Sökresultat:
983 Uppsatser om Kognitiva hjälpmedel - Sida 35 av 66
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
PERSONLIGHET OCH FĂRMĂ GOR I KARAKTĂRSDESIGN : Vikten av personlighetsdrag för förstĂ„elsen av fysiska förmĂ„gor
Det hÀr arbetet fokuserar pÄ vikten av spelkaraktÀrers personlighet för förmedlingen av deras fysiska förmÄgor. Den teoretiska grunden till arbetet ligger i kognitiva och fysionomiska teorier om stereotyper. Det görs skillnad pÄ mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag, dÀr mjuka karaktÀrsdrag avser personlighetsdrag och hÄrda karaktÀrsdrag avser fysiska egenskaper och förmÄgor. Arbetet undersöker om karaktÀrer som formges utan mjuka karaktÀrsdrag Àr fria frÄn subjektiva vÀrderingar utan att det förhindrar en korrekt uppfattning av karaktÀrens syfte.För att undersöka detta skapades Ätta karaktÀrer som delades upp i tvÄ karaktÀrsgrupper. Den första gruppen innehöll bÄde mjuka och hÄrda karaktÀrsdrag och den andra gruppen innehöll endast hÄrda karaktÀrsdrag.
Ekologiska val i en e-handelskontext : En mental modell över anvÀndares köpbeteende
Att köpa ekologiskt Àr ingen ny företeelse, men i takt med att bÄde e-handel och efterfrÄgan pÄ ekologiska varor konstant ökar sÄ behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krÀvs förstÄelse för anvÀndaren och dess behov. Genomatt kartlÀgga mÄlinriktade beteenden gÄr det att pÄvisa nÀr en anvÀndare Àr mottaglig för ett ekologiskt val pÄ en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrÄn anvÀndares mÄlinriktade beteende och denna kan anvÀndas som stöd av designers för att förstÄ nÀr en anvÀndare Àr mer mottaglig för ekologiska val pÄ en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartlÀggning över nÀr en anvÀndare Àr mer öppen för ekologiska val..
Akdemisk stress : Universitetsstudenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och psykologprogrammet.
Syftet med denna studie var att jÀmföra samhÀlls-och beteendevetarprogrammet (n=70) och psykologprogrammet (n=70) i akademisk stress och strategier för att hantera stress. Deltagarna bestod utav universitetsstudenter och mÀtinstrumentet för studien var en enkÀtundersökning med skalorna ?Akademisk stress?, ?kognitiv coping-strategi?, ?Social support?, ?Sociala kontakter? och ?positiva-och negativa coping-strategier?. Det visade sig att det inte fanns nÄgon skillnad mellan studenter frÄn samhÀlls-och beteendevetarprogrammet och studenter frÄn psykologprogrammet i hur akademisk stressade det var. Det fanns inget signifikant samband mellan programmens sociala stöd, sociala kontakter, kognitiva coping-strategier eller sÀttet att hantera positiva och negativa coping-strategi pÄ.
Dynamisk textpresentation pÄ smÄ displayer utifrÄn ett kognitivt synsÀtt
NÀr allt fler produkter blir bÀrbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebÀr det Àven att dessa har blivit mindre. Ytan dÀr text och liknande presenteras blir dÄ Àven den mer begrÀnsad. LÀsning kan ses som en komplex kognitiv process med mÄnga ingÄende delar, bland annat tolkning, förstÄelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingÄende processer begrÀnsas nÀr ytan texten presenteras pÄ Àr mycket liten. För att motverka detta har alternativa sÀtt att presentera text pÄ tagits fram, sÄ kallad dynamisk textpresentation.
SpÀrreglerna för underskottsavdrag : UppnÄr reglerna sitt syfte?
Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).
DET GĂR ONT - DET GĂR ONT. MUSIKENS BETYDELSE FĂR ATT LINDRA KRONISK SMĂRTA. EN LITTERATURSTUDIE.
BÄde kronisk smÀrta och musik har existerat frÄn begynnelsen och de utövar stort inflytande pÄ mÀnniskan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna anvÀnts för att pÄverka stÀmning och humör. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka om musik har lindrande effekt pÄ kronisk smÀrta. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvÄrdnadsteori, som beskriver mÀnniskans symbios med miljön.
Att vÀnja sig vid smÀrta : En behandlingsstudie av patienter med lÄngvarig smÀrta
Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av lÄngvarig smÀrta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestÄende av introceptiv exponering och avslappning för patienter med lÄngvarig smÀrta. Studien anvÀnde en single-subject design dÀr sex smÀrtpatienter genomgick en sex veckor lÄng individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förÀndringar gÀllande grad av acceptans samt upplevd smÀrtintensitet, i andra hand förÀndringar gÀllande smÀrtrelaterad Ängest, rörelserÀdsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbÀttrad funktion, minskad smÀrtintensitet, minskad smÀrtrelaterad Ängest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserÀdsla.
TonÄringar pÄ 1-6 skolorVarför tillbringar en del av trÀningsskolans högstadieelever sin ungdomstid pÄ 1-6 skolor?
Syftet med vÄr undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och förÀldrar formulerade sig angÄende trÀningsskolans högstadieelevers placering pÄ en 1-6 skola och inte pÄ en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen pÄ personer med handikapp förÀndrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och tvÄ rektorer pÄ tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om trÀningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna gÄr pÄ 1-6 skolor och inte pÄ högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angÄende elevernas framtid i ett förÀnderligt samhÀlle.Det framkom i undersökningen att trÀningsskolans högstadieelever, kunskapsmÀssigt, lÄg nÀrmare i nivÄ med eleverna pÄ 1-6 skolan Àn pÄ högstadiet, men att det var svÄrt att samarbeta eftersom trÀningsskolans elever blev sÄ avvikande p.g.a.
"Vi lÀr som vi Àr" : InlÀrningsstilars betydelse i valet av terapiinriktning
Denna studie syftar till att undersöka om det föreligger skillnader i inlÀrningsstilar mellan blivande psykoterapeuter med psykodynamisk respektive kognitiv beteendeinriktad inriktning. Undersökningsdeltagarna utgjordes av samtliga studenter i de tvÄ första ÄrgÄngarna pÄ Stockholms universitets psykologiska institutions psykoterapeututbildning. Studenter pÄ psykoterapeututbildningen kan vÀlja mellan antingen kognitiv beteendeinriktad terapi eller psykodynamisk psykoterapi. I syfte att kartlÀgga eventuella skillnader mellan studenterna pÄ de tvÄ olika inriktningarna anvÀndes tvÄ versioner av David Kolbs Learning Style Inventory. Resultatet av undersökningen visade pÄ tydliga skillnader mellan terapeuter med olika inriktning.
NÀr livet förÀndras : en litteraturstudie om nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke
Bakgrund: Stroke Àr en vanlig sjukdom i Sverige och varje Är drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra bÄde fysiska och kognitiva funktionsnedsÀttningar hos den som drabbats. NÀr livskamraten drabbas av stroke kan det för den nÀrstÄende komma som en chock och en ny livssituation kan uppstÄ. NÀrstÄende fÄr ta pÄ sig ett stort ansvar nÀr livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke.
Spelberoendets mekanismer
Spel om pengar Ă€r vanligt förekommande för mĂ€nniskor i vĂ„rt samhĂ€lle. Spelproblematik Ă€r ett folkhĂ€lsoproblem, dĂ€r unga mĂ€n i Ă„ldern 18-24 Ă„r stĂ„r för den största ökningen. Enligt vetenskapliga studier Ă€r de frĂ€msta riskfaktorerna för att utveckla spelberoende tillgĂ€nglighet, tidig speldebut, kognitiva störningar, alkoholmissbruk och psykisk ohĂ€lsa. Ă
lder, kön och etnicitet utgör riskgrupper. Syftet med studien Àr att undersöka vad som gör att en mÀnniska hamnar i ett spelberoende och vad som utgör vÀndpunkten i en mÀnniskas liv.
Psykometriska egenskaper i den svenska versionen av traumaskattningsformul?ret Child Post-Traumatic Cognitions Inventory
Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.
TillgÄng till information och sjÀlvbestÀmmande : om delaktighet för personer med utvecklingsstörning
Det kognitiva funktionshindret medför att personer med utvecklingsstörning har svÄrt att skaffa information och uttrycka behov. Den forskning som hittills genomförts baserar sig till stor del pÄ hur andra beskriver deras delaktighet. Syftet med studien var att undersöka hur delaktighet upplevs av den funktionshindrade och dennes nÀtverk dels dÄ det gÀller möjlighet för den funktionshindrade att sjÀlv kunna skaffa information och dels möjlighet för den funktionshindrade att bestÀmma om olika aktiviteter. En bildsatt intervjuguide ?delaktighetsintervjun? baserad pÄ ICIDH 2s livsomrÄden som utvecklades i projektet ?Enkla bÀrbara datorer för personer med utvecklingsstörning? anvÀndes.
Stresshantering och vÀlbefinnande : Fördisponerad copings betydelse för subjektivt vÀlbefinnande
Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvÀr visar statistiken Àven att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hÀlsa, ett gott humör, god sjÀlvkÀnsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar pÄ att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda vÀlbefinnande i termer av affektiva tillstÄnd och kognitiva bedömningar av livstillfredsstÀllelse. En enkÀtundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i Äldrarna 15 till 19 Är. MÀtinstrument som anvÀndes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad Àn respektive problemfokuserade strategier predicerade vÀlbefinnande, vilket skiljer sig frÄn tidigare resultat dÀr de senare stÄtt för detta samband frÀmst i studier med vuxna.