Att människohandel för sexuell exploatering utgör ett brott mot mänskliga rättigheter står klart. Människohandel kränker flertalet av individens rättigheter och staters skyldigheter gentemot dessa individer finns således stadgade i flertalet internationella konventioner. Palermoprotokollet stadgar den första internationellt gemensamma definitionen av människohandel och stadgar vidare ett krav på att definitionen utgör ett brott i konventionsstaternas nationella lagstiftning. Om prostitution anses kränka individers rättigheter och föranleder krav på rättslig reglering är däremot omtvistat, detta trots de likheter som finns.Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter syftar uppsatsen, med hjälp av genus- och rättssociologisk teori och metod, att undersöka om prostitution torde omfattas av dessa samt om, och i så fall, vilka positiva skyldigheter stater enligt folkrätten har gentemot personer som befinner sig i prostitution. Detta för att utreda huruvida det är möjligt att kräva att stater kriminaliserar sexköp, antingen för att uppfylla de konventioner som kräver ett förebyggande arbete mot människohandel för sexuell exploatering men även för att leva upp till de åtaganden stater åtagit sig för att motverka den könsojämställdhet, könsdiskriminering och våld som prostitution bevisligen kan innebära.Det finns en tydlig korrelation mellan prostitution och människohandel för sexuell exploatering.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland.

SammanfattningFör att underlätta gränsöverskridande transaktioner ingår stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de även kallas utgör en del av folkrätten och är reglerade i Wienkonventionen om traktaträtten från 1969. En av de vanligaste formerna av traktat är idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrätt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rätt vilket ger uttryck för det dualistiska synsättet. Inom folkrätten är principen att avtal ska hållas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan åberopa sin interna rätt som grund för sin underlåtenhet att fullgöra ett avtal.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

Sammansättningen av försvarsindustrin i Sverige är ett resultat av en politik som under lång tid haft som målsättning attvidmakthålla en stark inhemsk försvarsindustribas i syfte att säkerställa tillgång till kvalificerad försvarsmateriel. Nyaförutsättningar för försvarsindustrin har under 1990-talet gjort internationellt försvarsmaterielsamarbete nödvändigt.Statsmakternas målsättning idag är att skapa interdependens, ömsesidiga beroenden, mellan försvarsindustrier och stater i ettEuropaperspektiv för att säkra materielförsörjning vid kris och krig. Interdependens förutsätter ett balansspel mellan stater,industrier och organisationer där uppoffringar måste göras, maktambitioner nedtonas och där politiken stater emellanharmoniserar. Interdependensen bygger på ett liberalt tänkande där gränsöverskridande och marknadskrafter i stor utsträckningstyr utvecklingen utifrån ett efterfrågeperspektiv. Översatt till försvarsindustritermer så handlar detta resonemang om politiskamålsättningar, metoder och försvarsindustrikompetenser.

Kosovokonflikten är högst aktuell då Kosovo förklarade sig själva självständigt i början av år 2008, samtidigt som Serbien med alla medel försöker hejda den pågående utbrytningen. Området Kosovo har sedan 1300- talet varit ett område som har plågats av just suveränitetskonflikter mellan Serbien och det Osmanska riket, fram tills på 1900-talet då Kosovo införlivades med den Jugoslaviska federationen. När Balkankriget utbröt sökte Kosovo att förklara sig självständigt vilket Serbien hejdade genom bland annat brott mot mänskligheten. Arbetets syfte är att undersöka om Kosovo uppfyller de teoretiska och empiriska riktlinjerna för att nå ett statserkännande och därmed nå suveränitet. Uppsatsen utförs genom en mindre fallstudie, eftersom uppsatsen fokuserar på ett fåtal aktörer och enbart ett fall, det vill säga Kosovokonflikten.

Denna studie behandlar de statliga intressen som bidrar till att Nato fortsätter att vara en attraktiv institution för stater, då hotet den bildades för att möta har försvunnit. Jag har utgått ifrån min hypotes att det finns varierande intressen hos staterna beroende på deras kapacitet och maktposition i systemet, som gör det lönsamt för staterna att fortsätta verka inom institutionen. I studien används realismen för att finna och identifiera dessa intressen hos USA, Frankrike och Polen som alla är medlemmar av Nato, men även den liberala institutionalismen avvänds som ett komplement till realismen. Mina resultat bekräftade min hypotes om staternas egenintressen i organisationen, och visade att Nato främst är en arena för staterna att utöva och utöka sin makt och sitt inflytande över andra stater. I USA:s fall handlar det om att fördröja och kanske förhindra att ett europeiskt försvarssamarbete tar form och utvecklar kapacitet att utmana deras unipolära ställning.

