I artiklar skrivs det om att ny teknik sÄsom Web services kan medföra t ex förÀndringar i processer och sÀttet att överföra och hantera data. Web services anses av mÄnga vara en lösning pÄ integrationsproblem som uppstÄr nÀr data finns i olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi som systemvetare anser att vÄr studie bidrar till att belysa andra aspekter Àn de tekniska nÀr det gÀller Web services. Vi har studerat organisatoriska konsekvenser av införandet av Web services. Studien kan inte faststÀlla att Web services Àr en bra teknik generellt för att integrera system.

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

BÄde kronisk smÀrta och musik har existerat frÄn begynnelsen och de utövar stort inflytande pÄ mÀnniskan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna anvÀnts för att pÄverka stÀmning och humör. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om musik har lindrande effekt pÄ kronisk smÀrta. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvÄrdnadsteori, som beskriver mÀnniskans symbios med miljön.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt pÄ gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jÀmföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt och en kvalitativ metod. Empirin bestÄr av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt bitrÀde, frÄn tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av lÄngvarig smÀrta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestÄende av introceptiv exponering och avslappning för patienter med lÄngvarig smÀrta. Studien anvÀnde en single-subject design dÀr sex smÀrtpatienter genomgick en sex veckor lÄng individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förÀndringar gÀllande grad av acceptans samt upplevd smÀrtintensitet, i andra hand förÀndringar gÀllande smÀrtrelaterad Ängest, rörelserÀdsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbÀttrad funktion, minskad smÀrtintensitet, minskad smÀrtrelaterad Ängest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserÀdsla.

Syftet med vÄr undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och förÀldrar formulerade sig angÄende trÀningsskolans högstadieelevers placering pÄ en 1-6 skola och inte pÄ en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen pÄ personer med handikapp förÀndrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om trÀningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna gÄr pÄ 1-6 skolor och inte pÄ högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angÄende elevernas framtid i ett förÀnderligt samhÀlle.Det framkom i undersökningen att trÀningsskolans högstadieelever, kunskapsmÀssigt, lÄg nÀrmare i nivÄ med eleverna pÄ 1-6 skolan Àn pÄ högstadiet, men att det var svÄrt att samarbeta eftersom trÀningsskolans elever blev sÄ avvikande p.g.a.

Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.

Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Spel om pengar Ă€r vanligt förekommande för mĂ€nniskor i vĂ„rt samhĂ€lle. Spelproblematik Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r unga mĂ€n i Ă„ldern 18-24 Ă„r stĂ„r för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier Ă€r de frĂ€msta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgĂ€nglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohĂ€lsa. Ålder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien Ă€r att undersöka vad som gör att en mĂ€nniska hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vĂ€ndpunkten i en mĂ€nniskas liv.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

The aim of the study was to examine how Swedish tabloid journalism presented the contestants in the Swedish version of the reality show Idol 2009. We wanted to see which approaches tabloid news papers use when constructing the public identities of them. We have used text analysis to examine 37 articles and nine front pages with focus on the words, propositions, comparisons and parables that describe four of the contestants. In addition we have looked at myths and connotations shown in the pictures by using a semiotic analysis. The results show that the Swedish tabloids tend to describe the contestants in relation to their performances and personalities.

Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svÄrt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del pÄ hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nÀtverk dels dÄ det gÀller möjlighet för den funktionshindrade att sjÀlv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestÀmma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad pÄ ICIDH 2s livsomrÄden som utvecklades i projektet ?Enkla bÀrbara datorer för personer med utvecklingsstörning? anvÀndes.

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.

"Det finns mĂ„nga arbetsplaster som klassas som kognitiva system och inrĂ€knat i den klassifikationen finns sjukhusmiljön. Det som dessutom gör sjukhusmiljön komplex Ă€r all den information som strömmar ut och in. IntensivvĂ„rdsavdelningar Ă€r inget undantag. Det Ă€r kanske dĂ€r det strömmar som mest information dĂ„ de stĂ€ndigt fĂ„r in nya patienter och de patienter som ligger dĂ€r stannar för det mesta inte sĂ„ lĂ€nge.Överrapporteringar av olika slag Ă€r ett exempel pĂ„ de informationsflöden som finns pĂ„ olika avdelningar. En studie gjord av Joseph Sharit (2008) visar att det finns en koppling mellan de problem som finns i hanteringen av patienter pĂ„ en avdelning och hur överrapporteringen gĂ„r till.