Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som beställer begravning. Vidare att ta reda på hur begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssätt och sin verksamhet, utifrån att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat någon närstående. Metoden som användes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex begravningsentreprenörer analyserades utifrån följande frågeställningar:Vilka stödjande/hjälpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till begravningsentreprenad? Hur inverkar begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, på arbetssätt och på utformningen av moment i begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt på kognitivt (vägledning/information) och praktiskt stöd, där man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsägbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i begravningsprocessen.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos intensivvårdspatienter till följd av kirurgi, trauma, invasiva procedurer och omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att bedöma smärta och utvärdera smärtbehandling. Bedömningen försvåras av att många patienter har svårt att kommunicera för att de är intuberade, trakeostomerade, sederade, medvetandesänkta och/eller kognitivt påverkade. Flera bedömningsinstrument och publicerade rekommendationer finns tillgängliga, ändå visar tidigare studier på brister i sjuksköterskors bedömning och dokumentation av smärta samt utvärdering av smärtbehandling. Syfte: Att undersöka intensivvårdssjuksköterskors uppfattning om bedömning av smärta hos patienter med kommunikationssvårigheter.

IntroduktionIntensivvårdsdelirium är en vanlig och allvarlig komplikation av intensivvård och det är viktigt att det upptäcks och behandlas tidigt. Trots att detta är välkänt är det sällsynt att intensivvårdsavdelningar arbetar aktivt för att screena patienter för intensivvårdsdelirium, och få studier har gjorts för att klargöra hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar intensivvårdsdelirium. Det screeningsinstrumentet som vi valt att undersöka uppfattningen om är Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM- ICU). SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskornas uppfattning om intensivvårdsdelirium, och det enda till svenska översatta och validerade screeningsinstrumentet CAM-ICU.MetodVi har gjort en fördjupad forskningsplan och en pilotstudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fyra intensivvårdssjuksköterskor och analyserades sedan med fenomenografisk metod.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga år undervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- och kunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i en skola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hur studiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga år för att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren och hur de ser på sin yrkesroll. Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och deras teorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundar sig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisning och studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare och studiehandledare i grundskolans tidigare år. Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifik stöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter är främjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tid samt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nya majoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet och studiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket och tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna med koppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat.

Syftet med denna studie är att utforska högstadieflickors inställning till metodikfrågor i ämnet fysik. Studien granskar vilken slags undervisningsmetodik som dominerar dagens fysikundervisning samt undersöker vilken metodik flickor anser som mest befrämjande i meningen av förståelse, lärande, intresse och motivation till fortsatta fysikstudier. I teoridelen beskrivs den behavioristiska, kognitiva och sociokulturella metodiken samt teorin om socialkonstruktivistisk metodik som bästa undervisningsform inom naturvetenskapen.Studien visar att majoriteten av flickorna upplever sin undervisning som en mångsidig blandning av de tre nämnda metoderna. Intervjupersonerna uppnår en god förståelse om de undervisas kognitivt ? med hjälp av laborationer ? och om dessa distribueras både behavioristiskt och socialt; ett resultat som styrker den socialkonstruktivistiska teorin.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början.

I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material.

During the last year in the Innovation Engineering Program, at Halmstad University, a degree project was performed that was carried out during Fall semester in 2006 and Spring semester 2007. The project was performed by two students in corporation with LIC Audio AB, a company in Stockholm. The degree project was meant to result in a communication aid for people with a cognitive handicap. The project focused on people suffering from dementia because of the expressed need within this group. This aid should first and foremost help in a conversation between a person with dementia and another person, like a relative or nursing home staff.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet.

Introduktion: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa både i Sverige och ivärlden. Depression innebär stort lidande för den drabbade individen och stora kostnader församhället. Det är stor skillnad på nedstämdhet och depression. De flesta människor ärnedstämda ibland och orsakerna till detta är olika. Depression klassas som en sjukdom ochdrabbar individen på alla plan, känslomässigt, kognitivt, beteendemässigt, socialt och fysiskt.Akupunktur är en del av den traditionella kinesiska medicinen och innebär att tunna nålarsticks igenom huden på punkter utmed kroppens meridianer.

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig från ett traditionellt fordon på flera sätt. Förväntningarna från förarenmåste tas i beaktning när användargränssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvärdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet är den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehåller mätartavlor och andra instrument. Andra områden såsom mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvärderades med metoder, bland andra heuristisk utvärdering,Cognitive walkthrough och användartest. Användartesten utfördes i en körsimulator med hjälp avtänk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjälp av resultaten från testutvärderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Övergripande upplägg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.

I dagens bilar implementeras allt fler inbyggda funktioner både i form av kommunikation och underhållning. Dessa funktioner tillför självklart mycket positivt men vad som inte alltid pratas om är vilka säkerhetsrisker de också medför då de kräver fokus av användaren ofta både visuellt, manuellt och kognitivt. Under bilkörning bör fokus från föraren allt som oftast ligga på vägen och därför gäller det att designa infotainment-system, det vill säga inbyggda funktioner som till exempel radio och GPS, som kräver så lite som möjligt från föraren. Denna studie testar ett nytt sätt att interagera med inbyggda funktioner under bilkörning genom att använda en ögonstyrd prototyp av ett infotainment-system för att se om man kan se snabb och intuitiv användning på detta sätt. Testet utförs i simulatormiljö och jämför två oberoende grupper med olika mycket inlärning om det aktuella systemet.