Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Syftet med detta examensarbete har varit att synliggöra betydelsen av material, miljö, samt pedagogers förhållningssätt har för de små barnens samspel.Vi belyser detta genom aktuell litteratur och kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger. De intervjuade valde att svara skriftligt, vilket de upplevde positivt, eftersom de då kunde tänka efter i lugn och ro, samt konsultera med Kollegor.Analysen har skett genom att jämföra de utskrivna svaren med utvald litteratur inom området.I svaren från respondenterna har vi fått exempel på hur viktigt det är att uppmärksamma barnens samspel och framförallt hur viktig del pedagogen har, inte minst genom att avläsa barnens olika behov. Oavsett om det handlar om att utforma gynnsamma miljöer, göra observationer för att hitta fungerande rutiner, vara deltagande i samtal och diskussioner eller ta ett steg tillbaka för att endast observera när barnen löser olika situationer, så handlar det alltid om att pedagogerna måste vara vakna, närvarande och medvetna om att de är viktiga för skapandet av barns samspel. Vi har även fått exempel på vad pedagoger kan göra, säga och tänka på för att barnens samspel skall öka. Att dela in barnen i små grupper, samt att sporra barnen att ta hjälp av varandra, var svar som återkom..

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan Kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. När en konflikt uppstår mellan barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Nästan en femtedel av den svenska befolkningen är 65 år eller äldre. Debatter kring privatisering av offentlig vård har aktualiserat frågan om likheter och skillnader mellan offentlig och privat verksamhet. Få undersökningar har gjorts av arbetsledarnas situation, trots att det är de som har verksamhetsansvaret. Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns några skillnader i befogenheter mellan arbetsledare på servicehus i offentlig och privat sektor, med fokus på de formella befogenheterna. Vi har gjort fallstudier av fyra servicehus i Stockholm.

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland Kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

Modedieter är någonting som kommer och går i Sverige och den senaste populärdieten är 5:2-dieten. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign och som metod har en enkätundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkäten är 150 personer varav 121 är kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika länge, alltifrån 3 veckor upp till mer än 6 månader.

Att arbeta som kriminalvårdare kan verka både spännande och farligt. Många människor är nog av uppfattningen att det endast är stora starka män som är mest lämpade för den typen av arbete. Hur är det egentligen då att vara kvinna och arbeta inom Kriminalvården? Tidigare forskning om kvinnliga kriminalvårdare visar att säkerhetsupplevelsen i många fall är relaterad till utrustning och att bemötandet kvinnorna får uppleva är kopplat till nedvärdering, både från intagna och Kollegor. Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra hur kvinnliga kriminalvårdare upplever sin säkerhet i sin yrkesutövning.

Antalet visstidsanställningar har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Vidare är det allmänt känt att läraruppdraget är förknippat med höga arbetskrav. Lärare idag förväntas knyta goda relationer till såväl elever som Kollegor för att nå upp till yrkeskraven. Syftet med denna studie var att undersöka hur visstidsanställda upplever anställningsformen, hur den påverkar yrkesutövandet samt relationerna till eleverna. Deltagarantalet uppgick till sex gymnasielärare vilka valdes strategiskt efter undersökningens syfte.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Uppsatsen är en kvalitativ utvärdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen är en samarbetsmodell som används av kommunala och regionala aktörer som behöver samverka kring barn och unga med psykisk ohälsa. Utvärderingen syftar till att beskriva och analysera Lotsmodellen utifrån både dess förtjänster och problem. Särskild stark tonvikt läggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens tillämpning. Undersökningen har genomförts utifrån frågeställningarna ?Hur kan samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svårigheter och förtjänster innebär tillämpningen av Lotsmodellen??.

Den viktigaste delen i en handlednings situation är det pedagogiska samtalet och att kontrollera kunskaperna kring en omvårdnadshandling. Frågan är hur handledarna upplever sin situation och vilka möjligheter som finns för att kunna uppfylla kraven på optimalt handledarskap. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskan som handledare. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med analys av 10 speciellt utvalda artiklar.I resultatet framkom tre olika problemkategorier. Kategori 1 är hinder på vårdenheten som kan innebära brist på tid till handledning.

Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att stärka barns självkänsla. För att få en inblick i förskollärarnas arbete kring självkänslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare fördelade på två förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur dessa förskollärare definierar begreppet självkänsla, hur de beskriver att arbetar för att stärka självkänslan hos barnen samt hur de värderar detta arbete. En analys har gjorts utifrån informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring självkänsla. Med hjälp av Daniel Sterns teori om självets utveckling ges en bild av hur självkänsla uppkommer hos en människa samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarnamåste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för detdrabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka bådebarnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrarscopingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes.

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar.