KOGNITIV PSYKOLOGI DEFINIERAS som människans förmåga att samla in och bearbeta information. Allt vi ser i vardagen bearbetas av hjärnans kognitiva processer där hjärnan sorterar och försöker kategorisera information för att göra det lättare för oss människor att orientera oss i vår miljö. Genom denna process kopplar hjärnan ihop det vi ser med det vi vet och skapar på detta sätt ett verktyg som hjälper oss att se, höra, minnas och tänka. DETTA VAR VAD Henrik Roos och Sebastian Jääskeläinen ville utforska närmare. En djupdykning ner i människans intellekt gick av stapeln för att se hur vi påverkas av det vi ser och på vilket sett vi relaterar detta till vårt eget förflutna.

Studien behandlar utvecklingssamtal i förskolan. Syftet med dennastudie är att undersöka hur föräldrars förväntningar ser ut kringutvecklingssamtal i förskolan i relation till pedagogens syfte. Studiengenomfördes utifrån ett fenomenografisk perspektiv, vilket innebär attman undersöker folks uppfattningar om ett fenomen. Genom intervjuermed pedagoger tog vi reda på deras syfte med utvecklingssamtal ochnär vi intervjuade föräldrarna tog vi reda på vad de har förförväntningar kring ett utvecklingssamtal och om deras förväntningaruppfylls. Vårt resultat utifrån det material som vi samlat in har vi settskillnader på pedagogernas syfte gentemot föräldrarnas förväntningar.En stor del av pedagogernas syfte handlar om barnets utveckling,medan man som förälder mer fokuserar sig på barnets trivsel,omvårdnaden och det sociala i förskolan.

SammanfattningSyfte:Syftet med denna studie var att undersöka om måttlig fysisk aktivitet hade en akut, mätbar påverkan på koncentrationsförmågan. Vidare var syftet att undersöka om vistelse i naturen/och eller bullrig trafikmiljö hade någon ytterligare/särskild påverkan. Slutligen fanns ett syfte att undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarens uppfattning av aktuell koncentrationsförmåga och testresultat.Frågeställningar:? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter den kognitiva förmågan med avseende på logik och matematisk problemlösning?? Ökar måttlig fysisk aktivitet i trettio minuter förmågan till uppmärksamhet med avseende på selektivitet och vakenhetsgrad?? Ger promenad i skogsmiljö ytterligare eller annan effekt jämfört med promenad i stadsmiljö?? Finns det ett samband mellan bra resultat på logik/matematiktestet och deltagarens upplevda koncentrationsförmåga?Metod:Urvalet bestod av kvinnor och män i åldern 22 till 49 år. 14 kvinnor och 6 män deltog.

Bakgrund: Inom vården är möten med vuxna patienter som känner obehag inför blodprovstagning eller rädsla vid situationer där stick är inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som känner stickrädsla. Sjuksköterskan har därvid ett stort ansvar att hjälpa patienterna genom de ibland påfrestande situationer som kan uppstå på grund av stickrädslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta för den vuxna patienten med stickrädsla vid sticksessioner. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet baserats på kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare arbetar med språkutveckling och kunskapsutveckling i grundskolan. I studien har jag utgått från två frågeställningar som är följande: Hur arbetar lärare språkutvecklande? Hur samarbetar lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare? För att få svar på mina frågeställningar har jag tagit en del av forskningslitteratur och gjort intervjuer med fyra lärare där två undervisar i svenska som andraspråk och två undervisar i modersmålet. Resultatet visar att lärarna utgår ifrån det sociokulturella perspektivet i sin undervisning och att metoderna och arbetssätt som genomsyrar undervisningen består av språkutvecklande metoder som genrepedagogik, cirkelmodellen, tematisk arbete, ämnesintegration, individualisering och samarbete.  Jag har också kommit fram till att eleverna som deltar i modersmålsundervisning lyckas ha bättre resultat och att respondenter anser att modermålet är mycket viktigt för all inlärning. Dessutom påvisar min studie att studiehandledning på modersmålet och samarbete lärarna emellan är något som kan gynna flerspråkiga elevers kognitiva och språkliga utveckling dock förekommer sådant samarbete alldeles för sällan. .

