Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av den kvalitativa jÀmstÀlldheten pÄ en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgÄngspunkt för utvÀrderingen har vi anvÀnt oss av olika dokument som innehÄller riktlinjer gÀllande jÀmstÀlldhet. Den jÀmstÀlldhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag Àr en kvantitativ jÀmstÀlldhet med betoning pÄ antal kvinnor och mÀn. Vi vill dÀrför lyfta fram den kvalitativa jÀmstÀlldheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.

Inom omrÄdet för medie- och kommunikationsvetenskap studeras Stockholms technoscen utifrÄn ett medieetnografiskt perspektiv. I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer dÄ mÄlet Àr att fÄ en förstÄelse för hur identitetsprocesser skapas hos sex enskilda technoutövare. Personliga erfarenheter ligger till grund för val av Àmne dÄ jag sjÀlv Àr en del av technoscenen.          De frÄgestÀllningar som besvaras Àr:Hur formas kollektiv identitet genom stilelement och stilmarkörer inom Stockholms technoscen?Hur kan identitetsprocesserna förstÄs i relation till den enskilda utövaren?Vilka kommunikativa praktiker existerar inom technoscenen?Sammanfattningsvis har studien lett fram till ett resultat som tyder pÄ att identitet skapas pÄ skilda sÀtt och framtrÀder olika starkt beroende pÄ den enskilda utövaren inom technoscenen. Studien har ocksÄ visat varför en individ vÀljer att bli en del av technoscenen och hur den kan urskiljas frÄn andra subkulturella företeelser.

2011 fick det svenska utbildningsvÀsendet en ny skollag, i vilken det stÄr att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har pÄvisat att förskollÀrare kÀnner en osÀkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebÀr. Den hÀr studien syftar till att undersöka förskollÀrares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar pÄ vetenskaplig grund. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv vilket innebÀr en syn pÄ mÀnniskor som deltagare i en social interaktion dÀr handlingar och tÀnkande Àr situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data hÀrrör frÄn fokusgrupper med förskollÀrare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Dumpstring Àr en handling som innebÀr att man ?dyker? i soptunnor och containrar efter slÀngda saker, sÄsom mat eller möbler.Uppsatsens syfte Àr att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstÄnd och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt samt undersöka vilka förutsÀttningar det finns för dumpstringen att vÀxa och mobilisera sig som en motstÄndsrörelse. För att besvara dessa frÄgor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har dÀrefter analyserats utifrÄn teorier kring motstÄnd och makt.Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstÄnd mot den rÄdande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhÀllet. Dumpstrarna utmanar grundlÀggande normer i samhÀllet genom att tydligt avvika frÄn dessa.Undersökningens resultatet visar Àven att dumpstrarna gÄr att finna i skÀrningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstÄnd och ett organiserat, kollektiv motstÄnd - en sÄ kallad social rörelse.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthÄlla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrÄn antagandet att en sÄdan EU-identitet Àr en form av kollektiv identitet och formas i ett förÀnderligt samhÀlle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett förÀnderligt samhÀlle, dÀr kollektiv identitet ses som en förutsÀttning för gruppers och samhÀllens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s ÄtgÀrder för att skapa eller vidmakthÄlla EU-identiteten samt de ÄtgÀrder som traditionellt anvÀnds pÄ nationell- respektive organisationsnivÄ. Nationella identiteter skapas via uppifrÄn styrda projekt med statsmakten som initiativtagare.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nÀtverk mellan mÀnniskor och fÄ dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nÀtverk och sociala kopplingar mellan mÀnniskor, och överbryggande socialt kapital Àr dÄ sÄdana nÀtverk mellan mÀnniskor frÄn olika grupper i samhÀllet. En historisk Äterblick ges kring hur socialt kapital, med fokus pÄ överbryggande socialt kapital, har skapats bÄde i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag. DÀrefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nÀtverk och möten, utan att anvÀnda begreppet socialt kapital.

Denna uppsats syftar till att utreda de förutsÀttningar under vilka upphovsrÀttsorganisationers aktiviteter utgör missbruk av dominerande stÀllning. Uppsatsen bygger pÄ en analys av samtliga rÀttsfall frÄn högsta instansen pÄ bÄde nationell och EU nivÄ. Kommentarer till dessa rÀttsfall frÄn bÄde svenska och utlÀndska rÀttsvetenskapsmÀn utgör ett annat viktigt material. Vad gÀller lag och förarbeten, stÄr Konkurrenslagen, EG-fördraget och UpphovsrÀttslagen med tillkommande förarbeten i centrum. Det finns ingen gemenskam EU-upphovsrÀtt.

Uppsatsen syftar till att ge en överskÄdlig bild av hur debatten kring eventuell kompensation för slaveriet och Jim Crow-segregationen i USA har vuxit fram, hur den ter sig vad gÀller argument och retorik, vilka som för debatten samt en kort analys av ovannÀmnda företeelser. Uppsatsen Àr frÀmst deskriptiv..

Hemma i staden - bostad för Àldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgÄngspunkt frÄn trygghetsbosteden. De Àldre har en egen lÀgenhet med tillgÄng till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman..

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Den hÀr studien bygger pÄ analys av fyra litterÀra verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sÀtts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrÄgasÀtta dels förestÀllningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhÀllet och dels den variation och mÄngfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berÀttelserna. UtifrÄn litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhÄllande huvudpersonerna stÄr gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berÀttelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger pÄ motsÀttningen mellan arbete och kapital. MotstÄndet formuleras i bÄda romanerna i form av det egna sprÄket och den egna berÀttelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag Àr Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en förestÀlld svensk norm och hur ett förestÀllt vi pÄ sÄ vis skapas gentemot ett förestÀllt dem.

Syftet med mitt projekt Àr att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhÀllsproblem. Genom att föreslÄ en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer sÄ visar jag att problemet finns samtidigt som jag ocksÄ meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sÄdan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo sÀkert inne i staden..

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.

Under de senaste decennierna har idrottens vÀrld genomgÄtt stora förÀndringar. Den"ekonomiska boomen"har inneburit en inflationsartad höjning av biljettpriser, spelarlöner och priser för TV-rÀttigheter. PÄ den hÄrt konkurrensutsatta TV-marknaden Àr idrottsevenemang det sÀrklassigt mest effektiva vapnet i kampen om tittarna. Med den ökade efterfrÄgan pÄ TV- rÀttigheter till idrottsevenemang har priserna skjutit i höjden. Denna utveckling har aktualiserat frÄgor om vissa försÀljningsförfarandens förenlighet med EG-rÀttens konkurrensregler.

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation ochkön. Äldreomsorgen blev ett sjĂ€lvklart val av arena för utförande av undersökning dĂ„ det Ă€r enverksamhet med stor könsobalans. I takt med samhĂ€llets utveckling vad gĂ€llerjĂ€mstĂ€lldhetstĂ€nkande, Ă€r det befogat anser jag att stĂ€lla sig frĂ„gan hur det kommer sig attĂ€ldreomsorgen utvecklas sĂ„ lĂ„ngsamt pĂ„ detta omrĂ„de. DĂ€rför Ă€r min frĂ„ga ?Hur skapas ochĂ„terskapas könsobalansen pĂ„ Ă€ldreboendet?? Syftet med arbetet Ă€r att ge en bild av hurkvinnor och Ă€ldreomsorgen tillsammans skapar och Ă„terskapar könsobalansen.