Efter andra världskrigets slut blev Korea uppdelat mellan de två segrarmakterna USA och Sovjetunionen och ännu i dag är Koreahalvön uppdelad i två stater: Nord- och Sydkorea. Alltsedan Korea delades har både nord- och sydsidan haft ett gemensamt mål i sikte- återförening, men återföreningsfrågan är inte bara en angelägenhet mellan Koreahalvöns två stater, utan ett spel mellan stormakterna USA, Ryssland, Kina och Japan. Uppsatsens syfte är att analysera USA, Ryssland, Kina och Japans intervention och agerande i frågan om Koreas återförening, samt undersöka vilken inställning dessa stater har till en återförening av Nord- och Sydkorea. Det teoretiska instrumentet i uppsatsen grundar sig på neorealismens och hegemoniskolans tankar om staters beteende, liksom maktfördelning mellan stater, och det kommer i uppsatsen undersökas om stormakterna agerat enligt neorealismens och hegemoniskolans principer om staters beteende och maktfördelning. De frågor som kommer att besvaras i uppsatsen är (1) Vilka intressen har USA, Ryssland, Kina och Japan i återföreningsfrågan och vilken roll spelar de? (2) Finns det några tendenser till samarbete för att lösa Koreafrågan eller handlar staterna endast utifrån egna intressen och konkurrens? (3) Hur ser maktfördelningen ut mellan dessa stater i fråga om Korea? Enligt neorealismen består det internationella systemet av enheter (stater) och en struktur (hur staterna är relaterade till varandra).

Syften med denna uppsats är att studera vilka normer och värderingar som ligger till grund för rekonstruktionen av Afghanistans regeringsinstitutioner, samt vilka strukturer som gör att dessa normer är de hegemoniska globalt. I mitt analysarbete har jag framförallt använt mig av Norman Faircloughs textnära kritiska diskursanalys och ?Världssamhällemodellen?, där begrepp såsom legitimitet och hegemoni står i fokus. Som analysunderlag ligger ?Afghan Bonn Agreement? samt tre resolutioner från Förenta Nationernas (FN) Generalförsamling.Det finns idag tydliga normer som styr vad som anses vara ett legitimt styrelseskick.

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Konflikterna i Great Lakes-regionen har präglats av både flyktingströmmar och etniska dimensioner. Vi har genomfört en fallstudie på detta område för att undersöka vilken betydelse flyktingar har för konflikterna i regionen.Vi visar hur flyktingströmmarnas karaktär och flyktingskapets utsatthet leder till skärpta etniska spänningar och bidrar till försvagandet av stater. Flyktingarnas osäkra livssituation och kollektiva minnen innebär ett särskilt starkt identitetsbehov, vilket kan leda till ökad etnisk polarisering och gör att de blir lätta att mobilisera politiskt.Flyktingströmmar orsakar ett allvarligt försvagande av stater, eftersom de på ett fundamentalt sätt underminerar statens legitimitet, genom exempelvis deras förlorade förtroende för staten och dess institutioner samt deras inblandning i väpnade attacker mot hemlandet.Generellt uppmärksammas flyktingströmmar oftast bara som en allvarlig konsekvens av konflikter, men vi visar hur de också kan förstås som en starkt bidragande orsak till inomstatlig och regional instabilitet..

Den här uppsatsen syfte är att är att ta reda på vilka funktioner som nationalstaten har fått under globaliseringens era. Ett delsyfte blir också att studera hur nationalstaten tar hand om de utmaningar som globaliseringen har fört med sig. Detta görs med hjälp av en kvalitativ textanalys, som utgår från sekundärdata. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur Sveriges regering har agerat när det gäller direktiven från EU:s kommission, som har en överordnad ställning när det gäller den nationella lagstiftningen. Det gäller särskilt visstidsdirektivet från 1999, som Sverige inte har genomfört helt och hållet.

Genom att utgå från Graham Allisons modell Organisational Behavior undersöker denna uppsats huruvida FN:s agerande vid grova brott mot mänskliga rättigheter, så som folkmord, förändrats på en tioårsperiod. Då FN inte är den ende aktör vid sådana kriser har vi valt att studera hur regionala organisationer (Organisationen för Afrikansk enhet/Afrikanska Unionen) samt enskilda stater ( USA) agerat i samma fall. Dessa undersöks utifrån Allisons modell Rational Actor. Genom att studera folkmordet i Rwanda och den humanitära krisen i Darfur ser vi hur omvärldens bemötande utvecklats. Trots att förutsättningar har förbättrats och erfarenheterna ökat kvarstår dock problematiken med att agera.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Skatteparadis har funnits i många år. De första trenderna på skatteparadis kan spåras redan från 1960 - talet och det verkar inte finnas något stopp för dess tillväxt. På grund av en alltmer globaliserad värld har kapitalrörelserna frigjorts över nationsgränserna. Likaså har alltfler människor i dag en ökad förmögenhet. Allt detta tillsammans skapar en skattekonkurrens som gör det möjligt för vissa stater, det vill säga skatteparadis, att locka till sig utländska investerare som i vanliga fall inte skulle ha varit så attraktiva om de förmånliga skattevillkoren inte hade funnits.Uppsatsens syfte är dels att ge en innebörd av vad skatteparadis innebär, dels att studera vilka aktioner riktade mot skatteparadis det finns samt påvisa hur dessa fungerar som medel.