Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svÄrt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del pÄ hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nÀtverk dels dÄ det gÀller möjlighet för den funktionshindrade att sjÀlv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestÀmma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad pÄ ICIDH 2s livsomrÄden som utvecklades i projektet ?Enkla bÀrbara datorer för personer med utvecklingsstörning? anvÀndes.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.

Title: An encounter with an unknown piece of music. This essay describes the mechanisms involved in musical interpretation, by studying a score and listening to a recording. I have tried to map processes dealing with listening and score reading through an experiment, in which students from the Malmö Academy of Music were presented with a novel piece of music. I have made some conclusions, for instance it seems as though there is a connection in the interpretation between musical complexity and tempo, and a connection between dynamics and pitch, moreover that the participants in this study seem to be affected by the interpretational practice at the Malmö Academy of Music. The study is qualitative in its design both regarding data collection and interpretation of data.

"Det finns mĂ„nga arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inrĂ€knat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex Ă€r all den information som strömmar ut och in. IntensivvĂ„rdsavdelningar Ă€r inget undantag. Det Ă€r kanske dĂ€r det strömmar som mest information dĂ„ de stĂ€ndigt fĂ„r in nya patienter och de patienter som ligger dĂ€r stannar för det mesta inte sĂ„ lĂ€nge.Överrapporteringar av olika slag Ă€r ett exempel pĂ„ de informationsflöden som finns pĂ„ olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter pĂ„ en avdelning och hur överrapporteringen gĂ„r till.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förÀndrats till att ha fler tillfÀlliga partners och att skydda sig med kondom Àr inte alltid sÄ sjÀlvklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjÀrnan Àr inte fÀrdigutvecklat hos tonÄringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhÀlsovÄrdens hÀlsofrÀmjande omvÄrdnadsÄtgÀrder för att pÄverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hÀlsosamtalet visade efter en mÄnads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet.

"Det finns mĂ„nga arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inrĂ€knat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex Ă€r all den information som strömmar ut och in. IntensivvĂ„rdsavdelningar Ă€r inget undantag. Det Ă€r kanske dĂ€r det strömmar som mest information dĂ„ de stĂ€ndigt fĂ„r in nya patienter och de patienter som ligger dĂ€r stannar för det mesta inte sĂ„ lĂ€nge.Överrapporteringar av olika slag Ă€r ett exempel pĂ„ de informationsflöden som finns pĂ„ olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter pĂ„ en avdelning och hur överrapporteringen gĂ„r till.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

SammanfattningBarns utveckling under de sista förskoleĂ„ren Ă€r nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik Ă€r en av de faktorer som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig skolans basfĂ€rdigheter. För tidigt födda barn Ă€r en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sĂ€mre visuomotorisk utveckling. I den hĂ€r studien mĂ€ttes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvĂ€rderingssytem utvecklade av frĂ€mst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jĂ€mfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgĂ„ngna barns (n=125) Bender-resultat vid 5Âœ Ă„rs Ă„lder.

BakgrundAvdelningen för ServicetjÀnster och logistik inom Karolinska Universitetssjukhuset genomgÄr sedan 2007 ett omvÀlvande förbÀttringsarbete med helt nya arbetssÀtt som baseras pÄ stÀndiga förbÀttringar och flödesprocesser. Innovation Àr nÄgot för företag i dagens samhÀlle att förhÄlla sig till som en metod för att kunna vara fortsatt konkurrenskraftig. Inom modern kvalitets- och verksamhetsutveckling Äterfinns det otaliga metoder för att arbeta innovativt och kreativt. Vikten ligger inte vid att sammanföra dessa utan istÀllet pÄvisa vikten av kreativitet och innovation.ProblemformuleringDe förbÀttringsmetoder som avdelningen för ServicetjÀnster och logistik anvÀnder sig av kan innebÀra att det saknas utrymme för problemlösning och dÀrmed outnyttjad kreativitet. Kunskapen och förstÄelsen kring kreativitet kan dÀrför skapa förutsÀttningar till att kunna leda innovationsprocessen i rÀtt riktning, vilket vi vill försöka implementera pÄ Varutransporten pÄ Karolinska Universitetssjukhuset i Solna.SyfteSyftet med studien Àr att tillÀmpa vÄra kunskaper i innovationsteknik genom att ge förslag till hur Varutransporten kan fÄ in mer kreativitet i sitt flödesarbete.MetodStudiens utförande sker genom tvÄ processer, en forskningsprocess och en innovationsprocess, parallellt med varandra.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

BAKGRUND Den hÀr studien fokuserar pÄ studenternas syn och uppfattningar av sjÀlvstÀndigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över sjÀlva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. DÀrefter beskrivs olika teorier som bas för sjÀlvstÀndigt agerande. Vidare redogörs vad lÀrostilarna djupinlÀrning och ytinlÀrning som kunskapssyn handlar om, och Àven den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation vÀcks till ett intresse att lÀra.

Inom kognitionsvetenskapen vÀxer det pÄ flera hÄll fram konkurrenter till det synsÀtt pÄ sprÄklig kognition som föresprÄkats frÀmst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmÄga till att snabbt förvÀrva sprÄks grammatiska komplexitet, beror pÄ att all vÀrldens sprÄk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i mÀnniskohjÀrnan frÄn födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt pÄverkan frÄn omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa pÄ mÄnga svÄrigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trÀtt fram. Som ett resultat försöker mÄnga forskare numera istÀllet förklara fÀrdigheter i grammatik som en förlÀngning av kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Denna uppsats hade till syfte att undersöka hur attityder inför en hÀlsointervention ser ut hos anstÀllda pÄ ett företag dÀr de anstÀllda stod inför en kommande hÀlsointervention. Genom arbetet har författarna anvÀnt sig av tolkningar lutade pÄ hermeneutiska principer. Författarna till denna uppsats skaffade sig ett kunskapsunderlag genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fem stycken anstÀllda pÄ ett företag som stod inför en hÀlsointervention. I uppsatsens resultat och analysdel redovisar författarna bland annat intervjudeltagarnas kognitiva, intentionella samt affektiva attityder och tolkar kring dessa. Vidare behandlas informanternas kunskap om den kommande interventionen, samt eventuella bakomliggande faktorer till de uppvisade attityderna.

Tidigare forskning visar att prematura barn presterar under fullgÄngna barn pÄ intelligenstest samt löper risk för beteendeproblem och ungdomsdepression. Föreliggande studie syftade till att jÀmföra 18-Äriga prematurt födda ungdomars och kontrollungdomars sjÀlvskattade psykosociala förutsÀttningar samt att jÀmföra respektive ungdomars förÀldrars skattningar av deras barns psykosociala situation. 69 testpersoner frÄn Stockholm Neonatal Project genomgick omfattande neuropsykologiska test och besvarade sjÀlvskattningsformulÀr. Resultaten pekade pÄ att de prematura ungdomarna hade fler kamratproblem och en lÀgre upplevd kompetens Àn kontrollungdomarna. FörÀldrarna i prematurgruppen skattade dessutom att deras tonÄrsbarn hade fler emotionella problem och de prematura ungdomarna sjÀlva ansÄg sig delta i fÀrre aktiviteter jÀmfört med kontrollungdomarna.