En aktiv databas har förmÄga att reagera pÄ tillstÄnd och hÀndelser i databasen. Hur databasen reagerar beror pÄ hur dess ECA-regler Àr utformade. ECA-regler kan framstÀllas genom att analysera verksamhetsregler, som beskriver riktlinjer och restriktioner för processer i verksamheten. Dock saknas ett enkelt sÀtt att modellera verksamhetsregler för att framstÀlla ECA-regler. Ett möjligt sÀtt att skapa modeller Àr att anvÀnda OMT-A och UML-notationen.

Syftet med denna studie var att se pÄ alternativa metoder för inlÀrning av ismer inom arkitektur. Teori frÄn omrÄdet pedagogik, liksom kognitiva teorier var viktiga verktyg för att kunna skapa ett grÀnssnitt till en interaktiv utstÀllning. Syftet med detta lÀromedel var att skapa en inlÀrningsmiljö som frÀmjar sjÀlvstyrt lÀrande och skapar intresse för fortsatt inlÀrning för vuxna. Det var viktigt att granska och jÀmföra alternativ för teori och programvara för att kunna vÀlja lÀmpliga verktyg.Programvaran Autodesk 3D Studio Max anvÀndes för att visualisera tvÄ typexempel inom tvÄ ismer. Dessa var: Barcelonapaviljongen av Ludwig Mies van der Rohe, och Vitra brandstation av Zaha Hadid.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur samspelet mellan förÀldrar avspeglas i samspelet mellan förÀldrar och barn, utifrÄn ett intersubjektivt perspektiv. Uppsatsen Àr genomförd som en pilotstudie, med ett begrÀnsat urval, för att pröva tillÀmpningen av intersubjektivitet som utgÄngspunkt för metod och tillÀmpning i samspelsstudier.Fem familjer har ingÄtt i undersökningen och filmer av deras samspel har kodats och analyserats.Uppsatsen ger intressanta utgÄngspunkter för fortsatt forskning pÄ omrÄdet. En slutsats som dras Àr att samspelet avspeglas genom att hög grad av delad uppmÀrksamhet, intentionalitet och synkronicitet i förÀldrardyaden har starkt samband med detsamma i förÀldra/barn-triaden, vilket kan anses vara anvÀndbar kunskap inom familjerÄdgivande och förÀldrastödjande verksamheter. .

Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Denna rapport Äterger arbetsprocessen kring att utvÀrdera datalagringsstruktur och förbÀttra prestanda för generering av parameterfiler för kortterminaler. Arbetet utfördes pÄ plats hos Esplanad AB, ett företag som bland annat arbetar med sÀkerhetslösningar och distribution av instÀllningar för betalstationer.Uppgiften bestod av att utvÀrdera möjligheter till att förbÀttra databasen som sparar alla instÀllningarna för betalsystemen, samt att förbÀttra kodstruktur och prestanda för programmet som genererar filerna.Rapporten beskriver testning av prestanda, bÄde pÄ Esplanads gamla program för att generera parameterfiler och det nya som konstruerades. En lösning presenteras som inkluderar förbÀttring av filgenereringens prestanda och en ny struktur pÄ databasen för ökad skalbarhet.Tester visar att det nya systemet klarar av att skapa parameterfiler pÄ TLV-format ungefÀr 16 gÄnger snabbare. Den föreslagna lösningen implementerar parallella processer och replikering av databasen..

Stavning Ă€r en komplex förmĂ„ga och lite undersökt, dĂ€rför var syftet med föreliggande studie att analysera stavningsförmĂ„gan hos elever i Ă„rskurs 2. Deltagarna var 86 elever, 63 med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter och 23 utan lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter. Elevernas stavfel av nonord och riktiga ord analyserades utifrĂ„n fyra klassificeringssystem med avseende pĂ„ olika feltyper. Även korrelationsberĂ€kningar mellan stavning och andra kognitiva förmĂ„gor utfördes. Resultatet visade att de utan lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter presterade signifikant bĂ€ttre Ă€n de med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter framför allt pĂ„ testet av nonord.

Utvecklingen av BIM har senaste Ă„ren tagit fart och mĂ„nga lĂ€nder, inklusive Sverige har bland annat pĂ„börjat en process mot gemensam struktur inom byggsektorn genom att standardisera informationshantering och processer (Nilsson, 2013). Denna utveckling innebĂ€r nya möjligheter för aktörerna i byggprocessen men ocksĂ„ problematik dĂ„ denna intensiva IT-utveckling möter en till synes konservativ bransch (Statskontoret, 2009:6). Syftet med föreliggande examensarbete Ă€r att utforma en moderniserad arbetsmetod för konstruktören som integrerar dennes BIM-verktyg i projekteringsprocessen. En förstĂ„else för hur konstruktörens arbete ser ut idag skall utrönas, samt vilka möjligheter och svĂ„righeter som denna aktör upplever.Det som framkom i studien var att trots den intensiva utvecklingen av BIM som varit de senaste Ă„ren tillĂ€mpas fortfarande traditionella processer, dĂ„ förstĂ„else för en mer omfattande inledande arbetsinsats Ă€nnu inte riktigt finns. Ökade krav stĂ€lls ocksĂ„ pĂ„ konstruktörens byggtekniska kompetens dĂ„ det Ă€r svĂ„rare att ?fuska? i objektbaserade modeller.