Intresset i vår studie är hur några lärare talar om barn i sorg. I litteraturdelen tar vi bland annat upp skolans uppdrag, barns reaktioner och hur man kan bemöta ett barn i sorg. För att få reda på hur man arbetar med barn i sorg i skolan har vi intervjuat några verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Lärarna talade om att vara lyhörd för elevens behov och visa respekt för eleven och dess familj. De berättade om vilka redskap som de använt sig av i mötet med barn i sorg, och även i den övriga undervisningen när de talat om sorg och död.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen cirka 10 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus och ungefär 500 av dessa överlever. Hjärt- kärlsjukdom är vanligaste bakomliggande orsaken till att drabbas av ett hjärtstopp, andra orsaker till hjärtstopp är lungsjukdom, intoxikation och skalltrauma. Syfte: Syftet i denna litteraturstudie var att utifrån vetenskaplig litteratur undersöka patienters livskvalité efter ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienternas livskvalité påverkades efter att ha överlevt ett hjärtstopp, i resultatet framkom det förändringar i fysiska-, psykiska- och kognitiva funktioner samt sökande efter mening.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Bilder av potentiella hot upptäcks snabbt och leder till en snabbare reaktionstid än bilder av icke-potentiella hot. Potentiella hot stjäl också fokus och kognitiva resurser, med en långsammare reaktionstid som följd. Rädsla, som kan mätas genom startlereflexen, leder till antingen ökad handlingsberedskap (snabbare reaktionstid) eller kognitiv distraktion (långsammare reaktionstid). Fem försöksdeltagare fick reagera på en visuell probe som lades ovanpå djurbilder, både potentiella hot och icke-potentiella hot i ett kombinerat reaktionstids- och startleprobeexperiment, där ljudstötar utdelades i hörlurar. Startlereaktion, hjärtfrekvens och reaktionstid mättes, varefter korrelationskoefficienter räknades ut.

Studier har visat att tvåspråkiga barn besitter både kognitiva fördelar och nackdelar jämfört med enspråkiga barn. Tvåspråkigas fördelar respektive nackdelar har visat sig vid minne, intelligens, problemlösning och tankeprocesser. Denna studie undersöker om dessa skillnader även infinner sig vid två olika läs test, artikulering och icke- artikulering. Studien innefattar 132 barn uppdelade i fyra grupper; tvåspråkiga (Svenska- Persiska) och enspråkiga (Svenska), med eller utan läs och/eller skrivsvårigheter. Föräldrarnas rapportering har använts för att dela in barnen i problemgrupperna.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge.

Detta examensarbete tar upp frågan hur vägledarna ser på hur de förmedlar kunskap i studie- och yrkesvalsprocessen samt hur de ser på de relaterade läroprocesserna. Arbetet är ett perspektiverande bidrag till en helhetsbild av vägledningens komplexa och mångfacetterade pedagogiska dimensioner. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ hermeneutisk metod. För att tolka resultaten i undersökningen har jag främst använt mig av Bill Laws DOTS-modell samt Knud Illeris integrerade syn på kognitiva, psykodynamiska samt sociala läroprocesser. Resultatet av undersökning tyder på att Studie- och yrkesvägledarna ser förmedling av kunskaper som en del av vägledningsprocessen men att det inte står helt klart hur vägledarna knyter an till läroprocesser i denna förmedling. Begreppen vägledning och pedagogik samt vägledarnas perspektiv på hur de förmedlar kunskap i vägledningsprocessen är ofta starkt förknippade med vägledarens egna personliga erfarenheter men även kunskap och förståelse över läroprocessernas betydelse för en pedagogisk vägledningsprocess. Den personliga påverkan kan utgöra medvetna eller omedvetna föreställningar om metoder och innehåll i vad som förmedlas men därmed även en påverkan på hur detta förmedlas..

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen påverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl användes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor påverkan på det dagliga livet.

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..