Stresshantering och välbefinnande
Fördisponerad copings betydelse för subjektivt välbefinnande
CopingAffectLife satisfactionSubjective well-beingAdolescentsCopingStresshanteringAffektLivstillfredsställelseSubjektivt välbefinnandeUngdomar
Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna. Användbarheten av detta resultat kan bidra till ökad förståelse för ungdomars stresshantering och hur denna relaterar till tidigare tillämpad kunskap generad utifrån vuxna populationer.