I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..

Bakgrund: Prematurt fo?dda barn utsa?tts fo?r ma?nga sma?rtsamma ingrepp under sin tid pa? neonatal va?rdavdelning. Det finns behov av att utveckla icke- farmakologisk sma?rtlindring som komplement till farmakologisk sma?rtlindring fo?r denna patientgrupp. Tidigare forskning har visat att inspelad musik under blodprovstagning har positiva effekter pa? prematurt fo?dda barns fysiologiska va?rden samt beteendema?ssiga respons.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en vÀlfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp Àr dock oerhört komplext dÀr mÄnga olika problemaspekter samverkar och pÄverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan hÀrröras till egenskaper som inte tillÄter individen att utnyttja sina kognitiva förmÄgor och benÀmns dÀrmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anstÀllda behjÀlpliga, kan i de fall de brister, ocksÄ pÄverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den hÀr rapportens syfte Àr att utveckla en förstÄelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlÀngningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur pÄ tvÄ plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur Àr uttryck för och vad processerna fÄr för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartlÀggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna gÄr att tillÀmpa pÄ visuellauttryck utförs dÀrefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. OcksÄ enjÀmförande analys görs för att se om instabila processer gÄr att finna Àven inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall Àr en teaterförestÀllning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna Äterfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nÀtverkssamhÀllets strÀvan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tĂ€nker kringmĂ„ngfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och dĂ„ gĂ€llande hur chefer tĂ€nker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mĂ„ngfaldsarbete. Syftet tog sin utgĂ„ngspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland Ă€r mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande mĂ„ste ta med en arbetsgivare för att fĂ„ en anstĂ€llning beroende pĂ„ om du har ett svenskt eller utlĂ€ndskt namn.I studien anvĂ€ndes ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mĂ„ngfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar anvĂ€ndes som utgĂ„ngspunkt för att skapa en förstĂ„else kring resultaten.

I det rÄdande informationssamhÀllet dÀr utbytet av information och digitalt material har blivit mer framtrÀdande Àn nÄgonsin tidigare har Àven upphovsrÀttsfallen kring dess anvÀndande och ÄteranvÀndande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har pÄverkat kreativa aktörers syn pÄ ÄteranvÀndning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur mÀnniskan och hennes kognitiva processer influerar rÀttsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan mÀnniskor, vilket resulterat i förÀndrade konsumtionsmönster och en remixkultur dÀr individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlÀnkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder frÄn mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att föresprÄka en mer öppen syn pÄ de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,dÀr mÀnniskor tillsammans bygger vidare pÄ vÄrt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

MÀnniskor med kognitiva svÄrigheter Àr en bred mÄlgrupp med varierande problematik. Forskning om mÄlgruppen finns och intresset för mÄlgruppen har ökat. FörÀldrar med kognitiva svÄrigheter finns dÀremot inte omnÀmnda i nÄgon större utrÀckning i forskningen. Den hÀr studien Àr en litteraturstudie som fokuserar pÄ förÀldrar med kognitiva svÄrigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr socialkonstruktionism.

Ma?nga forskare konstaterar att den lojala kunden a?r den ba?sta kunden. Fo?r fo?retag idag a?r det da?rmed viktigt att identifiera vad det a?r som skapar lojalitet hos kunderna. Lojalitetsbegreppet a?r ma?ngsidigt, och sa?rskiljs ofta genom konstaterandet att det a?r en skillnad pa? att agera och ka?nna sig lojal.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

Att klara vardagliga aktiviteter Àr viktigt för mÀnniskan, möjligheten att pÄverka sin dag, göra egna val och umgÄs med andra pÄ egna villkor. Kognitiva funktionsnedsÀttningar medför svÄrigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information och innefattar bland annat förmÄgan att minnas, orientera sig i tid och rum och problemlösning. Allt fler personer med funktionshinder Àr i dag i behov av hjÀlpmedel som kan ge en ökad livskvalitet. Kognitiva funktionsnedsÀttningar uppmÀrksammas allt mer i samhÀllet och utvecklingen av nya produkter gÄr snabbt framÄt. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet upplevde sitt arbete med förskrivning av kognitiva hjÀlpmedel.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.

Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och Àr betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters pÄverkan pÄ utfallen av likhetsjÀmförelser. Det har tidigare visats att hÀnsyn till relationslikheter i likhetsjÀmförelser har ett samband med tillÀmpandet av den kognitiva process som pÄ engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utstrÀckning i vilken structural alignment tillÀmpas beror av kontextfaktorer sÄsom hur de objekt som jÀmförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hÀnsyn till relationslikheter vid likhetsjÀmförelser behandlas i denna rapport.

Personer med kognitiva nedsÀttningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai Àr ett hjÀlpmedel för att hjÀlpa personer med kognitiva nedsÀttningar att bli mer sjÀlvstÀndiga i deras vardag. Denna mÄlgrupp har framförallt svÄrigheter med de exekutiva funktionerna sÄ till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lÄng tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur anvÀndandet av en digital kalender som hjÀlpmedel för personer med kognitiva nedsÀttningar ser ut och hur anvÀndare av upplever hjÀlpmedlet, om de upplever att det hjÀlper dem planera sin tid och att komma ihÄg. För att undersöka detta intervjuades anvÀndare av Premium Comai, dÀr intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.