelbana. Möjligheterna att anvÀnda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig dÀrmed Ät bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpÄverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpÄverkan i vardagsresor i förhÄllande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta anvÀnds ett redan befintligt intervjumaterial frÄn studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet HushÄll och Urbana Strukturer i UthÄlliga StÀder.

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.