Den hÀr undersökningen prövar vÀrdet av ett informellt lÀrande i bild och formgivning. Syftet har varit att undersöka fritidens informella lÀrande i ett skapande arbete. Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningen: Vilka processer blir synliga i det informella lÀrandet, dÀr tonvikten lÀggs pÄ att vi skapar, snarare Àn hur, vad och varför vi skapar - inom gruppen, hos individen, och mellan pedagog och deltagare?Den informella lÀrandemiljön har iscensatts med hjÀlp av ett förutbestÀmt ramverk dÀr tyngdpunkten har lagts pÄ skapandet som handling bÄde individuellt och i grupp och dÀr en fokusering pÄ delaktighet varit styrande. Min utgÄngspunkt var att deltagarna skulle uppleva workshopen som en ?frizon? snarare Àn som nÄgot som tillhörde ett visst specifikt Àmne med specifika krav pÄ teknik, analys och resultat.Undersökningen har bestÄtt av ett etnografiskt fÀltarbete som utförts genom en praktisk workshop dÀr pedagogen tillsammans med besökarna pÄ en fritidsgÄrd har skapat ett lapptÀcke.

Det jÀmstÀllda samhÀllet grundar sig i mÄlsÀttningen att vi alla ska ha samma möjligheter att forma samhÀllet och egna liv. Ett samhÀlle som bjuder lika möjligheter oavsett kön Àr beroende av en fysisk miljö som tillÄter detta. För att nÄ dit mÄste den fysiska planeringen vara medveten och ta hÀnsyn till mÀnniskors olika erfarenheter. Planeringen mÄste ta ett ansvar och erkÀnna att det existerar ojÀmlikheter och jobba för att motverka dessa istÀllet för att ignorera och osynliggöra i könsneutralitetens namn. Den hÀr uppsatsen beskriver först dagens planering och hur vi har hamnat dÀr vi Àr för att sedan göra en översiktlig genomgÄng av teorier och begrepp som Àr viktiga för att kunna skÀrskÄda planeringen med ett genusperspektiv.

Innovationer och innovationssystem har pÄ senare tid fÄtt en allt viktigare roll i synen pÄ vad somfrÀmjar ekonomisk tillvÀxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster dÀr kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som frÀmst sysselsÀtter mÀn som anstÀllda fÄr majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland Àr HÀlsoteknik etts.k. prioriterat tillvÀxtomrÄde och dÀrmed mottagare av dessa medel.

Ett effektivt industriellt bostadsbyggande i trÀ bygger pÄ kontrollerade och standardiserade processflöden. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband, har grundlÀggande kunskaper om proceskartlÀggning och processbaserad verksamhetsutveckling anvÀnts. Processen kan sedan effektiviseras och utvecklas för att i framtiden göra det industriella bostadsbyggandet Ànnu mer framgÄngsrikt. Vilket kan gynna trÀbyggandet bÄde i Sverige och internationellt. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga företaget Plusshus arbetssÀtt frÄn ide till fÀrdigt hus och sedan upprÀtta ett förslag pÄ en hÄllbar standardiserad processmodell.

Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i stora delar av vÀrlden. SvÄra kognitiva symtom komplicerar relationen mellan vÄrdpersonal och de personer som vÄrdas med demenssjukdom vilket ofta leder till etiska frÄgor och dilemman. För att utveckla omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom Àr det viktigt att kartlÀgga sjuksköterskans etiska perspektiv. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans etiska perspektiv i omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att etiska perspektiv uppstod i olika situationer.

Vi omges i vÄr vardag stÀndigt av bilder. Dessa spelar en roll för hur vi relaterar oss till omvÀrlden men ocksÄ hur vi ser pÄ oss sjÀlva. Idag Àr det enklare Àn nÄgonsin att ta och dela med sig av fotografier och detta spelar roll för skapandet av vÄr egen identitet.Mitt arbete stÀller frÄgan om hur profilbilden pÄ Facebook Àr en del av  identitetsskapande processer. Jag försöker svara pÄ frÄgan utifrÄn hur man ser pÄ sitt eget anvÀndande av profilbilden och vad man som anvÀndare kan lÀsa in för betydelser i andras bilder. Eftersom det finns en pÄgÄende debatt om ungas anvÀndning av sociala medier och bilder pÄ sig sjÀlva vill jag med detta arbete nyansera denna diskussion genom att beskriva de tankar och processer som ligger bakom unga och Àldre anvÀndares anvÀndande bilder av sig sjÀlva pÄ nÀtet.FrÄgan om ungas identitetsarbete har styrt bÄde uppsatsen och den konstnÀrliga gestaltningen.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram Àr vanlig. De modeller och verktyg som anvÀnds Àr noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte Àr inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förstÄelse för vilka processer som startar och vad som hÀnder bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstÀmning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förvÀntningar inom organisationen pÄ inventeringens resultat, samt pÄ de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city?s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square.