Modedieter är någonting som kommer och går i Sverige och den senaste populärdieten är 5:2-dieten. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign och som metod har en enkätundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkäten är 150 personer varav 121 är kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika länge, alltifrån 3 veckor upp till mer än 6 månader.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades.

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd.

Att utföra en suicidriskbedömning inom telefonrådgivning är en komplex arbetsuppgift som kräver erfarenhet och tyst kunskap. Trots flertalet utmaningar och upplevelse av otillräcklig kunskap utför ändå sjuksköterskorna dessa bedömningar. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrådgivning inom primärvården för att försöka förstå detta fenomen närmre. Studien är uppbyggt på en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett via fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat tre informanter vilka arbetar som resurspersonal i förskolan. Syftet med studien är att synliggöra deras bild av sitt uppdrag. Frågeställningen löd följaktligen: Hur resonerar resurspersonalen kring sitt uppdrag, det vill säga arbetet med funktionsnedsatta barn? Vilken roll har resurspersonalen i den dagliga verksamheten? Vilka faktorer anser resurspersonalen vara av största betydelse för barnets utveckling? I studien diskuteras resultatet i förhållande till Enös (2005) om förskolepersonalens professioner. Där vill hon synliggöra personalens kompetens och kunskap. Tideman (2005) och Lutz (2009) tar upp begreppen normalitet och avvikande och menar att alla ska inkluderas i den pedagogiska verksamheten.

Syftet med studien och denna uppsats är att undersöka och förklara vilka attityder och erfarenheter ledare i våra organisationer möter i sin yrkesroll. Tanken är även att undersöka, förklara och tydliggöra om det kan uppfattas någon skillnad mellan manliga och kvinnliga chefer i organisationen. För att lyckas med detta har arbetet byggt upp utifrån följande frågeställningar:-          Upplever respondenterna att de blir bemötta och behandlade på olika sätt av manliga kontra kvinnliga Kollegor och anställda?-          Har män och kvinnor samma möjligheter till befordringar, utbildningar, karriär- och utvecklings möjligheter?-          Vad betyder chefsrollen för individen, skiljer det sig åt beroende på kön?-          Är det lika svårt för män och kvinnor att finna balans i livet med en ledarskapsroll på arbetet? Denna studie, precis som annan forskning kommer fram till att det inte skiljer så mycket mellan manliga och kvinnliga ledare på de flesta punkter. Det är ett fåtal områden som utskiljer sig, för mig var det främst när det kommer till att finna balansen mellan arbetsliv och familjeliv.

Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick då möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbättra undervisningen i matematik. Forskning visar på att skolor har olika förutsättningar och tillvägagångssätt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i och förståelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar på de förutsättningar skolorna haft för att verkställa Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgångsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgå från det lokala utvecklingsbehovet och ägas av lärarna själva.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga Kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna.

Modedieter är någonting som kommer och går i Sverige och den senaste populärdieten är 5:2-dieten. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign och som metod har en enkätundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkäten är 150 personer varav 121 är kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika länge, alltifrån 3 veckor upp till mer än 6 månader.

Modedieter är någonting som kommer och går i Sverige och den senaste populärdieten är 5:2-dieten. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse om 5:2-dieten och dess utövare. Studien är baserad på en tvärsnittsdesign och som metod har en enkätundersökning utförts. Studiedeltagarna som deltog i enkäten är 150 personer varav 121 är kvinnor. Deltagarna i undersökningen hade utövat dieten olika länge, alltifrån 3 veckor upp till mer än 6 månader.

Bakgrund: Ordet cancer är för många ångestladdat och innebär detsamma som döden. När ett barn finns som närstående väcker det mycket känslor hos de som finns i familjens omgivning, men även hos vårdpersonalen. Sjuksköterskan kan stöta på svåra situationer där etiska dilemman kan uppstå då föräldrarnas vilja kan skilja sig från vad lagen säger.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att möta barn vars cancersjuka förälder genomgått kurativ behandling.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats där informationen inhämtades genom fyra gruppintervjuer med två-tre personer i varje. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheim (2012) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade på att sjuksköterskorna upplevde svårigheter i att möta barn och då framförallt barn i tonåren. Vikten av att finna tid till bearbetning av sina känslor med Kollegor framkom samt en personlig utveckling genom att lära sig av varandra.Slutsats: Det är sjuksköterskan som bör ta första steget i mötet med barnen.

Det har gått drygt tio år sedan teknikämnet fick en egen kursplan och egna kunskapsmål i och med Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, som kom1994 och skolan gick från att vara regelstyrd till att bli målstyrd. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning i avsikt att få kunskap om vad som kan ?gömma sig? bakom betyget Godkänt (G) vad gäller timantal, organisation och ämnesinnehåll. Genom att fokusera på ett av teknikens mål har jag också undersökt hur lärarna har tolkat mål och betygskriterier för undervisning och bedömning och vilka konsekvenser detta får för elevens kunskap. Undersökningen har genomförts i en medelstor kommun och lärare från fem av de tio kommunala högstadieskolorna intervjuades.