Beslutstödssystem, som syftar till att underlÀtta beslutsfattandet för beslutsfattare, Àr idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). DessvÀrre upplever mÄnga beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) Àr att tillrÀckligt stor hÀnsyn inte har tagits till mÀnskliga faktorer, sÄsom kognitiva begrÀnsningar. Det Àr av vikt att utgÄ frÄn andra modeller över mÀnskligt beslutsfattande Àn Simons (1960) modell, som i stort sett Àr den enda modellen som utgÄs frÄn (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

LÀnge har mÀnniskans tankeverksamhet betraktats som ett resultat av interna berÀkningsprocesser, jÀmförbara med en dators. De senaste Ären har det dock blivit tydligt att de kognitiva processerna inte kan ifrÄnkopplas faktorer sÄsom kroppen och den sociala omgivningen individer lever och agerar i. En viktig aspekt har visat sig vara verktyg och deras anvÀndning och mycket forskning har bedrivits för att ta reda pÄ hur verktygsbruk pÄverkar individers kognitiva processer. Fokus har dock legat nÀstan enbart pÄ den enskilda individen, medan andra individer och deras inflytande har lÀmnats utanför. Inom den socialpsykologiska forskningen har det emellertid blivit tydligt att mÀnnikans handlingar och tankar pÄverkas av den sociala interaktionen med omgivningen.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.

MÀnniskor skiljer sig Ät i mÄnga avseenden, en av dessa skillnader involverar sÀttet de processar och representerar information pÄ, bland annat anvÀnder sig vissa personer i högre utstrÀckning av verbala strategier medan andra anvÀnder sig mer av bildmÀssiga (t.ex. Riding & Cheema, 1991). Forskare inom kognitiva könsskillnader menar att en skillnad mellan könen gÄr att pÄvisa i detta avseende (t.ex. Kimura 1999/2001) medan forskningen inom kognitiva stilar, till stor del, menar att nÄgon könsskillnad ej gÄr att faststÀlla (t.ex. Riding & Cheema, 1991).

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstÄr in en multikulturell ledningsgrupp. Studien Àr designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer frÄn sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik anvÀnds för att visa pÄ de komplexa grupp-processer som antogs kunna framtrÀda. ForskningsfrÄgan som besvaras Àr: ?Vilka inomgruppsliga processer framtrÀder i en multikulturell ledningsgrupp nÀr gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

Av de som Ärligen insjuknar i stroke i Sverige Àr 18% i arbetsför Älder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 Är de senaste 20 Ären, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsÀttningar och resttillstÄnd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas nÀrvarande i större delen av livet, vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrÄn ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsÀttningar hos personer mellan 18-60 Är och dess relation till hÀlsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom omrÄdena fysiska nedsÀttningar, kognitiva nedsÀttningar, livstillfredsstÀllelse och hÀlsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 Ärs Älder.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser pÄ arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 mÀn, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrÄn ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter pÄ normali-sering.

Att drabbas av stroke innebÀr ofta kognitiva funktionsnedsÀttningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den hÀr studien var att med hjÀlp av en enkÀtundersökning kartlÀgga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter pÄ landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter pÄ 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den hÀr rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som pÄtrÀffats i en mikroskopisk studie som gjorts pÄ fyra stuffer frÄn Dammen nÀra Dannemora, inkluderande vanliga och pÄtrÀffade malmtexturer. TvÄ av proverna analyserades med mikrosond..

Klinisk blick Àr en term som frekvent Äterkommer under sjuksköterskeutbildningen och i klinisk verksamhet. Den Äterfinns ofta i samband med klinisk bedömning och somen övergripande beskrivning av en patient. Endast antydda betydelser har framkommit och dÄ tÀtt knutna till andra termer och processer. Syftet med studien var attundersöka komponenterna intuition och tyst kunskap som delar i sjuksköterskans kliniska blick. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 17 vetenskapliga artiklar granskades.

I och med det enorma anvÀndningsomrÄdet av datorsystem i dagens samhÀlle finns mÄnga typer av anvÀndare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare fÄ referenser och guidning för att skapa anvÀndbara applikationer frÄn början. PÄ sÄ vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. FrÄn och med puberteten dÄ mÀnniskan kan anses vara vuxen Àndras förmÄga till andrasprÄksinlÀrning, trots detta finns det mÀnniskor som lÀr sig andrasprÄk i vuxen Älder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror pÄ mÄste anvÀndas i designen av en andrasprÄksinlÀrningsapplikation för att tillgodose mÀnniskans kognitiva förmÄgor.

Stroke Àr den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsÀttning hos vuxna. Upp till ca 65 % fÄr nÄgon form av kognitionsnedsÀttning. Den kognitiva förmÄgan Àr avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för kÀnslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbÀttring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlÀgga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsÀttningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO.

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.